HORMONER

Klimakteriebesvär

Klimakteriet upplevs på olika sätt från person till person. De flesta känner någon sorts obehag i samband med klimakteriet. Det kan vara lätta eller svårare besvär. Kontakta vården om du mår dåligt på grund av besvären. Det finns lindrande behandling att få.

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet. I klimakteriet förändras kroppens hormonbalans, som gör att du kan få olika symtom. Läs mer om klimakteriet här.

Klimakteriebesvär kallas också övergångsbesvär.

Symtom

Vid klimakteriebesvär kan ett eller flera av dessa symtom bli besvärliga och påverka dig och din vardag:

  • Värmevallningar, det innebär att du plötsligt blir mycket varm. Du kan också frysa, det heter då kylvallning.
  • Plötsliga svettningar, ofta i samband med en värmevallning.
  • Snabba ändringar i humöret.
  • Känslor av nedstämdhet eller att må dåligt.
  • Sömnproblem, du kan både ha svårt att somna och vakna under natten.
  • Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen. Torra slemhinnor kan göra att det kliar och svider.
  • Urinvägsbesvär, till exempel att du ofta känner dig kissnödig eller att det svider när du kissar. Det kan också läcka urin när du blir kissnödig eller när du hostar eller nyser.

Kroppens fettfördelning förändras i klimakteriet och du kan få mer fett runt midjan. Risken för att få höga halter av blodfetter ökar också.

Mensen upphör

Mensen upphör i klimakteriet. Du kan ha haft oregelbundna blödningar några år innan din sista mens. Ibland kan blödningarna bli långvariga och kraftiga.

Klimakteriet börjar ofta något år innan den sista mensen och många får symtom redan då.

Besvären kan vara olika starka

Hur mycket besvär du har och hur ofta du har dem kan variera i perioder. Det är vanligast att ha värmevallningar och svettningar.

Du kan ha besvär av värmevallningar och svettningar i upp till fem år. En del kan ha besvär längre eller till och med resten av livet.

Läs mer om hur kroppen påverkas i texten Klimakteriet.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har besvär med värmevallningar och svettningar eller sömnproblem som påverkar hur du mår.
  • Det kliar och svider i slidan trots att du har prövat receptfria läkemedel i slidan i två till tre veckor.
  • Du har problem från urinvägarna.
  • Du får en blödning mer än ett år efter din sista mens.
  • Du har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Du kan påverka hur du mår på olika sätt.

Var fysiskt aktiv

Fysisk aktivitet är bra. Det har en positiv inverkan på humöret och minskar värmevallningar och svettningar. Fysisk aktivitet är också bra för skelettet, hjärtat, blodkärlen och för att undvika att midjemåttet ökar i samband med klimakteriet.

Var fysiskt aktiv regelbundet minst tre till fyra gånger per vecka. Du ska helst få upp pulsen och bli svettig när du är fysiskt aktiv.

Läs mer om träning och fysisk hälsa här.

Avslappningsövningar

Pröva att göra avslappningsövningar. Det kan minska besvären med värmevallningar och svettningar.

Drick mindre av vissa drycker

Drick mindre mängder av kaffe, te och alkohol. Dryckerna kan göra att värmevallningar och svettningar blir värre. Vissa viner kan till exempel göra att du får värmevallningar. Alkohol påverkar också humöret och gör att du sover sämre.

Rök inte

Rökning förvärrar symtomen som du kan få vid klimakteriet. Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.

Ha löst sittande kläder

Pröva att klä dig i många tunna lager, då kan du lättare ta av dig när du känner dig varm. Undvik att ha åtsittande kläder och syntetmaterial, de kan göra att du svettas lättare.

Sköt om underlivet

Tvätta inte underlivet mer än en gång om dagen och använd inte tvål runt eller i slidan. Använd gärna oparfymerad badolja i stället för tvål. Du kan stryka på oljan och torka av den innan du duschar. Skölj inte med tvål och vatten inuti slidan. Du kan köpa badolja på ett apotek.

Använd receptfria läkemedel i slidan

På apoteket finns receptfria läkemedel med östrogen som du kan använda i underlivet. De kan hjälpa om du är torr i slidan och det svider och kliar. Östrogenet är svagt och har bara effekt på slemhinnan i underlivet, och inte i hela kroppen.

Läkemedel med östrogen finns i olika former, till exempel som kräm eller vagitorium som du för in i slidan.

Det finns också geler utan östrogen. De ökar fuktigheten i slidan.

Använd glidmedel

Du kan pröva att använda glidmedel om du besväras av torra slemhinnor vid vaginala samlag.

Var försiktig med naturläkemedel

I hälsokostaffärer och på apotek säljs produkter mot klimakteriebesvär, men du bör inte använda dem mer än några månader utan att diskutera det med din läkare. De kan göra att livmoderslemhinnan växer till för mycket.

Behandling

Läkemedel med östrogen lindrar om du har mycket besvär. De verkar i hela kroppen. Läkemedlen finns i olika former som tabletter, plåster eller gel.

Du kan också behandlas med läkemedel i slidan om du endast har underlivsbesvär. Dessa läkemedel verkar bara i underlivet och inte i hela kroppen.

Läs mer om läkemedel vid klimakteriebesvär här.

Ibland kan akupunktur hjälpa mot värmevallningar och svettningar.

Du väljer själv om du vill ha behandling

Det är du som avgör om du behöver behandling mot klimakteriebesvären. Det är bara du som vet hur mycket besvären påverkar ditt liv. Det kan till exempel vara att du har svåra sömnproblem eller svettas så mycket att det känns jobbigt att vara med andra.

För att du ska kunna avgöra är det viktigt att läkaren berättar om fördelar och nackdelar med behandlingen. Sedan kan du tillsammans med läkaren avgöra om du vill ha behandling med östrogen eller inte.

Du rekommenderas behandling om du är under 45 år och har haft din sista mens, även om du inte har några besvär. Behandlingen är då till för att minska risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar.

När kan jag sluta med behandlingen?

Enda sättet att ta reda på om du fortfarande behöver behandling är att göra ett uppehåll för att se om besvären kommer tillbaka. Sluta då inte tvärt, utan minska dosen lite i taget genom att ta ditt läkemedel med längre och längre mellanrum.

Du kan till exempel börja med att ta läkemedel varannan dag i två månader, därefter var tredje dag i en månad och sedan sluta helt. Om besvären inte kommer tillbaka när du haft uppehåll i en månad kan du sluta helt.

Prata med din läkare om du fortfarande behöver behandling efter fem år.

Undersökningar

Du bör få en gynekologisk undersökning innan du behandlas med östrogen som du får på recept. Det är för att utesluta sjukdomar i livmodern och äggstockar. Du bör också få brösten undersökta med mammografi regelbundet.

Du bör gå på mammografi före eller i samband med att du börjar behandlingen, om du har missat att gå när du fick kallelsen.

Därefter bör du gå varje gång du får en kallelse till mammografiundersökning och gynekologisk cellprovtagning.

Vad händer i kroppen?

I äggstockarna finns äggceller. De är omgivna av celler som bildar hormon, bland annat östrogen och gulkroppshormon. Tillsammans bildar dessa en äggblåsa. Äggblåsa kallas också för follikel.

Klimakteriet beror på att äggblåsorna håller på att ta slut. Det gör att ägglossningarna blir färre och därmed mensblödningarna. Till slut kommer du inte ha några fler blödningar. Den sista mensen kallas för menopaus.

Hormonnivåerna i kroppen förändras i klimakteriet, det är främst halten östrogen som minskar. Östrogen påverkar många organ i hela kroppen. Många av de symtom som uppstår beror på den minskande mängden östrogen i kroppen.

Läs mer om hur de minskade mängderna östrogen påverkar kroppen i texten Klimakteriet.

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan