CANCERFORMER

Äggstockscancer

Äggstockscancer ger ofta inga symtom i början. Därför kan det dröja innan sjukdomen upptäcks. Då är den svårare att bli av med. Men med behandling går det ändå att leva ett bra liv länge.

De flesta som får äggstockscancer är över 60 år. Men sjukdomen är ovanlig i Sverige. Risken för äggstockscancer är större om en genetisk släkting också har haft sjukdomen. Då kan du få komma på regelbundna undersökningar.

Symtom

Symtomen vid äggstockscancer är ofta otydliga. Här är några exempel på symtom. Du kan ha ett eller flera av dem:

  • Du kan ha ont i magen på ett otydligt sätt.
  • Du kan känna dig svullen i magen.
  • Du kan känna en knöl eller ojämnhet i magen.
  • Du kan behöva kissa ofta.
  • Det kan trycka mot ändtarmen.
  • Du kan känna dig trött.
  • Du kan gå ned i vikt utan att veta varför.
  • Du kan snabbt bli mätt när du äter eller tappa lusten att äta.

Det här är symtom som oftast har andra orsaker än cancer. Det kan till exempel vara en cysta eller en borderlinetumör på äggstockarna, muskelknutor, stressmage eller IBS. Läs mer om ont i magen hos vuxna.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du får symtom som du tror kan bero på äggstockscancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

När du träffar läkaren eller gynekologen får du berätta om dina besvär. Därefter kan läkaren känna på olika ställen på kroppen och trycka på olika sätt på din mage.

Här kan du läsa mer om kroppsundersökning hos läkare.

Du behöver också få en gynekologisk undersökning. Då undersöks du med ett vaginalt ultraljud. Det görs med ett smalt instrument som läkaren för in i slidan för att kunna titta på äggstockarna och livmodern. Det gör inte ont.

Läkaren kan också behöva föra in ett finger i ändtarmen för att känna om något trycker mot den eller mot underlivet.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp om läkaren tror att du kan ha äggstockscancer. Det är bland annat för att få svar snabbt på om du har sjukdomen eller inte. Var tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon kallelse eller telefonsamtal.

Blodprov kan hjälpa till att ställa diagnos

Du får lämna blodprov som visar halten av ett ämne som heter CA125. Kroppen kan tillverka mer av det ämnet vid äggstockscancer. Därför kallas ämnet tumörmarkör.

Du kan ha en hög halt av tumörmarkören utan att det beror på cancer.

Undersökning med datortomografi eller magnetkamera

Du kan behöva bli undersökt med datortomografi eller magnetkamera. Undersökningarna kan visa om det finns en förändring som verkar vara äggstockscancer och om den har spridit sig.

Bara en undersökande operation kan ge säker diagnos

De flesta behöver bli opererade för att läkaren ska kunna veta om det är äggstockscancer. Det är bara den påverkade äggstocken som tas bort om du är ung och kanske vill bli gravid. Läkaren tar oftast bort även den andra äggstocken, äggledarna och livmodern om du har passerat klimakteriet.

Det som tas bort skickas på analys för att se om det innehåller cancerceller.

Du är sövd när du opereras. Operationen kan göras med titthålskirurgi eller genom ett snitt. Det kan vara olika vad som passar bäst.

De flesta kan lämna sjukhuset samma dag efter en titthålsoperation. Du behöver stanna cirka fyra till fem dagar om du har opererats genom ett snitt i magen.

Ibland behöver den undersökande operationen bli större.

Behandlingar

En grupp med specialister inom gynekologisk cancervård rådgör om alla personer som har fått diagnosen äggstockscancer. Din läkare kontaktar specialisterna så att de kan föreslå den behandling som de bedömer blir bäst för dig utifrån de undersökningar som har gjorts.

Din läkare berättar för dig vad specialisterna föreslår.

Cancern opereras

Det är vanligt att båda äggstockarna, äggledarna och livmodern behöver tas bort, om det inte gjordes vid den undersökande operationen. Även en del av bukhinnan, blindtarmen och lymfkörtlar nära området med cancer kan behöva opereras. Det är för att få bort cancerceller som kan ha spridit sig dit.

Ibland behövs en större operation

Operationen kan bli större om cancern har spridit sig utanför äggstockarna. Då är det vanligt att delar av bukhinnan tas bort. Mjälten eller en del av tarmen kan också behöva tas bort om det finns cancerförändringar på dem.

Före operationen

Du sövs före operationen.

Det är vanligt att en tunn plastslang sätts in i ett blodkärl i samband med operationen. Plastslangen kallas central venkateter, CVK. Genom den kan du få läkemedel när behandlingen fortsätter efter operationen.

Efter operationen

Redan när du vaknar har du någon form av smärtlindring. Det kan till exempel vara ryggbedövning som gavs samtidigt som du sövdes inför operationen.

Hur länge du behöver stanna på sjukhuset beror på hur stor operationen var och hur du mår. De flesta stannar i upp till en vecka. En del behöver stanna ytterligare några dagar.

Huden har läkt efter sju till tio dagar. Muskler och hinnor har läkt efter cirka fyra veckor. Under den tiden ska du undvika påfrestningar, även om det är viktigt att du rör på dig. Undvik lyft. Håll en kudde mot magen som stöd om du till exempel behöver nysa, hosta eller skratta.

Undvik rökning och alkohol

Avstå från att röka eller dricka alkohol före och efter operationen. Då minskar du risken för komplikationer och återhämtar dig snabbare efter behandlingen. Det är också bra om du är i så god fysisk form som möjligt.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Följder av operationen

Du kommer i klimakteriet om båda äggstockarna har tagits bort, och om du inte redan har passerat klimakteriet. Du kan inte längre bli gravid.

Ibland innebär operationen att en del av tarmen har tagits bort. Då kan den del som är kvar antingen sys ihop så att den fungerar som tidigare, eller också får du en stomi. Det beror bland annat på hur stor operationen var, vilken del av tarmen som tagits bort och på hur du mår.

Stomi innebär att tarmen leds ut genom ett hål på magen där avföringen samlas i en stomipåse. 

Läs mer i kapitlet Hur påverkas livet av äggstockscancer?

Behandling med cytostatika

Ibland räcker det med operation, men oftast behövs mer behandling. Det vanligaste är att få läkemedel som kallas cytostatika. De kan ta bort cancerceller som kan finnas kvar efter operationen.

Du kan också behöva cytostatika före operationen om cancertumören är stor eller har spridit sig. Då kan behandlingen krympa cancertumören och öka möjligheterna att få bort all cancer.

Det är vanligt att få flera cytostatika och att de ges som dropp i blodet.

Biverkningar av cytostatika

Vissa cytostatika kan göra så att du tappar håret. Det växer ut igen när behandlingen är klar. Du kan få prova ut en peruk innan behandlingen börjar, om du vill.

En del cytostatika kan göra så att det sticker och domnar i händerna och fötterna. Säg till om det blir så för dig. Då kan läkaren lindra besvären genom att justera mängden läkemedel.

Behandlingen kan göra att du blir känslig för infektioner.

Behandling med antikroppar

Ibland går det att få behandling med läkemedel som innehåller antikroppar.

En typ av antikroppar hindrar cancerceller från att bilda nya blodkärl som cancercellerna behöver för att växa och utvecklas. Sådana antikroppar kan du få tillsammans med cytostatika som dropp i blodet.

En annan typ av antikroppar kallas PARP-hämmare. De stoppar ett protein som cancercellerna behöver för att kunna fortsätta att fungera. Det finns olika läkemedel med PARP-hämmare. Läkemedlen är i form av kapslar eller tabletter som du sväljer.

Behandlingen följs upp

När behandlingen är avslutad får du komma på uppföljningar. Det är för att höra hur du mår och för att upptäcka tidigt om sjukdomen kommer tillbaka. Läkaren kan göra en gynekologisk undersökning med ultraljud. Ibland behöver du också lämna blodprov och bli undersökt med till exempel lungröntgen eller datortomografi.

Om du blir sjuk igen

Cancern kan komma tillbaka. Det kallas återfall eller recidiv. Det går att få behandling då också. Det är olika vad som blir bäst. Det beror bland annat på hur cancern utvecklas, om den har spridit sig och hur du mår.  

Det är vanligt med cytostatika och antikroppar men kanske får du prova andra sorter än när du hade sjukdomen förra gången. Du kan också bli opererad igen om det finns en möjlighet att all cancer kan tas bort.

Behandling med gulkroppshormon kan också fungera mot cancer i äggstockarna och om cancern har spridit sig. Det kan vara ett alternativ om du har någon mer sjukdom än äggstockscancer. Behandlingen får du som tabletter eller ibland som sprutor.

Om du inte blir av med cancern

Ibland går det inte att bli av med sjukdomen. Då finns behandling som kan göra att du ändå får leva ett bra liv länge med sjukdomen. Det finns behandling som kan sakta ner sjukdomen och som kan lindra symtom under lång tid, ibland i många år.

Läs mer om palliativ vård – att förlänga livet eller lindra symtom.

Hur påverkas livet av äggstockscancer?

Äggstockscancer och behandlingen av sjukdomen kommer att påverka ditt liv på något sätt. Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, och hur du mår i övrigt. Det kan också variera från en period till en annan.

Här är några saker som du kan uppleva efter behandling för äggstockscancer.

Tankar och känslor

Sjukdomen och behandlingen kan påverka hur du mår psykiskt. Läs mer om tankar och känslor vid cancer.

Vanligt att känna sig mycket trött

Många som har cancer känner sig mycket trötta. Det kan påverka tillvaron och dina relationer. Det finns hjälp att få och en del som du kan göra själv för att det ska kännas bättre.

Här kan du läsa mer om trötthet vid sjukdom.

Matlusten och tarmarna kan påverkas

Det är viktigt för återhämtningen att du får i dig den näring du behöver. Men sjukdomen och behandlingarna kan påverka lusten att äta. Maten kan smaka annorlunda. Du kan också få förstoppning eller diarréer.

Läs mer i texten om mat vid cancer och vilken hjälp du kan få om du behöver.

Om du har fått en stomi

Du har fått en stomi om en del av tarmen också togs bort vid canceroperationen. Du får träffa en specialistsjuksköterska som lär dig att sköta stomin. Ibland kan stomin tas bort efter något år. Tarmen kan sys ihop igen om du mår tillräckligt bra och har varit utan cancer i minst sex månader eller mer.

Sexualitet och närhet

Det går att ha ett bra sexliv och samliv efter äggstockscancer. Ibland tar det tid. Det kan ha olika orsaker, till exempel hur du tänker och känner. I texten cancer och sexualitet kan du läsa mer om vad du kan göra själv och vilket stöd som finns om du behöver.

Om det svider och känns torrt i slidan

Slidan kan bli torr och svida eftersom kroppen slutar tillverka hormonet östrogen när äggstockarna tas bort. Det finns olika slags läkemedel med östrogen eller utan östrogen. De lindrar utan att det påverkar cancersjukdomen. En del läkemedel verkar lokalt i slidan, andra läkemedel påverkar hela kroppen.

Livskvalitet

Det kan kännas svårt och mycket kan bli annorlunda efter behandlad äggstockscancer. Många som har varit med om det tycker ändå att de har en god livskvalitet.

Vad är äggstockscancer?

Vid äggstockscancer har en cancertumör uppstått någonstans i äggstocken eller på äggstocken.

Det räknas också som äggstockscancer om cancertumören uppstår i någon av äggledarna eller i den del av bukhinnan som är nära äggstockarna eller äggledarna.

Det är vanligt att sjukdomen har spridit sig när den upptäcks.

Äggstockscancer som sprider sig gör det i form av så kallad carcinomatos. Det är små prickar eller knottror av cancerceller. De kan sprida sig till den andra äggstocken, äggledarna, livmodern och bukhinnan.  

Cancercellerna kan senare också sprida sig genom blodet och lymfvätskan till exempelvis lungorna och levern. Men det är ovanligt.

Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår.

De flesta som får äggstockscancer är 60 till 70 år.

Vad beror äggstockscancer på?

Det är inte helt klart vad äggstockscancer beror på. Men det finns flera saker som kan öka risken, till exempel:

Mer om ärftlighet och äggstockscancer

Den största risken för äggstockscancer är om fler personer i din genetiska släkt har haft sjukdomen.

Din risk för ärftlig äggstockscancer kan utredas om det finns skäl och du vill det.

Du som har äggstockscancer kan också få en utredning. Det kan vara till hjälp för andra personer i din genetiska släkt.

Läs mer om utredningar i texten Ärftlig cancer.

Om du har en ärftligt ökad risk

Du som har en ärftligt ökad risk kan få stöd och hjälp. Du får komma på regelbundna undersökningar för att se om du håller på att få cancer.

Du kan få ta bort äggstockarna fast de är friska. Det skyddar inte helt mot cancer. Cancertumörer kan börja växa i andra delar av bukhinnan. Men det är ovanligt.

Det brukar gå bra att vänta med operationen tills du är i 40-årsåldern och har fött barn, om du kan och vill det. 

Mer om ägglossning och äggstockscancer

Antalet ägglossningar påverkar risken för äggstockscancer. Fler ägglossningar innebär en ökad risk. Färre ägglossningar innebär en minskad risk.

Du har fler ägglossningar om du börjar få mens tidigt eller slutar ha mens sent.

Du har färre ägglossningar om du är gravid, ammar eller använder preventivmedel med två sorters hormoner. Exempel på ett sådant preventivmedel är kombinerade p-piller.

Andra saker som minskar risken

Risken för äggstockscancer är mindre om du är steriliserad, eller om äggledarna eller livmodern har tagits bort. Att det minskar risken kan bero på att en del äggstockscancer börjar i äggledarna.

Graviditet och äggstockscancer

En förändring på äggstockarna kan uppstå när du är gravid. Då är förändringen troligen godartad eller en borderlinetumör.

Läs mer om borderlinetumörer och cystor på äggstockarna.

Det är mycket ovanligt att vara gravid och få äggstockscancer. Om det ändå händer kan undersökningar och behandlingar anpassas så att det går att få vård utan allvarligt ökad risk för barnet.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig, till exempel hur din behandling ska följas upp och vilken rehabilitering du kan behöva. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan be att få informationen skriftligt så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Du kan få stöd på flera håll

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor. Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Även sjukhusets kurator kan ge stöd och svara på frågor.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Gynsam är en patientförening för personer med gynekologisk cancer. Du kan också kontakta Nätverket mot gynekologisk cancer.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk. Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. 

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Till toppen av sidan