Operationer i hjärtat

Att få en pacemaker

En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Återkommande yrselattacker eller svimningsanfall är en vanlig orsak till att få en pacemaker inopererad. Besvären beror på för långa pauser mellan hjärtslagen.

Andra anledningar till att få en pacemaker kan vara hjärtsvikt samt trötthet och andfåddhet som beror på en alltför låg puls. Du kan också ha problem med dålig ork för att pulsen inte ökar som den ska göra vid kroppsansträngning.

Förberedelser

Ett arbetsprov visar hur hjärtat pumpar under en fysisk ansträngning. Det görs på en motionscykel eller på ett löpband.

Yrsel, svimningar, trötthet och andfåddhet är vanliga symtom som kan bero på många olika saker. De behöver inte alls ha med hjärtrytmen att göra. Därför görs alltid en medicinsk utredning innan du blir rekommenderad att få en pacemaker. En sådan utredning innebär ofta EKG-registrering under en längre tid samt ibland även ultraljudsundersökning av hjärtat och arbetsprov.

Rutinerna varierar mellan olika sjukhus

Det kan variera något från sjukhus till sjukhus hur du förbereds inför en pacemakeroperation. Du får tvätta dig med en bakteriedödande tvållösning om du läggs in kvällen före operationen. Du måste fasta och får anvisningar om hur länge du måste låta bli att äta och dricka av den mottagning där du ska opereras.

Du kan behöva göra uppehåll med vissa läkemedel

Vissa läkemedel kan du ta med lite vatten på operationsdagens morgon trots att du fastar. Men det är viktigt att du i förväg berättar för läkaren om du tar några läkemedel. Du kan behöva avstå från vissa läkemedel eller ändra dosen några dagar före operationen. Det gäller till exempel läkemedel vid diabetes och blodförtunnande läkemedel. 

Avstå från tobak och alkohol före och efter operationen

Det är viktigt att helt undvika tobak en tid före och efter operationen. Då läker såren snabbare och blodcirkulationen och konditionen förbättras. Det gör att du fortare återhämtar dig.

Du bör avstå helt från att röka helst åtta men minst fyra veckor före operationen. Du bör också avstå helt från att röka helst åtta men minst fyra veckor efter operationen.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Undvik också att dricka alkohol fyra veckor före operationen och fyra veckor efter. Då minskar risken för komplikationer.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Hur går operationen till?

En pacemaker består av två delar. Den ena delen är pacemakerdosan, som är en inkapslad dator med batteri. Den andra delen är elektroderna, som känner av hjärtrytmen och vid behov avger elektriska impulser som får hjärtat att dra ihop sig.

I operationssalen får du ligga på rygg på ett operationsbord. Bröstkorgen tvättas på nytt och eventuellt hår i operationsområdet rakas bort. Därefter tvättas operationsområdet med sprit och du kläs in med operationsdukar som bara lämnar en liten yta på bröstet fri. För att hålla operationsområdet rent får du en skärm framför huvudet och kan därför inte se själva operationen.

Du får en nål insatt i ett blodkärl i armen för att du vid behov ska kunna få läkemedel genom den. Du kan vid behov få en lugnande tablett eller få lugnande läkemedel genom nålen under operationen. Dessutom får du en engångsdos antibiotika som ska förebygga infektioner. Innan det får du svara på frågan om du är allergisk mot vissa antibiotika.

Pacemakern ansluts till hjärtat

Operationen inleds med att du får lokalbedövning i området där pacemakern ska placeras.

Därefter gör läkaren ett ungefär fem centimeter långt snitt under nyckelbenet på ett ställe där en ven från armen passerar. I venen förs pacemakerns elektroder in i blodbanan. Med hjälp av rörliga röntgenbilder kan läkaren på en bildskärm se till att elektroderna styrs till hjärtat.

Sedan görs mätningar på elektroderna för att avgöra om placeringen är bra. Under dessa mätningar stimuleras hjärtat genom elektroderna, vilket gör att du kan känna att hjärtat tillfälligt slår litet snabbare. När läkaren har funnit ett bra läge ansluts pacemakern till elektroderna och stoppas in under huden framför den stora bröstmuskeln.

Operationen avslutas med att såret sys ihop och ett förband sätts på. Ofta används tråd som löses upp av sig själv när såret har läkt.

Operationen är klar på knappt en timme

Hela operationen brukar ta ungefär 45 minuter. Det brukar ta lite längre tid om du får en pacemaker som behandling för hjärtsvikt. Vanligtvis kommer du in till sjukhuset på morgonen, opereras och får gå hem senare samma dag.

Det gör vanligtvis inte ont

Bortsett från det första sticket då du får lokalbedövning gör operationen inte ont. Läkaren kan behöva sticka i ett djupare liggande blodkärl om det inte går att föra in elektroderna i den ven som kommer från armen. Då kan det hända att lokalbedövningen inte räcker för att helt ta bort smärtan. Du får då i stället morfin eller liknande smärtstillande läkemedel.

När elektroderna förs in måste huvudändan på operationsbordet ibland tippas neråt, vilket en del kan uppleva som obehagligt.

Smärtorna i operationssåret när bedövningen släppt brukar vara lindriga. Det brukar räcka att du använder smärtstillande läkemedel för att inte få ont.

Hur mår jag efteråt?

Pacemakern börjar fungera omedelbart när den har opererats in, men inställningarna behöver justeras. Därför görs mätningar innan du lämnar sjukhuset. 

De första två veckorna efter operationen bör du undvika tungt arbete och höga lyft av armen på den opererade sidan. Då minskar risken för blödning i operationsområdet. Därefter har elektroderna läkt fast och du kan röra dig fritt. Att duscha går bra, men låt bli att bada de första tre till fyra veckorna för att minska risken för infektion. 

Vanligt att pacemakern ger snabb förbättring

Du känner vanligtvis direkt att du mår bättre om du har haft alltför långsam puls en längre tid. Du blir piggare och orkar mer än tidigare. Symtom på hjärtsvikt kan gå över om du har haft det, men sådan förbättring går ofta lite långsammare.

Det kan också hända att du inte märker någon större skillnad efter operationen. Det gäller till exempel om du vanligtvis har en puls som är som den ska vara, men brukar svimma då och då på grund av att hjärtat stannar till. Men en viktig förbättring är att du med pacemakern inte kommer att få några fler svimningsattacker.

Du kan också må bättre med en pacemaker om du har konstant hjärtsvikt. Det blir lättare att andas och ansamlingen av vätska i kroppen minskar vanligtvis.

Komplikationer och följdsjukdomar

Det är mycket ovanligt att få några större besvär efter en pacemakeroperation. Ibland kan du behöva genomgå hjärtröntgen och lungröntgen för att utreda orsaken.

Det här är några vanliga tidiga komplikationer:

  • Efter operationen är det vanligt att du får blåmärken och viss blödning kring och under själva pacemakern. Kontakta genast din pacemakermottagning om det svullnar upp mycket, gör mycket ont eller blöder.
  • Det kan hända att elektrodläget rubbas så att pacemakern inte fungerar bra. Det brukar oftast upptäckas redan vid den kontroll av pacemakern som görs innan du lämnar sjukhuset.

Det här är några ovanliga komplikationer:

  • Infektioner av olika slag. En infektion kan till exempel uppstå i den så kallade dosfickan runt pacemakern. Fickan känns då öm, blir röd och ofta svullen. Du kan även få feber. Kontakta genast din pacemakermottagning om det händer.
  • Du kan få störande muskelryckningar om pacemakern stimulerar diafragman eller den stora bröstmuskeln. Dessa besvär går ofta att rätta till genom att pacemakerns programmering ändras. Ibland blir det nödvändigt att du opereras igen.
  • Luft har kommit in i lungsäcken när pacemakern opererades in. Luften försvinner vanligtvis av sig själv efter några dagar, men ibland måste du få en slang inlagd som leder ut luften.

Att leva med en pacemaker

En pacemaker är känslig för starka magnetiska och elektriska fält. Därför bör du tänka på följande saker när du har fått en pacemaker inopererad:

  • Metalldetektorer som finns bland annat i flygplatsers säkerhetskontroller kan någon enstaka gång påverka pacemakern när man passerar kontrollen. Du kan därför visa upp det kort du har fått efter operationen där det står att du har en pacemaker. Då visiteras du manuellt.
  • Magnetkameraundersökning som förkortas MRI är en undersökningsmetod där det bildas starka magnetfält. Magnetfältet påverkar också elektronisk utrustning och kan göra att den slutar att fungera. Du måste därför alltid berätta att du har en pacemaker innan du genomgår en magnetkameraundersökning. Det finns pacemakersystem som klarar MRI. Kontrollera med din pacemakermottagning om du har ett sådant system. Annars kan ibland pacemakern programmeras om innan du genomgår en undersökning med magnetkamera. Din läkare på pacemakermottagningen avgör om det går att göra med den pacemaker du har.
  •  Alla former av vanlig röntgen inklusive datortomografi går bra.
  • Tens är en sorts elektrisk akupunktur som används som smärtbehandling. Den bör inte användas i närheten av pacemakerdosan.
  • Undvik att vara nära transformatorstationer, elektriska lok, vissa attraktioner på nöjesfält, elsvetsutrustning och annat som alstrar starka elektromagnetiska fält. Enligt pacemakertillverkarna bör avståndet vara minst en meter från det magnetiska fältet.
  • Undvik reparationer i bilens motorrum medan motorn är igång eftersom tändningssystemet alstrar starka elektriska fält.
  • Små förbränningsmotorer, av den typ som finns i exempelvis motorsågar, kan avge ett elektromagnetiskt fält. Därför bör de inte vara närmare pacemakern än en halv meter.
  • Mobiltelefoner går bra att använda om de inte placeras direkt på pacemakern. I övrigt störs inte en pacemaker av mobiltelefoner.

