OPERATIONER AV KNÄ OCH HÖFTER

Höftoperation - att få en ny höftled

En höftprotesoperation innebär att lårbenshuvud, lårbenshals och ledskål ersätts med två konstgjorda delar av metall och plast. De vanligaste orsakerna till att du behöver få en höftprotes är artros eller att du brutit lårbenshalsen.

Du kan bli hjälpt av en höftprotesoperation om du har ett benbrott eller om du har artros som gör att du har ont i höften och svårt att röra dig, samtidigt som det inte längre räcker med träning och smärtstillande läkemedel. Målsättningen är att du ska få mindre ont så att du kan röra dig på ett bättre sätt.

Förberedelser

Du kan förbereda dig hemma genom att göra följande:

  • Du kan placera saker du använder dagligen mer lättillgängligt.
  • Du kan ta bort lösa mattor för att minska risken att snubbla.
  • Du kan handla hem mat, laga till och frysa in.

Du kan också ta kontakt med en arbetsterapeut för att prova ut hjälpmedel som du eventuellt kan behöva. Det kan till exempel vara strumppådragare, griptång, toalettstolsförhöjning, förhöjningskudde och klossar för att höja sängen. Du kan även behöva hjälpmedel för att undvika att böja mer än 90 grader i höften, vilket kan leda till att protesen hoppar ur led efter en operation.

Du kommer också att behöva gånghjälpmedel. Kontakta en fysioterapeut i kommunen för att prova ut kryckor eller en rullator. Fysioterapeuten kan också hjälpa dig med gånginstruktioner. Under vintertid behöver du ha isdubbar som monteras på kryckorna.

Exempel på hjälpmedel som du kan skaffa själv är ett långt skohorn, elastiska skosnören, en badborste med långt handtag och en så kallad halkmatta.

Det är bra att ta reda på vad som finns före operationen.

Du får inte äta och dricka inför operationen

Natten före en operation bör du inte äta, dricka, röka eller snusa, men det är bra att ta reda på vad som gäller där du ska opereras.

Du ska duscha hela kroppen och tvätta dig med en speciell tvål två gånger, både dagen före operationen och på operationsdagens morgon. Du kan köpa tvålen på ett apotek. Sätt på dig rena kläder efter duschen och sov i rena lakan. Du ska inte ha kroppssmycken, lösa smycken eller klocka på dig efter att du har börjat tvätta dig med tvålen. Du får inte heller använda kosmetika eller nagellack.

Bra att vara i god form innan operationen

Det är en stor påfrestning för kroppen att få en ny höftled. Därför är det bra om du försöker förbättra din kondition och bygga upp styrkan i benmusklerna inför operationen. Träningen förbättrar också immunförsvaret. Det är viktigt med ett starkt immunförsvar för att minska risken för infektion. Genom träningen kommer du att få lättare att vara uppe och röra dig den första tiden efter operationen. Dessutom minskar risken för att du ska få komplikationer, som till exempel blodpropp och lunginflammation. Det är bra att få hjälp av en fysioterapeut med hur du ska lägga upp din träning för att få bästa resultat.

Du kan också tänka på att försöka äta bra, både för att öka kroppens motståndskraft och för att bygga upp muskelstyrkan. Du kan behöva gå ner i vikt om du har stor övervikt. Det underlättar operationen och läkningen. En dietist kan ge råd och stöd.

Det är en fördel att må bra psykiskt för att få bra resultat av operationen. Många av förslagen ovan för att komma i god form inför en operation påverkar också den psykiska hälsan positivt. Det kan vara bra att prata med en läkare om dessa råd inte hjälper och du till exempel är deprimerad. Du kanske behöver behandling med läkemedel innan operationen.

Bra att sluta röka och inte dricka alkohol

Vinsterna med att sluta röka inför en operation är många. Såren läker snabbare och blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare kan återhämta dig. Samtidigt minskar risken för komplikationer betydligt. Du bör helst sluta röka helt, men om det inte går är det bra om du kan avstå från rökning sex veckor före operationen och även de första veckorna efteråt. Läkaren kan berätta om vilka stöd som finns att få när du behöver hjälp att sluta röka.

Du bör också undvika att dricka alkohol sex veckor före en operation för att minska risken för komplikationer.

Ibland kan det räcka med träning

Vid artros kan du ofta minska dina besvär från höften om du gör fysioterapi, avlastar leden med exempelvis käpp eller går ner i vikt. Regelbunden träning kan göra att du kan behålla och förbättra förmågan att gå, benstyrkan och rörligheten, och därigenom eventuellt skjuta upp eller slippa operation.

På många orter finns till exempel särskilda artrosskolor där du kan få information och hjälp med att lägga upp träningen. Det finns också digitala artrosskolor.

Förberedande besök

Rutinerna för hur du förbereder dig inför en höftprotesoperation kan skilja sig lite mellan olika ortopedkliniker. Det är vanligt att du får komma till sjukhuset två veckor före operationen för ett inskrivningsbesök. Du kan få träffa en ortoped, en narkosläkare, en sjuksköterska, en fysioterapeut och eventuellt en arbetsterapeut. Syftet med besöket är att du ska bli informerad om hur operationen kommer att gå till och hur vistelsen på sjukhuset kommer att bli. Det förberedande besöket syftar också till att gå igenom hur du mår och vad som är viktigt att förbereda inför operationen.

Ortopeden berättar hur operationen kommer att gå till och svarar på frågor. Läkaren gör en vanlig kroppsundersökning och undersöker höften som ska behandlas. Du får vanligtvis också prata med en narkosläkare som bestämmer vilken form av bedövning som ska användas.

Du får lämna blod- och urinprov så att läkaren kan kontrollera blodvärdet, blodsockret, saltbalansen och att njurarna och urinvägarna fungerar som de ska. Läkaren brukar också kontrollera blodtrycket. Du kan få fylla i ett formulär om ditt hälsotillstånd och dina höftbesvär.

Berätta för läkaren om mediciner

Det är viktigt att du berättar för läkaren vilka mediciner du tar och om du är överkänslig mot någon medicin. Det kan finnas flera orsaker till att justera medicinering inför operationen. Vissa läkemedel kan eller bör inte kombineras med en operation. Det är därför viktigt att du anger alla mediciner som du använder, även så kallade naturmedel.

Hur går behandlingen till?

Operationen genomförs på ett sjukhus med operationsavdelning och ortopedklinik. Du får vanligtvis komma till sjukhuset samma morgon som operationen är planerad till, men på vissa sjukhus får du istället komma på eftermiddagen eller kvällen före. Vårdpersonalen går ännu en gång igenom rutiner så att du inte har feber, något sår eller en pågående infektion. Du får sedan tala med den ortoped som ska operera.

Du får byta om till sjukhuskläder och lägga dig i en säng innan du körs in till operationsavdelningen. Sjuksköterskan sätter fast en venkateter så att du kan få vätska och läkemedel direkt in i blodet. Du får smärtstillande läkemedel före operationen, mot den smärta som kommer efter operationen, och antibiotika i blodet för att förebygga infektioner. Det är alltmer vanligt att operationen görs i så kallad dagkirurgi, det vill säga att du kommer på morgonen och går hem samma dag.

Så går operationen till

Du får antingen ryggbedövning eller så sövs du med narkos. Det vanligaste är att du får ryggbedövning och något lugnande. En del kan tycka att det är obehagligt att lyssna på ljuden i operationssalen. Då kan man få ett sömnmedel som gör att man sover igenom hela operationen, utan att vara nersövd med narkos. Andra personer föredrar att vara vakna och lyssna på musik eller radio i de hörlurar som finns i operationssalen.

Under operationen ligger du på sidan i en ställning som hjälper dig att ligga stilla. Området som ska opereras tvättas med bakteriedödande spritlösning och täcks in i sterila dukar. Ortopeden gör sedan ett snitt genom huden, underliggande mjukdelar och muskler in till själva höftleden. Ledhuvudet lyfts upp ur ledskålen och de delar som ska ersättas tas bort.

Sedan jämnar ortopeden till ledskålen så att den konstgjorda höftskålen går att fästa där. Därefter fäster ortopeden protesen i ledskålen, antingen med cement eller genom att knacka fast den. Ibland kan protesen behöva fästas med några skruvar in i bäckenet. Ortopeden sätter sedan fast skaftet som den nya höftkulan ska sitta på i lårbenet, med eller utan cement.

När skaftet är på plats sätts den nya höftkulan på och leden läggs tillbaka i rätt läge. Operationen avslutas med att muskler, bindvävshinna, underhudsfett och hud sys igen. Den tar vanligtvis en till två timmar.

Det finns två metoder

Det finns två olika operationsmetoder. Den ena innebär att de nya delarna cementeras fast. Den andra innebär att ingen cement används utan att benet får i stället växa fast mot protesen. Den senare metoden används oftare på yngre personer, eftersom de oftare behöver opereras flera gånger. Om en andra operation behöver göras blir den lättare om ledprotesen inte är fastcementerad.

I Sverige är det vanligast att man får en protes som fästs med cement. Det är en säker och bra metod som passar för de flesta. Det är ortopeden som bestämmer vilken metod som ska användas. Valet av metod styrs av exempelvis ålder, benets kvalitet och formen på ledskålen och lårbenets övre del.

Efter operationen

Du får komma till en uppvakningsavdelning efter operationen. Där kontrollerar sjukvårdspersonalen bland annat andning och blodtryck, innan du får komma tillbaka till avdelningen igen.

