Psykisk livräddning handlar om att märka när någon inte mår bra, våga ställa frågor och visa att man bryr sig. Det är en livsviktig insats. Ett snabbt agerande kan rädda liv, genom att personen vågar söka hjälp i tid.

Du kan hamna i en situation där någon behöver hjälp och stöd. Det kan till exempel vara om du är privatperson, aktiv i en förening eller kollega på en arbetsplats. Om det händer är det viktigt att du är lugn och medveten om vad du ska göra.

Så kan du hjälpa någon som mår dåligt

Här är några tips på hur du kan hjälpa:

• Ta kontakt: Uppmärksamma personen som verkar må dåligt och visa att du bryr dig.
• Våga fråga och lyssna: Fråga hur personen mår och varför hen inte mår bra. Lyssna utan att ifrågasätta eller försöka lösa allt.
• Kontrollera säkerheten: Fråga lugnt om personen har självmordstankar. Det är inte farligt att fråga, och kan rädda liv.
• Sammanfatta vad du har hört: Upprepa med egna ord vad personen har berättat, så att hen känner sig förstådd.
• Inge hopp och planera: Säg att det finns hjälp att få. Erbjud dig att söka vård eller ta ett första steg tillsammans.

Du behöver inte vara expert eller utbildad vid psykisk livräddning. Din roll är att erbjuda stöd i en nödsituation, inte lösningar. Du kan kontakta närstående om du anser att det behövs. Det är alltid bättre att göra för mycket än för lite.

Alla människor har sämre dagar ibland, det är en del av livet. Alla kan känna ångest eller hamna i en personlig kris. Det syns inte alltid utanpå hur man mår. Men det finns vissa tecken som du inte bör ignorera, särskilt om de pågår under en längre tid eller verkar bli värre.

Du kan vara uppmärksam på följande:

• Det sker en märkbar förändring i humöret. Personen kan till exempel bli nedstämd, ha lätt att bli irriterad eller plötsligt bli likgiltig.
• Personen drar sig undan, isolerar sig från vänner och familj.
• Personen uttrycker hopplöshet eller meningslöshet, till exempel: ”Det är ingen idé längre”.
• Du märker att personen sover dåligt, tappar aptiten eller saknar energi.
• Personen pratar om döden eller om att vilja "försvinna".
• Personen börjar dricka mer alkohol och kanske använda droger.

Kontakta någon av de olika stödlinjer som finns på nätet, antingen på chatt, mejl eller telefon. Du kan även kontakta exempelvis en närstående till personen.

Kontakta en vårdcentral om du tror att personen behöver mer stöd, till exempel om du tror att hen har fått en depression.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om personen du hjälper mår mycket dåligt eller har tankar eller planer på att ta ditt liv.

Här får du veta mer om hur du kan göra när någon verkar må dåligt.

Läs mer om psykisk hälsa på 1177.se.

Vänta inte med att ta kontakt

När du misstänker att någon inte mår bra bör du genast ta kontakt. Ju tidigare du hör av dig till personen desto bättre. Det viktigaste är att du visar att du ser personen. Visa att du har tid och att du vill lyssna.

Det kan räcka med ett samtal på ett sätt som känns naturligt. Du kan till exempel ringa, skicka ett meddelande eller föreslå att ni ska ses. Det kan också vara enklare att prata medan ni gör någonting tillsammans, som att ta en promenad eller en fika.

Du kanske känner dig osäker eller tänker att det inte är din roll. Men våga ta kontakt om du märker att någon har förändrats, dragit sig undan eller verkar må dåligt. Du kan aldrig veta exakt hur någon annan har det, men du kan fråga.

Våga fråga och lyssna – hur mår personen, och varför?

Det är vanligt att någon som mår dåligt har svårt att själv börja prata. När ni har fått kontakt, våga fråga lite mer. Du kan fråga hur personen mår. Du behöver inte ha några lösningar. Visa att du lyssnar och att du bryr dig.

Ställ enkla och öppna frågor. Du kan till exempel säga: ”Jag har märkt att du inte verkar vara dig själv. Hur har du det?” Var beredd på att lyssna och undvik att avbryta eller komma med råd direkt. Många gånger behöver man bara få sätta ord på sina känslor, och veta att någon lyssnar utan att ge råd eller värdera situationen.

Låt det ta tid och visa att du orkar vara kvar även när det känns svårt att prata. Din närvaro betyder mer än du kanske tror.

Våga fråga om självmordstankar

Om du misstänker att någon har självmordstankar, våga fråga. Det är inte farligt att fråga och det kan rädda livet på personen. Att prata om självmord ökar inte risken. Tvärtom kan det göra att hen känner sig mindre ensam och mer sedd.

Ställ frågan på ett lugnt och rakt sätt. Du kan till exempel säga: ”Har du haft tankar på att inte vilja leva?” eller ”Har du funderat på att skada dig själv?” Om svaret är ja, fortsätt vara lugn och tacka personen för att hen vågar berätta. Visa att du finns kvar.

Det är också viktigt att ta reda på hur allvarliga tankarna är. Fråga om det finns en plan eller om hen har tänkt på hur eller när det skulle kunna hända.

Sök genast hjälp och lämna inte personen ensam om det finns en konkret plan. Ring 112 om det är akut, eller hjälp till att ta kontakt med vården.

Du har inte ansvaret själv, men du kan vara den som gör det möjligt att få hjälp i tid. Ditt stöd kan vara tillräckligt, men ibland behövs stöd från andra personer i omgivningen och vården. Du kan behöva be dem om hjälp att hantera situationen.

Läs mer om hur du kan hjälpa en person som har självmordstankar.

Sammanfatta samtalet – har jag förstått rätt?

När du har lyssnat och ställt frågor ett tag kan du sammanfatta vad du har hört. Det visar att du har lyssnat noggrant, och hjälper personen att känna sig bekräftad. Att få höra sina ord återberättade gör också att man kan ha lättare att prata och berätta mer. Om något blivit fel får personen också möjlighet att förklara mer. Det ökar förtroendet.

Du kan till exempel säga: ”Jag hör att du har haft det tufft ett tag och att du inte riktigt vet hur du ska ta dig vidare. Har jag förstått dig rätt?”

Ge hopp, planera tillsammans och sök hjälp

När du har bekräftat vad personen går igenom kan du hjälpa till att se vad som behöver göras. Ibland räcker det bara med att du säger att det finns hjälp att få. Du behöver inte föreslå stora förändringar. Visa att det inte är hopplöst, även om det kan kännas så. Du kan till exempel säga: "Jag tror inte att du alltid kommer att må så här. Ska vi tillsammans se vad som går att göra nu?"

Lova inte saker du inte kan hålla. Men säg att du finns där, även bara som sällskap eller stöd i att söka hjälp. Att du är med kan göra den avgörande skillnaden.

Föreslå att ni söker hjälp tillsammans. Det kan kännas tryggt att slippa göra det ensam. Ring 1177, kontakta en vårdcentral eller hjälp personen att boka en tid hos en psykolog eller kurator. Det finns också stödlinjer som går att kontakta anonymt.

Att hjälpa någon som mår dåligt kan kännas som ett stort ansvar. Men du behöver inte ha alla svar för att kunna hjälpa. Du behöver inte vara expert på psykisk ohälsa, psykolog eller läkare för att göra skillnad. Det räcker med att du lyssnar, frågar och finns där i rätt ögonblick.

Tveka inte att ta kontakt, även om det kan kännas ovant. Det är ett steg mot något bättre för den andra personen, som ger hen hopp och lättnad.

Det kan vara tungt att hjälpa andra i en svår stund, även om det är meningsfullt. En nödsituation där du har gett psykisk livräddning kan väcka en del frågor och tankar. Då kan det vara bra att kunna prata med någon om vad du har varit med om. Ni kan prata om hur det känns att vara den som har gett stöd i en sådan situation.

Du kan få hjälp och stöd från flera håll, till exempel vänner, närstående, närståendeföreningar eller en vårdcentral. Du kan också behöva vila och återhämta dig efter händelsen.

Det finns ett flertal stödlinjer och telefonjourer som man kan kontakta.

Exempel på telefonjourer:

• Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
• Hjälplinjen på telefon 90390.
• Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
• Jourhavande präst, nås via 112.
• Mind Självmordslinjen chatt via mind.se eller på telefon 90101
• Riksförbundet SPES telefonjour på telefon 020-18 18 00.

Föreningen Mind är en organisation som har mycket kunskap om psykisk hälsa och suicid och driver flera stödverksamheter. Förutom Självmordslinjen finns även Föräldratelefonen och Äldrelinjen.

En annan ideell organisation är Suicide zero som arbetar för att minska antalet självmord. De har ingen egen stödverksamhet, men erbjuder stöd i form av kunskap och opinionsbildning.

Läs mer på 1177.se om råd och stöd på chatt, mejl och telefon.