Det finns många myter om vad som är farligt om man har en pacemaker. Vanlig hushållsutrustning som till exempel mikrovågsugnar, induktionsspisar, trådlösa telefoner, värmedynor, solarium, fjärrkontroller, datorer, teveapparater och radioapparater kan användas utan problem om du har en pacemaker. Rådgör med din pacemakermottagning om du undrar över något.

Varför behöver jag en pacemaker?

Hjärtats rytm styrs av elektriska impulser från den så kallade sinusknutan i höger förmak.

Hjärtats sammandragning börjar med att en grupp celler urladdas elektriskt i höger förmak, den så kallade sinusknutan.

Hjärtrytmen kan bli för långsam eller hjärtat kan göra uppehåll om sinusknutan inte fungerar som den ska. Det kan leda till att du blir yr, trött eller svimmar. Det här besväret brukar kallas "sjuk sinusknuta" och kan vara ett skäl för att få en pacemaker inopererad.

Det finns även andra hjärtproblem som kan störa hjärtrytmen och behöver behandlas med pacemaker.

Olika typer av pacemaker

Det finns pacemaker som stimulerar antingen hjärtats förmak eller kammare och en annan typ av pacemaker som kan stimulera båda. Vilken typ du får beror på var felet sitter.

Det är bäst med en pacemaker som stimulerar förmaket och låter kammaren vara i fred om du till exempel har problem med sinusknutan.

Du behöver en pacemaker som känner av sinusknutans aktivitet och leder ner den till kammaren om du har problem med den så kallade AV-knutan. En sådan pacemaker har då elektroder både i förmak och kammare och ersätter AV-knutans funktion.

Det finns en typ av pacemaker utan elektroder som skruvas fast i höger kammare. Den har fördelen att du slipper elektrodproblem, men lämpar sig inte för alla.

En pacemaker kan känna av hur mycket du anstränger dig och öka pulsen om det behövs. De flesta typer av pacemaker har minnesfunktioner som visar hur hjärtrytmen har varit den senaste tiden. Läkaren eller pacemakersjuksköterskan kan då se vad som har hänt och anpassa behandlingen efter det.

Lång hållbarhet

Pacemakern drivs av ett batteri som vanligtvis räcker i fem till tio år och ibland ännu längre. Därefter byts hela dosan ut. Vid dina återbesök på sjukhuset som vanligtvis sker en gång om året kontrolleras att batteriet fungerar bra.

Det är vanligt med uppföljningar av pacemakern på distans. Det innebär att kontroll av bland annat det elektriska systemet eller batteriet kan göras utan att du behöver åka till sjukhuset. Uppföljningen görs då oftast via mobilnätet.

En pacemaker kan ställas in på en mängd olika sätt för att passa olika människors behov. Både avläsningen och justeringen av pacemakern görs med hjälp av en så kallad programmerare och fjärrkontroll som läggs utanpå bröstet.

Andra rytmrubbningar som kan avhjälpas

Du kan få en annan typ av hjärtstimulator som kallas implanterbar defibrillator eller ICD om du får livshotande hjärtrusningar från hjärtats kammare. ICD kan snabbt ge en elektrisk chock till hjärtat. Det nollställer den elektriska aktiviteten under några sekunder om ett elektriskt kaos uppstår i hjärtat. Vanligtvis tar hjärtats sinusknuta då över så att rytmen blir som den ska vara igen, med en puls på omkring 70 slag per minut. ICD:n har för säkerhets skull även en inbyggd pacemaker som kan stötta hjärtat om pulsen skulle bli för långsam.

Pacemaker vid hjärtsvikt

Ibland kan även personer som inte har fel på hjärtrytmen ha nytta av en pacemaker. Det gäller först och främst om du har hjärtsvikt och får symtom som andfåddhet, trötthet eller vätskeansamling i kroppen. Symtomen beror på att delar av hjärtmuskeln drar ihop sig i olika takt och därmed pumpar totalt sett sämre. Hjärtats förmåga att öka blodflödet när du anstränger dig är också försämrad. Vid denna typ av pacemaker används en tredje elektrod som aktiverar vänster kammare. På så sätt arbetar höger och vänster kammare samordnat och mer effektivt.

Du kan också ha hjälp av en pacemaker om du har dålig ork på grund av hjärtmuskelförtjockning, så kallad hypertrof obstruktiv cardiomyopati. Även då kan en pacemaker förändra hjärtats sammandragningsmönster så att besvären lindras mycket.

Nationellt kvalitetsregister för pacemaker

I Sverige finns pacemakerregistret som är ett nationellt kvalitetsregister till vilket alla opererande kliniker rapporterar in sina ingrepp och patienter. Syftet är bland annat att snabbt kunna upptäcka och åtgärda eventuella tekniska problem med pacemakersystem.

På registrets hemsida kan du ta del av statistik som till exempel visar inom vilket intervall du ska ha uppföljning eller vilka pacemakermodeller som kan orsaka problem. Ingen personlig information som exempelvis personnummer visas i registret.

Påverka och delta i din behandling

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Till toppen av sidan