Du känner ingenting under själva operationen, men efteråt brukar det göra ont i operationsområdet. Därför får du smärtstillande läkemedel. Vårdpersonalen kommer ofta att fråga dig om hur du mår och om det gör ont. Målsättningen är att det ska göra så lite ont som möjligt så att du kan vara uppe och röra på dig utan att känna alltför stort obehag. Det är viktigt för att undvika komplikationer som till exempel blodpropp. Du ska samtidigt inte använda mer läkemedel än du behöver, eftersom det kan leda till biverkningar som förstoppning, illamående och yrsel.

Du får också läkemedel som skyddar mot blodpropp. Det kan antingen ges som en spruta i underhudsfettet på magen eller som en tablett. Den här behandlingen pågår vanligtvis i fyra veckor efter operationen.

Det är individuellt hur länge du behöver stanna på sjukhuset och du får ofta diskutera detta med läkaren före operationen. Du behöver vanligtvis inte stanna länge efter operationen, men det kan variera beroende på hur gammal du är, hur frisk du var innan operationen och hur mycket hjälp du kan få hemma. Ofta handlar det bara om några dagar.

För de allra flesta fungerar protesleden utan komplikationer under resten av livet. De flesta får mindre ont, går bättre och blir rörligare tidigt efter operationen. 

Råd och förhållningsregler

Du får börja träna på att gå och använda höftleden samma dag eller senast dagen efter operationen. Du kan räkna med att den smärta och värk som fanns före operationen försvinner eller minskar kraftigt redan efter några dagar. Däremot är det vanligt att en viss stelhet kan finnas kvar under en tid.

Du behöver träna mycket efter operationen för att få tillbaka styrkan i musklerna och öva upp en bra gångteknik. Till en början får du använda kryckor eller andra gånghjälpmedel, men du klarar dig ofta utan dem efter tre månader. Du kan fortsätta med hjälpmedel, framför allt utomhus, om besvären från höften pågått under så lång tid att din styrka och balans blivit märkbart sämre.

Det går bra att ligga på den sida du föredrar redan direkt efter operationen. Men du ska undvika att korsa benen när du sitter åtminstone under tre månader efter operationen.

Det är bra med daglig fysisk aktivitet för att öva upp musklerna och gångtekniken. Du ska undvika att böja eller vrida höften i ytterlägena under minst tre månader efter en operation, eftersom det ökar risken för att höften går ur led. Efter tre månader finns det ofta inga gränser för vilka aktiviteter du får göra, men fråga din läkare. Aktiviteter som promenader, simning, golf, tennis, längdskidåkning, ridning och dans går utmärkt. Utförsåkning kan fungera bra om du är en van skidåkare, men risken finns att höften hoppar ur led om du faller. Du ska undvika extremt tunga eller långvariga belastningar på protesleden.

Du kan själv avgöra när det går bra att ha sex, diskutera gärna med din fysioterapeut eller läkare. Du kan börja köra bil när du återfått god kontroll och styrka i benet. Det är ditt eget ansvar att avgöra när du är trafiksäker.

Uppföljning

Uppföljningen efter operationen varierar mycket mellan olika sjukhus. Det är vanligt med återbesök efter tre till fyra månader. Läkaren eller fysioterapeuten kontrollerar då hur rehabiliteringen går. Uppföljning kan också ske genom att du får ett telefonsamtal från en sjuksköterska. Ibland får du fylla i frågeformulär.

De flesta blir bra

De flesta som får en ny höftled kan räkna med att kunna leva resten av livet utan att behöva operera höften igen. Men det finns alltid risk för komplikationer. Man brukar dela in komplikationer i de som kan komma i anslutning till operationen och de som kan komma senare.

Möjliga komplikationer efter operationen

Det är relativt ovanligt att få komplikationer efter en höftledsoperation. Du ska vara uppmärksam på om du får ont i höftleden efter operationen. Då kan du ha fått en infektion. Risken för infektion varierar och beror på flera saker, till exempel ditt tillstånd före operationen och orsaken till operationen, men även vilken typ av operation som gjorts. Fråga din läkare.

Du kan få en infektion i operationssåret som visar sig som en rodnad som gör ont runt sårkanterna. Du kan ha feber samtidigt som huden känns varm. Symtomen kan variera.

Du kan också få en djup infektion runt protesen. Det gör att du får ont och feber. Du ska genast kontakta ortopedmottagningen om du misstänker en sådan infektion. Det är ett besvärligt tillstånd som kräver lång behandling. Du får antibiotika före och i samband med operationen för att förebygga en bakterieinfektion.

