Att vara förälder eller närstående till någon som skadar sig själv

Många som skadar sig gör allt för att dölja det. Andra vill att det ska synas, som ett sätt att visa att de behöver hjälp. Det är vanligt att skämmas över det man gör. Det kan därför vara svårt att upptäcka att någon skadar sig själv.

Det finns vissa tecken du kan vara uppmärksam på:

• Personen kan ha sår från att ha skurit, rispat eller bränt sig. Kanske döljer hen sina armar eller ben med långärmade och täckande kläder.
• Det kan finnas blodfläckar på lakan eller kläder. Det kan också vara att du hittar rakhyvlar eller andra vassa föremål på platser där de inte brukar vara, till exempel i sovrummet.
• Du kan också märka att personen är nedstämd under en längre tid, blir mer irriterad eller aggressiv, får mer ojämnt humör än tidigare, eller ofta verkar orolig och ångestfylld.
• Personen är destruktiv mot sig själv på något annat sätt, till exempel genom att utsätta sig för farliga situationer. Det finns många sätt att skada sig på och det är inte alltid det finns fysiska tecken.

Betyder inte alltid att personen skadar sig

Att du uppmärksammat något av det här, behöver förstås inte alltid betyda att personen skadar sig. Personer i alla åldrar skadar sig själva, men det är vanligast bland ungdomar. Även yngre barn kan skada sig själva på olika sätt, men det är ovanligare.

De flesta som skadar sig själv gör det någon enstaka gång och några gör det flera gånger. Bara för ett fåtal blir det ett beteende som det är svårt att bli av med. De flesta slutar när de blir äldre.

Fråga och visa att du vill veta

Du kan alltid fråga försiktigt, om du misstänker att någon skadar sig själv på något sätt. Försök inte tvinga fram ett svar om personen inte vill prata om det. Fortsätt att vara uppmärksam på hur hen verkar må.

Ju tidigare den som skadar sig får hjälp, desto större chans har hen att må bättre. Därför ska du inte vänta med att prata med personen om att söka hjälp om du har förstått att det behövs. 

Du som är närstående till ett barn eller en ung person under 18 år som skadar sig själv: Sök hjälp, oavsett hur mycket eller länge personen har skadat sig. Det är alltid bra att få en första bedömning av situationen och av vilken hjälp som behövs.

Var uppmärksam på hur personen mår

Det är också bra att få en bedömning om barnet eller den unga är nedstämd under en längre tid, blir irriterad eller aggressiv, får mer ojämnt humör än tidigare eller ofta verkar orolig eller ångestfylld.  

Andra saker som du kan vara uppmärksam på är om det börjar fungera sämre i skolan, hemma eller på fritiden, om hen sover dåligt eller om hen inte ser någon mening med sådant som förr var roligt.

Sök också hjälp om den unga förutom självskadebeteendet har andra problem, till exempel ätstörningar, missbruk av alkohol eller droger, sex på ett destruktivt sätt, situationer med våld, eller om hen har tankar på att ta sitt liv eller gör självmordsförsök.

Ditt stöd kan vara viktigt

En person som skadar sig själv kan behöva samla kraft och mod för att söka hjälp. Det kan även kännas svårt att ta emot hjälp. Att du som närstående finns där och ger stöd kan betyda mycket.

Ni kan behöva söka hjälp flera gånger innan ni hittar något som fungerar. Om ni tidigare har fått hjälp, men inte tycker att det var rätt, försök igen.

Söka vård för personer under 18 år

Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bup, en ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. Den ni träffar kan hänvisa vidare till mer specialiserad vård om ni tillsammans kommer överens om att det behövs. Det finns också privata mottagningar som tar emot personer med självskadebeteende.

En tonåring kan också själv ta kontakt med bup eller en ungdomsmottagning, eller elevhälsan om hen går i skolan. Ni kan behöva söka hjälp på olika ställen, och söka igen, om ni upplever att ni inte får den hjälp ni behöver.

Även personer under 18 år ska få vara med och bestämma om sin egen behandling. Bedömningen och behandlingen blir oftast bättre om föräldrar eller närstående är delaktiga i vården.

Söka vård för personer över 18 år

En person som är 18 år eller äldre behöver söka vård själv. Som närstående kan du förstås erbjuda dig att ta första kontakten, boka tid eller följa med. 

Hen kan kontakta en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller en akutmottagning. Personen kan också kontakta en ungdomsmottagning om hen är upp till 20-25 år, åldersgränsen varierar mellan olika mottagningar.

Om hen studerar och problemen har med studierna eller högskolan att göra, kan hen kontakta studenthälsan. På en del orter finns psykiatriska mottagningar för unga vuxna upp till 25 års ålder. Som närstående får du vara delaktig i vården av någon över 18 år om personen själv vill det.

Hjälp din närstående med tips

Du kan alltid stötta personen som skadar sig själv genom att till exempel ta reda vilken hjälp som finns där hen bor. Det gäller både vård och ideella föreningar. Tipsa om det du hittar. Fråga om hen vill att du ska hjälpa på något annat sätt. 

Personen som skadar sig själv kan få olika typer av hjälp. Vilken hjälp hen får beror på hur mycket och länge hen har skadat sig själv, och vad det beror på att hen skadar sig själv. Hen kan få behandling för andra problem samtidigt om det behövs. 

Om ni söker vård på bup eller på en psykiatrisk mottagning görs ibland en första bedömning på telefon. Ibland görs bedömningen vid det första besöket. Därefter får ni veta om mottagningen kommer att fortsätta med ytterligare utredning och behandling. 

I artikeln Att skada sig själv kan du läsa mer om vilken hjälp personen kan få. 

Hjälp som känns bra fungerar bäst

Det är viktigt att personen som får hjälp känner förtroende för den behandlare hen träffar, för att hjälpen ska fungera. Be att få träffa någon annan om det inte känns bra.

Det är en rättighet att få information som man förstår 

Den som får hjälp kan ställa frågor till behandlaren om det är något hen inte förstår. Be att få informationen nedskriven eller översatt för att kunna läsa det i lugn och ro.

Det betyder mycket att du som närstående eller förälder finns där för den som skadar sig själv. Att du visar att du bryr dig och erbjuder dig att hjälpa, är viktigt för att hen ska må bättre. Men om personen själv inte vill ta emot behandling, kan du troligen inte få hen att göra det. Detta gäller även personer under 18 år.

Det kan vara en mycket svår och jobbig situation för dig. Försök att respektera personens önskan. Det du kan göra är att fortsätta prata om hur hen mår. Ta upp frågan om hjälp gång på gång, på ett kravlöst sätt. 

Ibland behövs tvångsvård 

En huvudregel i svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan att själv ha gått med på det. Detta gäller även personer under 18 år. Samtidigt finns det lagar som säger att en person kan tvingas till vård i vissa situationer.

Det kan till exempel bli aktuellt om någon som skadar sig själv allvarligt inte själv vill ha vård. 

Socialtjänsten kan besluta om vård av unga

Socialtjänsten kan omhänderta en person under 18 år enligt lagen om vård av unga, LVU. Det kan till exempel vara aktuellt om personen som skadar sig själv också riskerar sin hälsa allvarligt på något annat sätt, till exempel med droger eller annat självdestruktivt beteende.

Då ges vård utanför hemmet, till exempel i ett så kallat hem för vård och boende, HVB-hem. Insatser enligt LVU är inte frivilliga.

Tvångsvård om någon riskerar att skada sig allvarligt och vägrar ta emot behandling

Personer kan också tvingas till vård enligt en lag som heter vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Den gäller till exempel om någon riskerar att allvarligt skada sig själv eller andra på grund av psykisk sjukdom, och vägrar ta emot vård och behandling.

Det kan handla om någon som säger sig ha allvarliga planer på att ta sitt liv och vägrar ta emot vård. Om det förekommer våld kan polis hjälpa till så att den som mår psykiskt dåligt kommer till en psykiatrisk klinik. En läkare bedömer om LPT bör användas. Den här lagen gäller både barn och unga och personer över 18 år.

• Att leva ett liv, inte vinna ett krig av Anna Kåver. Natur & Kultur 2005
• För att överleva – om självskadebeteende, Sofia Åkerman
• Ibland finns det inga enkla svar, Ego Nova, 2013.
  Boken kan beställas, laddas ner som pdf eller för att läsa på läsplatta.
• När livet gör ont: om självskadande beteende bland unga av Per Straarup Söndergaard
• Smarta tankar om starka känslor – en självstärkande verktyg för barn, Solfrid Raknes 

Ego Nova

EgoNova är ett treårigt informationsprojekt om självskadebeteende och dubbelproblematiken självskadebeteende/ätstörningsproblematik och genomförs av Föreningen SHEDO. Syftet är att öka kunskaperna på området och att verka mot fördomar och stigmatisering. Projektet vill också lyfta fram berättelser som visar att det går att bli frisk. Läs mer på Ego Novas webbplats.

Nationella självskadeprojektet

För att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller som redan har ett allvarligt självskadebeteende samarbetar alla landsting i Nationella självskadeprojektet. Målet är att projektet ska bidra till att ge ett bättre tidigt omhändertagande och bättre vård.