FÖRE OCH EFTER OPERATION

När barn ska opereras

Både barnet och de vuxna kan ha funderingar när barnet ska sövas och opereras. Det är ofta bra att berätta för barnet om vad som kommer att hända. Det gör att hen känner sig lugnare.

I den här texten kan du läsa om vad som händer före och efter operationen. Texten gäller för barn upp till cirka 16 år. Här kan du läsa om vad som gäller för äldre barn och vuxna.

Berätta utifrån barnets ålder

Det finns olika sätt att förbereda barnet, beroende på barnets ålder. Här är olika förslag på vad du och barnet kan göra:

  • Ni kan leka att gosedjur ska till doktorn eller att de ska opereras.
  • Ni kan titta på filmer som förklarar vad som ska hända.
  • Du kan berätta om vad som ska hända, gärna med tecknade bilder på kroppen.
  • Ni besöker avdelningen innan barnet skrivs in, om det är möjligt.

Läs mer om hur du kan förbereda barnet för ett besök i vården.

När barnet kommer till avdelningen

Vad som händer på sjukhuset före en operation kan vara olika. Det beror på om barnet behöver opereras genast eller om operationen är planerad.

Barnet kan få ett eget rum på akutavdelningen om hen behöver opereras genast. Inför en planerad operation kan barnet få dela rum med ett eller två andra barn.

En sjuksköterska kommer att mäta barnets temperatur. Det är för att undersöka om barnet har en infektion i kroppen. Ibland kan barnet också få lämna blodprov och urinprov.

Du och barnet får prata med en läkare om barnets symtom. Sedan undersöker läkaren barnet. Läkaren kan till exempel känna försiktigt och lyssna på magen, titta i munnen eller där barnet har ont och ska opereras. Barnet kan undersökas mer, till exempel med en röntgenundersökning.

Läkaren kan ibland ha svårt att avgöra om barnet ska opereras eller inte, om symtomen har kommit snabbt. Då är det vanligt att barnet får vara kvar på sjukhuset något dygn. Du får vara kvar hos barnet hela tiden.

Förberedelser

Barnet får träffa en narkosläkare innan operationen. Narkosläkaren kommer att fråga lite om hur barnet mår, till exempel om barnet har några allergier eller några andra sjukdomar. Hen frågar också om barnet brukar må illa.

Barnet behöver sedan förberedas för att sövas och för operationen. Förberedelserna som görs skiljer sig åt. Det beror på vilken typ av operation som ska göras, och hur bråttom det är. Ibland kan barn som är äldre än 12 år få operationen gjord med lokalbedövning och behöver då inte sövas.

Ni kommer att få mer information från avdelningen där barnet ska opereras. Oftast går det också att kontakta avdelningen, om ni har några frågor.

Läs mer om olika typer av operationer här.

Barnet behöver fasta

Fasta innebär att barnet inte får äta eller dricka. Barnet får inte äta något inför sövningen och operationen eftersom magsäcken behöver vara tom. Annars kan barnet kräkas när hen sövs och maginnehållet kan hamna i luftrören eller lungorna.

Tiden som barnet behöver fasta beror på barnets ålder. Det kan också skilja sig mellan olika sjukhus hur länge barnet behöver fasta inför operationen, men ofta brukar det vara mellan en och fyra timmar.

Ni får mer information av narkosläkaren och vårdpersonalen. Vid en planerad operation står det i kallelsen. Fråga annars alltid vårdpersonalen om vad som gäller.

Barnet får tvätta sig

Barn som klär på sig sjukhuskläder
Barnet får rena sjukhuskläder.

Barnet får duscha och tvätta sig med en särskild tvål före operationen. Sen får barnet ta på sig rena sjukhuskläder. Tvålen och de rena kläderna minskar risken för att operationssåret ska infekteras. Ni får tvålen av personalen på avdelningen eller köper den på ett apotek.

Barnet kan få lugnande medel

Genom en mask kan barnet andas in lugnande medel.

Barn får ibland läkemedel före sövningen och operationen. Läkemedlet gör att barnet blir lugn och sömnig. Barnet kan få andas in lugnande läkemedel genom en mask, om det behövs. Ibland kan barnet få läkemedlet i ändtarmen.

Att få lugnande läkemedel före sövningen kallas för premedicinering.

Barnet kan få bedövning inför stick

Barnet får en venkateter före operationen.
Bedövningsplåstret gör att sticket inte känns lika mycket.

Före operationen får barnet en liten mjuk slang i ett blodkärl, en så kallad venkateter. Venkatetern sätts fast i armvecket eller på handen. Genom venkatetern får barnet narkos och vätska under operationen.

Venkatetern förs in i blodkärlet med en nål. Det kan göra lite ont när läkaren eller sjuksköterskan sticker in nålen. För att sticket inte ska kännas lika mycket kan barnet få ett bedövningsplåster eller bedövningssalva på huden. Båda innehåller en form av lokalbedövning och ska sättas på ungefär en timme innan sticket.

Det kan ibland vara svårt att sätta en venkateter på barn. Då kan barnet först sövas genom att andas in narkosmedlet. När barnet sedan sover kan sjuksköterskan sätta venkatetern.

Narkos

Barn som får lustgas med mask och förälder håller barnet i handen. Fotografi.
Föräldrar får vara med tills att barnet har somnat.

Narkos innebär att barnet blir sövd med hjälp av läkemedel genom venkatetern eller genom att andas in det. Narkosmedlet gör att barnet sover och inte känner något under operationen.

När operationen är färdig avbryts narkosen genom att läkaren eller narkossköterskan slutar ge narkosmedel. Barnet vaknar redan efter några minuter.

Föräldrar och närstående får vara med tills att barnet har somnat. När barnet opereras får du vänta i väntrummet.

Finns det någon risk med sövning av barn?

Narkospersonalen övervakar barnet både under narkosen och efteråt, så att barnet sover och sedan vaknar upp som hen ska.

Risken för att något ska hända barnet i samband med sövning är mycket låg. Det är säkert även för mycket små barn att sövas med narkos.

Efter operationen

Efter operationen får barnet vakna upp på en uppvakningsavdelning. Det kan ta cirka en timme för barnet att vakna ordentligt. Du får vara med när barnet vaknar.

Efter en operation i magen, halsen eller munnen får barnet ibland vänta med att äta och dricka i några timmar upp till dagar. Barnet får då vätska och näring direkt i blodet genom venkatetern.

Barnet får smärtstillande läkemedel om hen har ont

Med hjälp av en smärtlinjal kan barnet visa hur ont hen har.

En del barn kan må illa efter narkosen och ha ont efter operation. Barnet får då smärtstillande läkemedel som lindrar. Vårdpersonalen frågar också med jämna mellanrum hur ont barnet har. Till hjälp har de en så kallad smärtlinjal där barnet kan visa hur ont hen har.

Barnet kan ibland få smärtstillande läkemedel som innehåller morfin direkt i blodet via venkatetern de första dygnen efter operationen. Det finns ingen risk att barnet blir beroende av läkemedlet eftersom barnet får läkemedlet i ett par dagar. Barnet kan också få andra typer av smärtstillande läkemedel.

Läs mer i texten Ont efter operation.

Finns det någon risk med operationen?

Risken för komplikationer av en operation är liten. Men det kan ibland uppstå en blödning under eller efter operationen, eller en infektion i operationssåret en tid efteråt.

Blödningen märks inom första dygnet efter operationen genom att huden blir svullen där barnet har opererats och barnet kan få mycket ont. Ofta kan blödningen stoppas med läkemedel eller genom att en läkare eller sjuksköterska trycker på huden. Det är ovanligt, men ibland måste barnet opereras igen.

En infektion brukar märkas efter några dagar. Barnet får då feber och har ofta ont. Operationssåret kan bli rött, svullet och varigt. Barnet kan då behöva behandling med antibiotika.

Läs mer om operationssår och hur de ska tas omhand i texten Operationssår.

Läs mer på andra webbplatser

Till toppen av sidan