Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Amning och flaskmatning

Handmjölka och pumpa ur bröstmjölk

Ibland kan du behöva mjölka ur brösten. Det kan till exempel vara om det gör ont att amma eller om du behöver spara mjölk till ett senare tillfälle. Du kan antingen mjölka med handen eller använda en bröstpump.

Var noggrann med hygienen när du hanterar bröstmjölk. Tvätta händerna innan och använd rena behållare för bröstmjölken.

Här kan du läsa om att spara och frysa in bröstmjölk.

Handmjölka eller pumpa ur?

För en del är det lättare att få ut bröstmjölken genom att mjölka med handen. Det kallas också att handmjölka. Andra tycker att det är lättare att använda en bröstpump.

De första dagarna efter förlossningen är det ofta lättare att få ut mjölken för hand, när det finns råmjölk i brösten. En pump kan vara bekvämare när mjölkproduktionen har kommit igång och du vill mjölka ur större mängder.

När behöver jag handmjölka eller pumpa ur bröstmjölk?

De första dagarna efter förlossningen kan det vara bra att handmjölka vid bland annat följande tillfällen:

  • För att stimulera mjölkproduktionen om barnet inte har kommit igång att suga.
  • För att få mjölken att rinna till när barnet ska suga, om det behövs.
  • Om brösten är så överfyllda att barnet har svårt att få ett bra tag.

Det kan också vara bra att handmjölka eller pumpa ur brösten i dessa situationer:

  • När det gör för ont att amma, till exempel om dina bröstvårtor är såriga.
  • När du inte kan vara tillsammans med barnet och därför inte kan amma.
  • När barnet inte kan suga på bröstet, till exempel om barnet blir sjukt.
  • För att någon annan ska kunna ge barnet mat.
  • När du inte kan eller vill amma, men vill ge barnet bröstmjölk.
  • För att hålla igång produktionen av bröstmjölk om du för tillfället inte ammar.
  • Om du har mjölkstockning.

Förberedelser

Det som gör att mjölken börjar rinna till kallas för utdrivningsreflex. Den kan ha svårare att komma igång när du handmjölkar eller pumpar än när barnet suger. En del tycker att det hjälper att värma brösten en stund innan. Det brukar också gå lättare att mjölka eller pumpa ur brösten om du har lugn och ro omkring dig och sitter och ligger bekvämt.

Det kan vara bra att stryka lätt med handen över bröstet, för att mjölken ska komma ut lättare. Barnet kan gärna ligga hud mot hud hos dig om det är möjligt. Då frigörs det lugnande hormonet oxytocin. Hormonet har en avslappnande effekt som kan göra att mjölken har lättare att rinna ut.

Innan du handmjölkar eller pumpar ur är det viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten. Använd gärna varmt vatten så att dina händer blir varma.

Så gör du för att handmjölka

Ta fram en ren behållare och gärna en handduk. Gör sedan följande:

  • Stryk med handen över bröstet mot bröstvårtorna.
  • Rör vid bröstvårtan så att utdrivningsreflexen startar.
  • Placera tummen och resten av handen som ett C runt vårtgården.
  • Tryck fingrarna in mot dig och sedan mot varandra och utåt. Fortsätt så en stund.
  • Flytta handen runt bröstet och bröstvårtan för att komma åt alla mjölkgångarna. Handen ska fortfarande vara formad som ett C.

Du kan behöva träna för att få igång tekniken. Ibland kan det vara lättare att handmjölka i en varm dusch.

Film: Så handmjölkar du

I filmen kan du se hur du gör när du handmjölkar.

Så mjölkar du ur med pump

Det finns olika sorters bröstpumpar, både manuella och elektriska. Det är olika från person till person vilken som fungerar bäst.

Bröstpumpar finns att köpa på apotek och i butiker som säljer barnprodukter. De elektriska pumparna brukar gå att hyra på sjukhus och på vissa apotek. Det finns elektriska dubbelpumpar med två flaskor så att du kan pumpa ur båda brösten samtidigt. Fördelar med dubbelpumpar är att du sparar tid. Dessutom frigörs fler hormoner som kan hjälpa till att öka mjölkmängden.

Så använder du bröstpumpen

När du börjar pumpa kan du efterlikna hur barn brukar suga genom att pumpa i snabbare takt de första två minuterna, och därefter pumpa med ett sug per sekund. En del elektriska pumpar är gjorda så att de ska likna hur barn brukar suga.

Pumpa ofta i korta stunder

Bröstet töms bäst om du pumpar i intervaller, det vill säga först det ena bröstet i fem till tio minuter och sedan det andra bröstet lika länge. Du fortsätter sedan genom att byta bröst och pumpa. Du behöver inte pumpa längre tid än ungefär 15 minuter per bröst. Det är bättre att pumpa ofta och korta stunder än längre stunder och sällan. Det är inte möjligt att tömma ett bröst helt eftersom det bildas mjölk hela tiden. Allra mest mjölk bildas när barnet precis har sugit eller du har pumpat ur.

Om det gör ont

Ibland kan det göra ont när du mjölkar ur, pumpar ur eller ammar. Det kan bero på att du till exempel har sår på bröstvårtorna. Du kan låta brösten vila helt om det gör alltför ont.

Det är viktigt att tratten på pumpen passar ditt bröst. Tratten ska vila lätt mot huden och bröstvårtan ska kunna röra sig fritt fram och tillbaka utan att skava mot insidan av tratten. Om tratten trycker för hårt mot bröstet kan den hindra mjölken att rinna fram i mjölkkanalerna.

Mängden mjölk kan variera

Det är olika hur lång tid det tar innan mjölken kommer ut. Det kan ta längre tid att få ut mjölk ur brösten om du är stressad, trött, orolig eller har ont.

Det är också olika hur mycket mjölk som kommer. Mängden mjölk som kommer ut är däremot inte ett mått på hur mycket mjölk som finns. Det är bara ett mått på hur mycket du får ut med det sättet att mjölka.

Handmjölka eller pumpa ofta och länge om du vill öka mängden bröstmjölk. Behöver du däremot bara tömma brösten lite för att de är spända eller fulla bör du bara handmjölka eller pumpa en kort stund.

När du vill öka mjölkmängden

Det kommer mest mjölk när barnet suger. Därför kan du som ammar låta barnet suga först, för att sedan handmjölka eller pumpa ur. Du kan låta barnet byta bröst två till fyra gånger varje gång du ammar.

Det brukar oftast räcka att handmjölka, pumpa eller amma tätt under några dagar för att mjölkproduktionen ska öka. Ibland kan det ta längre tid. För att ha tid och ork är det bra att ta det lugnt och vila mycket under dessa dagar. Det är också bra att dricka lite extra.

Överskottsmjölk kan doneras

Du som har ett överskott på bröstmjölk kan donera mjölk till barn som behöver den. För att kunna donera bröstmjölk gäller följande:

  • Du ska vara frisk.
  • Du ska inte använda några mediciner. Insulin och läkemedel för sköldkörteln går bra.
  • Du ska inte använda nikotin, alkohol eller droger.

Kontakta personalen på BVC om du vill donera bröstmjölk.

Så matar du barnet

När barnet är nyfött kan du ge mjölken med sked, kopp eller snipa, som är en typ av skål. När barnet blir större och äter mer kan du ge mjölk i mugg eller med nappflaska. Barn som får mat i flaska kan vänja sig vid att matas så och sedan få svårare att ta ett bra tag om bröstet. Därför behöver ett barn som ska ammas först ha kommit igång med amningen innan hen erbjuds flaska.

Du som inte ska amma kan ge urpumpad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning i flaska redan från start.

Hur vet jag att barnet får i sig tillräckligt?

Tecken på att barnet får i sig tillräckligt med mat är att barnet blir nöjt efter matning och att hen går upp i vikt. Andra tecken är följande:

  • Barnet bajsar.
  • Du behöver byta blöja åtminstone sex gånger per dag.
  • Blöjan är tung med klart gul eller svagt gul urin varje gång du byter.

Så matar du barnet med mjölken

Värm mjölken i varmt vattenbad till kroppstemperatur.

Ha barnet i famnen när du matar, och ta gärna av dig på överkroppen. Det är viktigt för barnet att ha hudkontakt och ögonkontakt. Håll barnet halvsittande i din famn och stötta barnets huvud och nacke med din arm eller hand.

Spara inte mjölk som blir över efter matningen.

Att mata med sked, kopp eller snipa

  • Håll snipan, koppen eller skeden lätt mot barnets underläpp. Låt mjölken nudda barnets underläpp nära barnets tunga. Då kan barnet lapa i sig av mjölken. Mjölken åker ut och in i koppen när barnet lapar och sväljer.
  • Håll kvar koppen mot underläppen även om barnet tar en paus. Då kan barnet fortsätta lapa när hen känner sig redo.
  • Häll inte in mjölken i barnets mun. Det är viktigt att låta barnet äta så mycket hen behöver i sin egen takt.

Att mata med nappflaska

Hålet i nappen på flaskan behöver vara i rätt storlek så att mjölken inte rinner för snabbt. Till nyfödda ska du använda nappen med det minsta hålet.

  • Vänta tills barnet gapar innan du ger flaskan.
  • Du kan stimulera barnets sökreflex genom att röra vid kinden med nappen. Ofta vänder sig barnet då mot flaskan.
  • Vinkla flaskan så att nappen blir fylld med mjölk, annars kan barnet svälja luft.
  • Håll flaskan stilla och låt barnet bestämma takten. Ta pauser om barnet behöver.
  • Ha hela tiden kontakt med barnet under matningen så att du kan hjälpa barnet om hen sätter i halsen. Lämna aldrig barnet själv med nappflaskan.

Rapa efter matningen

Det är bra att erbjuda barnet att rapa efteråt genom att lyfta upp barnet mot din axel. På så sätt kan luft som barnet får i sig under matningen komma ut. Det kan minska risken för magknip.

En del barn behöver rapa flera gånger under måltiden, andra inte alls.

Film: Så matar du ett barn med flaska

Filmen visar hur du matar ett barn med flaska.

Att söka råd, stöd eller vård

Kontakta BVC om du behöver få hjälp med hur du ska handmjölka, pumpa ur eller mata barnet. Under barnets första vecka kan du också kontakta BB.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Aktuella artiklar

Spara och frysa in bröstmjölk

Det kan vara praktiskt att spara bröstmjölk till ett senare tillfälle. Du kan spara mjölken i kylskåp eller frysa den. Du behöver alltid ha koll på hur gammal mjölken är, för att ditt barn inte ska få i sig bakterier.

Vanliga besvär i början av amningen

I början av amningsperioden av ett nyfött barn är det vanligt med olika besvär i brösten. Det finns en del du kan göra för att lindra besvären. Ibland kan du behöva stöd och hjälp.

När du inte kan eller vill amma

Ibland fungerar inte amningen och ibland är den aldrig ett alternativ. Barnet får då urpumpad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning istället. Det är viktigt att inte känna skuld om du inte kan eller vill amma.

Till toppen av sidan