Under det första levnadsåret utvecklas barnet i snabbare takt än någon gång senare i livet. Utvecklingen går olika fort i olika perioder och kan skilja sig mycket från barn till barn, även mellan syskon.

I samband med att barnet lär sig nya saker kan barnet ibland bli oroligt och få förändrat humör. Hen kan behöva mer närhet än tidigare.

Ett barns utveckling påverkas av många omständigheter. Det finns enskilda förutsättningar och händelser som kan påverka hur ett barn utvecklas, både på kortare och längre sikt. Det kan till exempel vara om barnet är fött för tidigt, har en funktionsnedsättning eller är med om en stor förändring i livet.

Du behöver vara aktiv i barnets utveckling

Barnet är helt beroende av vuxna. Du och andra som står barnet närmast är mycket viktiga för hur hen mår, utvecklas och knyter an till sin omgivning. Barnet påverkas av hur ni ger närhet, uppmuntrar och ger hen vad hen behöver.

Barnet känner sig tryggt när vuxna bryr sig och förstår vad barnet behöver. Det handlar bland annat om att hen behöver äta, sova, få vara nära och umgås.

Läs mer om hur barnet knyter an och hur ni kan umgås.

Människan har fem sinnen. De är dessa:

• lukt
• smak
• känsel
• hörsel
• syn.

De flesta barn kan använda alla fem sinnen direkt efter födseln. Inget sinne är helt färdigutvecklat, men vissa sinnen är mer mogna än andra.

Ett nyfött barn använder framför allt sina sinnen till att hålla kontakt med dig, och för att visa vad hen behöver.

Lukt och smak

Lukt och smak fungerar bra från födseln.

Ett nyfött barn reagerar på lukter och smaker. Barn lär sig snabbt känna igen sin förälders lukt. Doften av bröstmjölk kan få barnet att söka sig till bröstvårtan. Barnet föredrar söta, milda dofter och smaker framför bittra, sura, salta och beska.

Vad barnet uppskattar påverkas också av vad mamman åt under graviditeten. I bröstmjölken kan barnet känna igen smakämnen som hen har fått i sig från fostervattnet under tiden i magen.

Känsel

Känseln är helt utvecklad vid födseln. Barnet känner till exempel beröring helt och hållet och har ett stort behov av kontakt och trygghet genom att vara nära. Det är viktigt för barnet att vara nära hud mot hud och att bli smekt.

Ett nyfött barn känner värme, kyla och smärta fullt ut. Nyfödda barn känner dessutom ofta smärta mer än äldre barn. Men just vid födseln har barnet en viss naturlig smärtlindring från hormonet endorfiner som bildas i barnets kropp under förlossningen.

Hörseln

De flesta barn uppfattar ljud bra redan från födseln. Barnet kan höra var ljud kommer från bara dagar efter födseln. Nyfödda barn vänder huvudet reflexmässigt mot ljud.

Mot slutet av den första månaden brukar hörseln vara fullt utvecklad. Barnet kan skilja mellan olika slags ljud och kan höra mänskligt tal och buller på olika sätt. Men även om själva hörseln fungerar väl förstår barnet ännu inte vad många ljud betyder. Detta tar tid att lära sig.

Nyfödda verkar föredra ljusa röster framför mörka röster. Många vuxna talar också omedvetet med en ljusare stämma när de umgås med små barn.

Barnet tycker inte om skarpa och plötsliga ljud, och blir lugnt av rytmiska och harmoniska toner.

Synen

Vid födseln är synen det minst utvecklade sinnet hos barnet. Ögonen har varit slutna inne i livmodern och när barnet väl börjar använda sina ögon så ser hen endast tydliga kontraster och rörelser.

I början ser barn suddigt. De ser bäst på ungefär 20 centimeters avstånd. Det är ungefär samma avstånd som mellan era ansikten, när du håller barnet i famnen. Barn tycker om att titta på ansikten, speciellt ögonen och munnen.

Ett nyfött barn tittar längre tid på ansikten än på andra saker. Barnet brukar kunna fixera blicken en kort stund vid något som lyser, till exempel en lampa. Men blicken är oftast ganska ostadig.

Synen utvecklas snabbt och redan under de första månaderna kan de flesta barn följa ett föremål med stadigare blick och även ge ögonkontakt.

Barnet vill helst se på mönster med skarpa kontraster och på saker som rör sig ofta.

Små barn uppskattar ljusa och glada färger, gärna färger som är i kontrast till varandra. Skarpa färger som gult, rött och blått är tydligare för barnet.

När barn är mellan en och två månader gamla kan de se färger lika bra som vuxna kan.

Känslor

Det tar tid att utveckla olika känslor, så som glädje, förvåning, rädsla och ilska. De allra tidigaste känslorna som barn kan ha handlar mer om att vilja vara nära sådant som verkar trevligt och att dra sig undan från sådant som verkar otrevligt.

Vid plötsliga ljud eller om någon eller något hastigt närmar sig barnets ansikte kan nyfödda barn vilja dra sig undan, eller reagera med förvånad min eller gråt.

När barnet ler

När barnet har det bra kan hen le med ett så kallat reflexleende. En reflex utlöses av sig själv. Det kan hända att barn ler reflexleende redan när de är nyfödda.

När barnet är cirka fem-sex veckor kan barnet ibland ge dig ett svarsleende när du ler mot hen. Detta är en tidig form av glädje.

Barn visar olika mycket vad de behöver

Den första tiden behöver du hjälpa barnet att hantera det hen känner och behöver. Barnet är för omoget för att klara det på egen hand.

Barnet använder sina sinnen till att visa vad hen behöver. En del barn visar tydligt, och andra barn mindre tydligt.

När du förstår vad barnet visar kan du göra det lättare för barnet. Det blir till exempel lättare för barnet att få mat när hen är hungrig eller att få en ny blöja när det behövs.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Barn tycker om lukter, smaker och att känna hud mot hud. Pröva att lägga ett klädesplagg från en förälder bredvid barnet om hen är orolig. Men när barnet sover ska inget löst tyg eller kuddar ligga i närheten av barnet.
• Ge lite massage genom att gnugga hela barnets kropp med en mjuk handduk efter badet. Berätta vad du gör, till exempel att du torkar hen med en mjuk eller sträv handduk, eller att handduken är torr eller fuktig. Låt barnet få känna hur det kan vara olika.
• Häng en speldosa nära en plats där barnet brukar vara, till exempel vid skötbordet.
• Häng en rörlig figur, en så kallad mobil, över barnets säng. Barnet tycker mest om skarpa kontraster som vitt och svart och mönster av cirklar, prickar, rutor eller ränder. I den här åldern kan barnet koncentrera sig på samma sak i mellan fem och tio sekunder. Därför är det bra med något som ständigt rör sig.

Barn kan söka kontakt genom att använda rösten, ögonkontakt och kroppsspråk.

Olika när och hur barn vill ha ögonkontakt

Barn i den här åldern kan både söka ögonkontakt och välja att avsluta den. Det är olika från barn till barn hur mycket ögonkontakt hen ger.

Barn som tittar på dig kan vilja umgås och ha kontakt med dig.

Barn som tittar bort eller har händerna för ansiktet kan vilja vara ifred. Hen kanske är trött och behöver vila.

De första ljuden för att skapa ord

När barn är ungefär två månader gamla kan de börja låta med behagliga kuttrande läten. Det låter ungefär ”ooo”. Det är det första steget mot ord.

Lyssna och titta för att förstå vad barnet vill

Lyssna på hur barnet låter, titta hur hen ser ut, hur hen rör sig, och vad barnet gör. På så sätt kan du förstå hur barnet mår och vad hen vill. Ett nyfött barn kan bli stressat av många saker. Det kan till exempel vara att hen behöver bajsa, att det är för varmt eller kallt, att barnet är sjukt, eller av att det är för många skarpa höga ljud i omgivningen.

Barnet lär sig genom att härmas

Barnet lär sig att kommunicera bland annat genom att härmas. Barnet kan ofta härma en annan persons ansiktsrörelser redan under de första levnadsveckorna. Men eftersom rörelserna och reaktionerna är långsamma kan det ta en stund för barnet att svara.

Efter en månad eller två brukar förmågan att härma ansiktsrörelser försvinna, för att sedan komma tillbaka något halvår senare.

Det första leendet för att kommunicera

När barnet ler kan det vara en reflex, en känsla eller ett sätt att kommunicera.

Efter några veckor kan barnet ge ett svarsleende när ni har ögonkontakt. En tid senare kan barnet börja le bara genom att få syn på dig, ett syskon eller annan närstående.

Prata och berätta

Prata med barnet och berätta, även fast barnet inte förstår. Det viktiga är att barnet får en bra känsla av att ni umgås. Det är utvecklande och intressant för barnet. Du kan till exempel berätta om vad ni ser och upplever. Barn stimuleras då att prova på olika ljud och det gör det också lättare att ni får en nära kontakt.

Barnet vill helst höra mänskliga röster framför alla andra ljud. Hen känner väl igen de närståendes röster. Från början reagerar barn med samma intresse inför alla språk. De vill helst höra ord och meningar som har en mjuk rytm.

Barnet svarar med hela kroppen

När du pratar eller leker med barnet kan du ibland se hur hen svarar genom att le, röra på kroppen, skrika eller använda sig av olika ljud. Att göra egna ljud och lyssna på andra som pratar är ett sätt att förbereda sig för att själv prata. Språkljuden lagras långt innan barnet själv börjar tala. Även språkets melodi lärs in på ett tidigt stadium.

Du anpassar ofta omedvetet röstläge och avstånd till barnets ansikte efter vad som är lagom för barnet.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• När barnet söker ögonkontakt kan du luta dig fram så att ditt ansikte är några decimeter från barnet. Barnet kan då göra små ljud med rösten, le mot dig, följa ditt ansikte med blicken och härma ditt ansiktsuttryck och dina gester.
• Pröva att på 20 centimeters avstånd sträcka ut din tunga, och barnet kommer kanske att räcka ut sin egen tunga. Öppna din mun och blinka med ögonen. Överdriv din ansiktsmimik. Tänk på att barnet behöver tid för att hinna svara.
• Sätt upp en spegel vid skötbordet och låt barnet ligga och titta på sig själv när du är med. Barnet kan också i korta stunder ligga på mage och titta på sig själv i en spegel som finns framför.
• Sök ögonkontakt, säg barnets namn och sjung en liten sång för barnet.

Skrik

Att skrika är ett sätt för barn att kommunicera. De lär sig tidigt att använda olika sorters skrik för olika känslor och behov. Det kan ta tid innan du lär dig att förstå vad barnet vill. Det är olika hur mycket barn skriker.

Det är vanligt att nyfödda barn har en period på dygnet när de är svårare att trösta. Ofta på kvällen.

Ibland kanske det inte är möjligt att lugna barnet. Barn är helt enkelt ledsna ibland, utan någon tydlig anledning. Det kan kännas frustrerande, men du kan hjälpa ditt barn att klara av att vara ledset genom att trösta och finnas nära.

Ibland kan du behöva söka vård

Kontakta BVC eller en vårdcentral om barnet har ett eller flera av dessa besvär:

• Skriker intensivt eller i intervaller.
• Är ledset stora delar av dagen.
• Skriker mycket och äter dåligt.
• Skriker och inte verkar må bra

Läs mer om barnskrik och hur du kan göra när ditt barn skriker.

Ett nyfött barn har ett stort och tungt huvud i förhållande till sin kropp. Det tar någon månad innan barnet kan balansera sitt huvud en liten stund. Barnet behöver därför stöd för huvudet av en vuxen hand.

Barnets händer är knutna den första tiden och kroppsrörelserna är oväntade och ryckiga.

De flesta nyfödda tycker om att ligga i ett slags fosterställning på sidan, med hopdragna armar och ben intill kroppen. När barnet sover ska hen på ligga rygg, eftersom det minskar risken för plötslig spädbarnsdöd. Låt barnet ligga på mage flera gånger per dag när hen är vaken så att skallbenet inte får för mycket belastning och blir platt baktill. Variera huvudställningen när barnet ligger på rygg, så att barnet ligger omväxlande med huvudet åt höger och vänster.

Rörelserna börjar i ansiktet och nacken

Barnets rörelseförmåga utvecklas tidigast i ansiktet och nacken och därefter ner mot armarna, överkroppen och benen. De första månaderna börjar barnet kunna lyfta huvudet och senare vända det mot något som fångar hens intresse. I slutet av den här perioden lär sig många barn att lyfta huvudet en kort stund när de ligger på mage. När barnet kan ha benen utsträckta bakåt, kan hen se och röra sig på ett annat sätt än tidigare. Barnet tränar samtidigt nackmusklerna och ryggmusklerna.

Barnet blir allt rörligare och kan så småningom vända sig mot ena eller andra sidan när hen ligger på rygg. Händerna börjar öppna sig. Nästa steg är att barnet sträcker ut sina händer för att röra vid saker. Men det dröjer ytterligare någon månad innan barnet med sin vilja kan gripa något.

Det nyfödda barnets reflexer

Hos nyfödda barn sätts många rörelser igång av reflexer som sker automatiskt. De hjälper barnet att överleva och sätter igång en del av den övriga rörelseutvecklingen. Reflexerna försvinner när barnet kan styra sina rörelser mer med sin vilja.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Berätta vad du gör när du till exempel klär på barnet. Du kan bland annat säga att du försiktigt böjer barnets armar och ben för att sätta på kläder.
• Låt barnet ligga omväxlande på mage och rygg på en tunn madrass eller tjockt täcke på golvet när hen är vaken. Använd kuddar, eller köp eller sy en avlång kudde som barnet kan använda som stöd för kroppen.

Nu börjar barnet bli medvetet om att hen har en egen kropp. Det upptäcker barnet delvis när hen rör vid sina fingrar och tår. Barnet får då en annan känsla än när hen rör vid en sak eller en annan person.

I den här perioden i barnet liv är det vanligt att hen gör detta:

• Börjar känna igen saker och personer.
• Börjar komma ihåg och förvänta sig vara delaktig i upprepade rutiner, som till exempel att bada eller byta blöja.
• Börjar visa känslor tydligare och kan le glatt när hen ser en familjemedlem. Barnet kan också bli argt eller ledset när du till exempel lägger hen i sängen.

Hörseln

När barn är helt nyfödda vänder de huvudet reflexmässigt mot ljud. När barnet blir äldre försvinner detta. I tremånadersåldern kan barn med sin vilja styra huvudet mot ett ljud, till exempel mot en förälders röst. Det kan nu hända att barnet inte börjar le förrän hen ser föräldern som pratar eller sjunger.

Synen

De flesta barn börjar se skarpare och bättre. Ögonrörelserna blir mjukare och mer följsamma. Barnet börjar leka med sina fingrar framför ögonen och ser så bra att hen kan styra handen mot något som hen vill ta tag i. Blicken kan följa något som rör sig ett par meter bort.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Låt barnet vara med på ett säkert sätt i det du gör i vardagen. Det kan till exempel vara att vara med i köket när du lagar mat. Det kan ge starka intryck av doft, ljud och färg. Berätta hur maten och de olika kryddorna doftar.
• Låt barnet lyssna på musik. Om du spelar samma låt flera gånger kan barnet lära sig att känna igen musiken. Sjung gärna för barnet.
• Barn tycker om att känna hud mot hud, lukter och smaker. Pröva att lägga ett klädesplagg från en förälder bredvid barnet om hen är orolig. Men när barnet sover ska inga lösa tygbitar eller kuddar ligga i närheten av barnet.
• Använd naturen som stimulans. Ställ barnvagnen under ett träd där grenar och löv rör sig i vinden. Låt barnet känna på löven och annat som finns i naturen.

Barnet kopplar så småningom ihop vad hen ser, hör och känner och börjar komma ihåg vad hen har varit med om tidigare. Barnet blir till exempel tidigt medvetet om att föräldrarna eller andra närstående är olika personer eftersom ni luktar, låter, rör er och håller i barnet på olika sätt.

Nu utvecklas barnets språk och sociala förmåga. Barnet vill vara med och ha kontakt och kommunicera. Helst ska det vara ansikte mot ansikte. Barnet vill vara i samma rum och kunna se föräldern. Då kan barnet få kontakt även om hen inte sitter eller ligger i famnen.

Ett barn som inte lärt sig prata kommunicerar ändå med ögonkontakt, beröring, kroppsspråk, miner, skrik och andra ljud.

I den här perioden är det vanligt att barnet gör detta:

• Uttrycker sig i vokaler, provar olika ljud och imiterar vissa ljud.
• Tycker om när du ler eller pratar glatt.
• Svarar genom att le eller ge ifrån sig ett slags joller. Ibland övergår detta i gråt. Det beror på att barnet snabbt blir trött av intensiv kontakt och kan visa det med att till exempel snabbt börja gråta, gäspa, vända bort huvudet eller blunda. I början är det svårt att hinna uppfatta tröttheten.

I slutet av den här perioden kan många höra sitt barn skratta för första gången.

Att prata med varandra är en medfödd drift

Barn har ett utvecklat språkcentrum i hjärnan innan de föds. Att prata med varandra är alltså en medfödd drift och inte bara ett inlärt beteende. Barn har under sina första år också en unik förmåga att lära sig språk och kommunikation.

Ett hörande barn behöver tidigt få lyssna till det talade språket tillsammans med andra människor. Språkljuden matas in och lagras långt innan barnet själv börjar tala. Även språkets melodi lärs in på ett tidigt stadium.

För ett barn som växer upp med flera språk sker språkutvecklingen på samma sätt som hos barn med ett språk. Ett flerspråkigt barn ska lära sig fler ord och begrepp, men det behöver inte betyda att det är svårare att lära sig två språk än ett.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Upprepa gärna vissa rutiner så att barnet lär sig känna igen dem. Säg till exempel en liten ramsa när du byter blöja på barnet. Barnet kan lära sig känna igen ramsan och svara på den med armrörelser och bensparkar.
• Låt barnet få uppleva språket på olika sätt. Lek med ord, till exempel hur du betonar vissa ord. Berätta vad ni nyss gjorde, vad ni gör och vad ni ska göra. Berätta hur du mår och hur du tror att barnet mår.
• Le eller var glad när du pratar med barnet. Då uppmuntrar du också barnet att le. Det kan skapa en fin känsla av att vara tillsammans.
• Var övertydlig när du pratar med ditt barn. Använd mimik, gester och upprepa ord. Den övertydligheten gör det lättare för barnet att förstå.

Nu börjar barnet få mer kontroll över sin kropp och rörelser börjar bli mer medvetna. En del nyföddhetsreflexer försvinner, till exempel handens gripreflex.

I den här perioden är det vanligt att barnet gör detta:

• Försöker nå saker och gripa med hela handen.
• Suger på händerna eller på leksaker som hen får i handen.
• Håller huvudet lite stadigare och vrider det nästan åt olika håll.
• Lyfter huvudet och stödjer sig nästan på underarmarna en stund när hen ligger på mage.
• Sträcker på benen och sparkar när hen ligger på mage eller rygg.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Låt barnet ligga på mage kortare stunder när hen är vaken. Barnet får då träna sig på att lyfta huvudet och bröstkorgen. Det kan till exempel vara i samband med blöjbyten eller när du klär på barnet. Barnet kan också ligga på mage mot din kropp, till exempel mot ditt bröst.
• Låt barnet sträcka sig efter saker som ligger framför eller hänger ovanför hen.
• Ta tag i händerna och dra försiktigt upp barnet till sittande ställning när hen ligger på rygg. Stöd huvudet om det behövs.

Nu är barnet vaket längre stunder och har mer tid till att upptäcka sin omgivning. Med hjälp av sinnesintryck och erfarenheter skapar barnet minnen. I den här åldern kan barn tydligare visa vem de vill vara nära. De ler kanske inte längre mot alla som närmar sig.

I den här åldern är det vanligt att barnet gör detta:

• Börjar förstå att hen är en egen person.
• Blir medveten om sin förmåga att påverka andra människor, till exempel "om jag ropar, kommer pappa".
• Kan lugnas av att bara se dig på avstånd eller höra din röst.

Smaka, känna och lukta

Barnet undersöker genom att smaka, känna och lukta. Barnet kan undersöka ditt ansikte med både sina händer och mun när du har hen i famnen.

Barnet tycker om att

I den här åldern är det vanligt att barnet gör detta:

• Börjar känna igen saker och situationer.
• Hittar föremål som är delvis gömda.
• Tycker om att hålla fast i och undersöka saker.
• Visar irritation när en leksak försvinner.

Barnet tränar sig att förstå vad hen kan få att hända. Barnet tappar till exempel saker med flit för att se vad som händer. På så sätt undersöker barnet också sambandet mellan orsak och verkan.

Synen

Nu börjar barnet kunna titta åt alla håll och välja vad hen vill titta på. Barnet lär sig fokusera blicken på olika avstånd. Små saker brukar vara spännande, till exempel dammtussar, smulor och myror.

Att umgås med och ha kontakt med barnet

Barnet kan förvänta sig att få ett leende eller ljud tillbaka om hen ler mot dig eller gör ljud som riktas till dig. Hen kan känna av vilken känsla som du uttrycker och anpassa sina egna känslor efter det.

Barnet börjar få en känsla för hur ni umgås. Hen svarar lite tydligare på dina initiativ och orkar leka och ”prata” längre stunder. Nu är det lättare för barnet att själv avgöra vad hen är intresserad av. Hen kan vända sin uppmärksamhet mot det som är lockande, och vända sig bort från det som är mindre lockande.

Barnet behöver ha struktur i vardagen, att du ser till att hen får både lek och vila.

Ge barnet uppmärksamhet och visa att du är extra glad när hen är glad. Det lär barnet att positiva känslor är intressanta. Det kan göra att hen har lättare att visa fler sådana känslor i framtiden. Hur barnet ger dig kontakt påverkas både av dig, av barnets medfödda egenskaper och av andra saker, till exempel om hen är frisk eller sjuk.

Här kan du läsa om hur du och barnet skapar kontakt och hur barnet knyter an till dig.

Hur du mår påverkar hur du kan och orkar kommunicera med barnet. Här kan du läsa om att må psykiskt dåligt efter att man har fått barn.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Barnet är ofta intresserat av sin egen spegelbild. En barnsäker spegel i plast brukar vara rolig.
• Sätt ett stort vitt papper på väggen och måla ansikten. Använd blå, grön, gul och röd färg.
• Lek tittut. Barnet förstår inte att du fortfarande finns kvar när du gömmer dig, men tycker att det är spännande när det som försvinner kommer tillbaka.
• Prova att ibland dra dig tillbaka lite från barnet och låt hen säga till när du behövs.
• Ha en barnvagn som är bakåtvänd så att barnet kan ha ögonkontakt med dig. Då kan ni kommunicera, intrycken blir inte för många och barnet känner sig tryggt.
• Bygg torn med hjälp av små träklossar. Låt barnet riva tornet. Lägg fram stora och små klossar i olika färger. Barnet kommer kanske att smaka, känna och välja ut den eller de bitar hen vill ha, inte bara den som ligger närmast.
• Sätt bilder på olika platser på väggen kring skötbordet så att barnet får leta efter dessa. Barnet förstår foton först och sedan tecknade bilder.

Många barn reagerar när de hör sitt namn och vill gärna att ni pratar med varandra. Det spelar ingen roll om barnet inte förstår vad du säger, det viktiga är att du pratar och svarar när hen försöker kommunicera med dig. Barn stimuleras då att härma olika ljud. Det gör också att jollret blir mer varierat. Kanske hör du nu ditt barn skratta högt för första gången.

Den här perioden i barnet liv är det vanligt att barnet gör detta:

• Jollrar med en konsonant och en vokal, till exempel ba, ga, dä.
• Tycker det är roligt med enkla tittut-lekar och ”ge-och-ta-lekar”.
• Hör skillnad på tonen i din röst. Hen hör till exempel om du är arg eller glad.
• Börjar reagera på vissa ord, till exempel ordet nej.

Barnet kan ofta svara med ett leende när du pratar med hen. Men barnet ler också för att fånga din och andra närståendes uppmärksamhet.

Barnet testar ljud genom att använda olika röstlägen och ljudstyrka.

I den här åldern kan barn börja få lättare att uppfatta vad du tittar på och vad du gör. Det kan till exempel märkas genom att hen vänder sig åt det håll som du själv tittar åt.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Berätta sagor, rim och ramsor, läs ur böcker och sjung. Berätta vad ni gör och vad barnet ser och upplever. Lyssna på vad barnet försöker berätta för dig.
• Hitta leksaker med olika ljud.
• Lek enkla lekar med ramsor, som innehåller både ljud och kroppskontakt. Barnet kan tycka det är spännande, det ger känsla för början och slut och det blir något ni gör tillsammans. Sjung till exempel "Lilla foten akta dej, akta dej, akta dej, lilla foten akta dej, annars tar jag dej!" samtidigt som du tar barnet om foten.
• Gör barnets första bok. Fotografera föräldrar och andra närstående, gosedjur, eventuella syskon och husdjur. Läs ur boken och gör små berättelser om bilderna. Om barnet har syskon kan de vara med och berätta.

Barnet använder händerna för att nå saker i sin närhet. Handen är ett gripredskap men hjälper också barnet att känna igen former och strukturer.

Nu är det vanligt att barnet gör detta:

• Griper och släpper saker med händerna.
• Flyttar saker från hand till hand.
• Vill gärna föra handen till munnen för att smaka på olika saker.

Barnet lär sig lyfta huvudet och axlarna när hen ligger på rygg. Barnet kan då få syn på sina fötter som är roliga att upptäcka med både händerna och munnen.

I den här åldern börjar en del barn också göra detta:

• Ligga på magen, stödja sig på sina underarmar och samtidigt hålla i en liten leksak.
• Sitta ganska stadigt med stöd.
• Öva på att börja förflytta sig, till exempel genom att sparka eller rulla från magen till ryggen eller tvärtom.

Snart börjar barnet röra sig framåt eller bakåt, ofta genom att åla. Då tränas samordningen mellan armar och ben. Det är grunden till de rörelser som barnet behöver kunna för att senare börja gå.

Fötter och ben orkar bära upp kroppen om du håller barnet stående. Barnet brukar tycka om att stå i knät på en vuxen.

Munnen

I den här åldern kan barnet börja få pyttesmå smakprov av vanlig mat, för att få känna smaker och hantera maten i munnen. Vid cirka sex månader är det dags att börja vänja barnet vid vanlig mat. Hen får träna på att använda läpparna för att dra av maten från skeden. Om barnet tränar kan hen lära sig att börja dricka ur mugg eller pipmugg.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Låt barnet försöka ta sig fram efter en rullande boll eller försöka flytta en leksak från den ena handen till den andra.
• Låt barnet undersöka och upptäcka med händerna, munnen och ögonen. Lägg barnet på mage på en skön filt på golvet med saker inom räckhåll.
• Låt barnet använda ett lekgym, det är bra träning för att barnet ska lära sig att röra sig och använda sin kropp.
• Sätt barnet i en barnstol vid matbordet och låt hen använda roliga saker från köket, exempelvis en visp eller en slev.
• Låt barnet bada. Det går lätt att plaska med armarna och sparka med benen i vattnet. En vuxen måste vara med när barnet badar. Ni kan också bada tillsammans, det brukar barn tycka är roligt.

Det finns olika uppfattningar om hur tv och olika medier påverkar barn. Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella riktlinjer för barns skärmtid. Enligt riktlinjerna bör barn under två år inte använda skärm alls. I den här åldern lär sig barn bäst genom att vara tillsammans med andra. Skärmar ger inte lika stor stimulans och gör barnet passivt.

Låt inte barn se nyhetsprogram eller vuxenfilmer med våld. Stäng av obehagligt bakgrundsljud.

Hur du som vuxen använder skärm påverkar

Fundera över hur du själv använder medier när du är tillsammans med ditt barn. Barn gör som vuxna gör. De flesta sociala mediaprogram är utformade för att sluka så mycket som möjligt av din egen uppmärksamhet. När du själv sitter med en skärm blir du därför mindre uppmärksam på ditt barn.

Sök hjälp om du behöver stöd, har frågor eller känner oro för ditt barns utveckling.

Förutom att prata med exempelvis vänner och närstående kan du kontakta barnavårdscentralen, BVC. Personalen där har stor erfarenhet av frågor kring barn i den här åldern.

Du kan också kontakta en vårdcentral eller kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Du kan hitta information på din kommuns webbplats.

Här kan du läsa och se filmer om att bli förälder.