Den nyopererade höftleden kan hoppa ur led. Det kan hända om du rör på benet utanför de säkerhetsmarginaler som du noga fått gå igenom både före och efter operationen. Om höften hoppar ur led kan den läggas tillrätta igen, under narkos. Det brukar gå att göra utan att operationssåret behöver öppnas.

Du kan också få en blodpropp även om du fått läkemedel som förebygger blodpropp efter operationen. Ett viktigt sätt att minska risken för blodpropp i benen är att snabbt komma på benen efter operationen. Blodpropp visar sig som svullnad och stumhet i benet, ibland tillsammans med feber. En allvarlig komplikation som kan tillkomma är att blodproppen når lungorna, vilket ger andnöd. Vid sådan misstanke bör du snarast söka läkare.

Möjliga komplikationer efter en tid

Komplikationer kan också uppkomma flera år efter operationen. Det finns alltid en liten risk att protesen hoppar ur led. Ju yngre och aktivare du är, desto större är risken att protesdelarna lossnar från förankringen mot benstommen. Tio år efter operationen är det färre än fem av hundra som behöver genomgå en operation där hela eller delar av protesen behöver bytas ut. Du bör söka en läkare om du får ont när du rör dig och belastar höften. Det kan bero på att den nya leden inte sitter fast ordentlig, eller att en protesdel kan ha blivit sliten eller gått sönder. Du kan också ha fått en infektion i området kring leden. Då måste du opereras igen för att ersätta den gamla protesen med en ny.

Vissa tandvårdsbehandlingar innebär en risk för att bakterier kommer ut i blodet och transporteras till den nyopererade leden. Du kan få antibiotika i samband med tandvårdsbehandlingen så att leden inte riskerar att bli infekterad. Det sker till exempel om du är nyopererad eller om det finns risk för infektion på grund av hög ålder, rökning, övervikt och andra sjukdomar. Det kan också ske på grund av brister i immunförsvaret eller blodbrist.

Du ska alltid berätta för din tandläkare om du har en ledprotes. Tandläkaren avgör om du behöver antibiotika.

Varför görs behandlingen?

Skelett och leder i höften med artros i höftleden. Illustration.
Artros är den vanligaste orsaken till att man behöver få en ny höftled.

I höften leder höftkulan mot ledskålen i bäckenet och de glider mot varandra. Du kan få ont och bli stel om brosket i leden är sjukt eller skadat. Den vanligaste orsaken är artros. Du kan behöva få en ny höftled om du har mycket besvär och den träning du gjort inte har tillräcklig effekt. Då ersätts lårbenshuvud, lårbenshals och ledskål med konstgjorda delar, en så kallad höftledsprotes. Protesen består vanligtvis av plast och metall. Målet med operationen är att värken från höften ska minska så att du ska kunna röra dig på ett bättre sätt. 

Vanliga orsaker

Det finns flera olika orsaker till att du kan behöva opereras. Den vanligaste anledningen är att du har artros. Då bryts brosket i höften snabbare än det byggs upp, vilket kan göra att leden fungerar dåligt och att du får ont.

Orsaken till att man får artros är inte helt klarlagd, men de flesta menar att artros beror på mekaniska egenskaper och överbelastning. Det kan i sin tur bero på exempelvis en skada eller en medfödd höftsjukdom, som höftdysplasi eller höftledsluxation i barndomen.

Det finns också andra barnsjukdomar i höften som senare i livet kan ge höftartros. Perthes sjukdom är ett sådant exempel. Du har också större risk att få artros om du väger för mycket och har svaga muskler.

En annan mindre vanlig orsak till att du kan behöva opereras är att du har en reumatisk ledsjukdom, som till exempel reumatoid artrit, psoriasisartrit, eller bennekros. Bennekros innebär att blodförsörjningen till höftkulan inte fungerar och att skelettet i området slutar att återbildas. Bennekros kan bero på kortisonbehandling, att du konsumerar för mycket alkohol eller att du fått en allvarlig skada på höftleden och lårbenshalsen.

Ett benbrott, så kallad Höftfraktur, är en annan vanlig anledning till att du kan behöva opereras. Du kan behöva få en helprotes eller en halv höftprotes, beroende på hur brottet ser ut. Om du får en halvprotes ersätts lårbenshalsen och ledhuvudet med konstgjorda delar, men inte ledskålen. Läkaren kan också fästa ihop benet med hjälp av skruvar eller spikar om benändarna i brottet ligger i bra läge nära varandra. Då kan du behöva få en höftledsprotes om brottet inte läker som det ska och du får besvär.

När är en operation olämplig?

Du kan inte opereras om du har en infektion i kroppen, om du har sår på benen eller om du har feber. Risken ökar då för problem med sårläkning, infektion i operationsområdet och andra komplikationer. Du bör heller inte opereras om du haft hjärtinfarkt under det senaste halvåret.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan