Mat vid cancer

Skriv ut (ca 12 sidor)
Skriv ut

Om mat och kostråd vid cancer

Om mat och kostråd vid cancer

Samma hälsoråd till cancersjuka som till friska

När man har cancer kan lusten till mat förändras och ibland kan det bli svårt att äta som vanligt. Beroende på cancersjukdom och typ av behandling påverkas man olika. Det är också vanligt att ha funderingar om vilken mat man borde äta för att undvika cancer, och som cancersjuk kan man få många råd från media, hälsorådgivare, vänner och bekanta om vad som är bra att äta för att snabbare bli frisk.

Cancerforskare har sammanfattat olika vetenskapliga koststudier om vad som minskar risken för cancer, och de har kommit fram till samma hälsoråd som ges till befolkningen i allmänhet. Det vill säga att vi bör äta mer frukt och grönt, mer fibrer och oftare fisk. Det är bra att dricka mindre alkohol och äta mindre av söta och feta livsmedel. Dessutom bör man röra på sig mer, undvika övervikt och sluta röka.

Maten kan behöva anpassas

När man får cancerbehandling kan det vara svårt att följa kostråd som ges till friska, eftersom man kan ha besvär med dålig aptit, illamående, smakförändringar, diarré och förstoppning. Då behöver man istället anpassa maten till sina egna förutsättningar, eftersom det allra viktigaste är få i sig tillräckligt med näring och energi för att orka med behandlingarna. Om man skulle äta lite mindre nyttigt under en kortare period så har det ingen betydelse för hälsan under resten av livet.

Många kan äta som vanligt

De flesta får inte problem med maten, eller bara tillfälligt under kortare perioder. Om man äter med god aptit och inte besväras av biverkningar som gör att man har svårt att få i sig mat, kan man fortsätta att äta som vanligt.

Bra att försöka hålla vikten stabil

Det är vanligt att vikten förändras under cancerbehandlingar. En del minskar i vikt och andra går upp. Det är bra om man kan hålla vikten så stabil som möjligt. Då klarar man ofta behandlingar och biverkningar lättare, man mår ofta bättre och kan återhämta sig snabbare.

Stöd och hjälp

Om man har frågor om maten ska man aldrig dra sig för att ta upp det med sin sjuksköterska eller läkare. Om man behöver kan man få träffa en dietist för att få extra hjälp.

Fäll ihop

Om man ökar i vikt

Om man ökar i vikt

Orsaker till viktökning

Vid vissa cancersjukdomar och behandlingar kan man öka i vikt utan att man alls vill det. En vanlig orsak till viktökning är hormonbehandlingar som påverkar könshormonerna östrogen och testesteron och ger klimakteriesymtom med bland annat ofrivillig viktökning, till exempel vid första behandlingsomgångarna när man har bröstcancer, gynekologisk cancer och prostatacancer.

En annan vanlig orsak är kortison som man kan få i samband med många cytostatikabehandlingar. Kortisonet tar man bland annat för att förebygga illamående, men det stimulerar samtidigt aptiten. Det kan kännas som man kan äta hur mycket som helst utan att bli mätt.

Ytterligare en orsak till viktökning kan vara att behandlingen ger ett diffust illamående som man försöker bli av med genom att småäta, och då kanske man väljer lite för söta och feta mellanmål. Det kan också vara lätt att gå upp i vikt om man äter med god aptit, men inte orkar röra på sig i samma utsträckning som tidigare på grund av att man blir trött av sjukdomen och behandlingen.

Man ska inte banta

Även om man tycker att man väger för mycket ska man aldrig banta under behandlingen eller närmaste tiden efteråt. På så sätt undviker man onödig belastning på kroppen. Om man tappar snabbt i vikt, så förlorar kroppen inte bara fett utan också muskelmassa. När muskelmassan minskar blir man tröttare och kroppen förlorar viktiga reserver som är värdefulla inför behandlingarna.

Bra att hålla koll en gång i veckan

Det är bra att väga sig en gång i veckan och berätta för sin sjuksköterska eller läkare om man går upp mycket i vikt utan att vilja det. Man kan också alltid få hjälp och stöd av en dietist.

Tips och råd

För att hålla vikten kan man

  • försöka att äta på regelbundna tider med tre huvudmål och två till tre bra mellanmål, som till exempel frukt, yoghurt med bär eller smörgås med magert pålägg
  • dra ner på söta drycker och söta livsmedel eftersom sockerrika livsmedel innehåller mycket energi utan näring och väldigt lite vitaminer och mineralämnen
  • använda tallriksmodellen till lunch och middag för att få en bra energi- och näringsbalans
  • gärna äta upp till 500 gram grönsaker per dag om magen och tarmen klarar detta, eftersom grönsaker innehåller mycket vitaminer och mineraler, men lite energi
  • gärna äta knäckebröd i stället för mjukt bröd och välja grönsaker som kräver att man tuggar en stund, eftersom det då tar lite längre tid att få i sig maten och mättnadskänslan hinner infinna sig
  • välja frukt som mellanmål, en lämplig mängd är två till tre frukter per dag
  • välja vatten som törstsläckare och som måltidsdryck om det går
  • försöka att promenera minst en halvtimme varje dag, det behöver inte vara en halvtimme i sträck utan kan delas upp på små stunder under dagen.

Om man småäter ofta

Om man känner sig nedstämd och kanske småäter utan att tänka så mycket på vilken sorts mat man väljer, är det bra att se till att man alltid har små nyttiga mellanmål hemma som osötad yoghurt med tinade bär och frukt. Man kan också försöka fundera på i vilka situationer man börjar småäta och försöka bryta vanan genom att hitta på något helt annat i stället.

Fäll ihop

Om man minskar i vikt

Om man minskar i vikt

Vanligt att minska i vikt

Vid vissa cancersjukdomar är det vanligt att man minskar i vikt. En av orsakerna är att en del cytostatikabehandlingar ger illamående, nedsatt aptit och förändrad smak. Man kan också få besvär med förstoppning och diarré.

Man kan också minska i vikt av strålbehandling. Om man strålas på ett visst ställe på kroppen, till exempel munnen och svalget, kan det ge besvär med sköra slemhinnor i munhålan. Man kan då få blåsor och ont i munnen, som gör det svårt att äta. Om man får strålning mot magen är vanliga besvär orolig mage, diarré och illamående.

Sjukdomen i sig kan vara orsaken

Själva cancertumören kan sitta på ett sådant ställe att det blir svårt att tugga och svälja, till exempel om man har cancer i munhålan eller i matstrupen. Om en tumör trycker mot magsäcken eller tarmarna kan den hindra maten från att passera, och man får i sig sämre med näring. En del tumörer kan påverka kroppens ämnesomsättning och göra att man har svårare att hålla vikten.

Om man snabbt tappar i vikt

Om man alltför snabbt går ner mycket i vikt förlorar kroppen inte bara en stor del fett utan också muskelmassa. Det kan göra att man känner sig mycket tröttare. Tappar man mycket och snabbt i vikt kan detta också leda till att man känner sig nedstämd.

Det går inte alltid att undvika viktminskning. Då kan man försöka ha målet att inte förlora i vikt alltför snabbt. Om man väger för lite redan när behandlingen börjar kan man försöka ha som mål att hålla vikten.

Det är bra att väga sig en gång i veckan och berätta för sin sjuksköterska eller läkare om man har gått ner i vikt. Man kan alltid få hjälp och stöd av en dietist.

Fäll ihop

Mattips vid dålig aptit

Mattips vid dålig aptit

Tips och råd om man har dålig aptit

Ofta är det dålig aptit som gör att man äter mindre och att man tappar i vikt. Orsaken varierar men vanligast är att det är cytostatikabehandling och strålbehandling som förändrar smak- och luktupplevelser. Man kan försöka öka matlusten genom att

  • äta det man tycker om
  • pröva med att bara lägga upp en liten portion på tallriken
  • fördela maten på flera små måltider under dagen med två till tre timmar emellan
  • äta mat som har mjuk konsistens och som är lätt att tugga, till exempel äggrätter, pasta, soppa och kräm med mjölk
  • pröva mer färdiglagad mat om man besväras av matos
  • avsluta måltiden med något gott, till exempel en efterrätt som består av frukt eller nötter, yoghurt med honung, glass, chokladpudding eller kräm.

Försök välja energi- och näringsrik mat

Om man endast kan äta lite vid varje måltid kan man försöka välja mer energi- och näringsrik mat, till exempel

  • feta mjölkprodukter av yoghurt, mjölk och ost
  • energirika pålägg som ost, pastej, korv, hummos, ägg, majonäs eller kaviar.
  • en klick margarin, smör eller olja på ris, pasta, potatis och kokta grönsaker
  • gröt, välling och pulversoppa på mjölk istället för vatten
  • energirik dryck till maten, som mjölk, öl och juice istället för vatten.

Nattamat

Om man vaknar på natten, och har svårt att somna om, kan man passa på att gå upp och äta något. Man kan ta ett glas mjölk, fil eller yoghurt. Om man sköljer munnen med vatten efteråt tar inte tänderna skada.

Frisk luft och matro

Om man är ute i friska luften, kan man ofta känna att man blir sugen på mat efter ett tag. Detsamma gäller om man rör på sig. Om man orkar kan man försöka göra det mysigt och duka lite finare än vanligt, då kanske man också lättare får matlust. Att äta tillsammans med andra kan underlätta för en del, medan andra får bättre matro framför tv:n eller radion.

Om man har svårt att få i sig energi

Det är bra att välja energirik dryck som saft, saftsoppa, måltidsdryck eller drickyoghurt om man har extra svårt att få i sig tillräckligt med energi.

Näringsdrycker

Det finns även olika former av näringsprodukter att komplettera med. Det finns dels många sorters näringsdrycker att välja mellan i olika smaker, dels pulver och lösningar som man kan blanda i dryck eller mat.

Om man har cancer kan man få dessa produkter till rabatterat pris. Kostnaden varierar beroende på var man bor i landet. Om man tror att man behöver näringsdrycker kan man be att få remiss till en dietist, som kan hjälpa till med bedömning av mängder och sorter.

Dålig aptit och maten hemma

Oavsett om man är en matglad person som gillar att laga mat eller vill ha måltiderna snabbt överstökade, kan det bli annorlunda hemma under sjukdomstiden, särskilt om man har dålig aptit.

Det kan vara svårt att veta vad man vill äta. Känslan är oftast att man vill äta men inte kan, och det är vanligt att matlusten varierar från gång till gång. Ofta kan vänner och närstående känna att matlagning är ett sätt att praktiskt kunna hjälpa till och visa sitt stöd. Då är det bra om man öppet kan pratas vid om sina besvär och hur matlusten kan variera. Som närstående behöver man vara beredd på att man kan ha lagat en efterlängtad maträtt, men när den väl står på bordet kan den som är sjuk kanske inte få i sig en tugga.

Tillsammans får man pröva sig fram. Uteblir aptiten blir det oftast mycket bättre om man undviker att prata om maten och vikten av att äta och prövar med en måltid ett par timmar senare i stället. Det behöver inte alltid heller vara lagad mat. Ibland kan en energidryck vara bra. Det kan också kännas lättare att äta någon annanstans än vid matbordet, till exempel framför tv:n.

Ibland kan anhörigas oro och omsorger bli kvävande. Om det blir laddat kring måltiderna ska man inte dra sig för att be att få träffa en dietist för att få hjälp och råd.

Fäll ihop

Mattips vid illamående

Mattips vid illamående

Tips och råd

Illamående är fortfarande en ganska vanlig biverkning om man behandlas med cytostatika, trots att det idag finns många bra mediciner som förebygger och förhindrar illamående. För att ändå få i sig tillräckligt med vätska och mat kan man

  • dricka klunkvis och äta små mängder vid många tillfällen under dagen, och inte vänta mer än två timmar mellan målen
  • pröva lättare typ av mat som till exempel kräm med mjölk, nyponsoppa eller saftsoppa, fil eller yoghurt med flingor, smörgås och soppa
  • välja kalla rätter som avokado med keso, yoghurt med flingor, kräm med mjölk
  • pröva salt mat, till exempel salta kex, salta pinnar, rostat bröd med kaviar och buljong
  • undvika att dricka för mycket åt gången.

Om man mår illa när man vaknar på morgonen kan man innan man stiger upp ta ett litet glas söt dryck, till exempel nyponsoppa och kex eller skorpa.

Inför måltiderna kan det kännas skönt att vädra. Efter måltiden kan det vara bra att vila en stund, gärna med några extra kuddar under huvudet eller med höjd huvudända.

Ibland kan man behöva undvika sin favoritmat

Om risken är stor för illamående i samband med cytostatikabehandling kan man behöva undvika att äta sin favoritmat eftersom risken finns för så kallat betingat illamående. Det betyder att man i framtiden kan komma att koppla ihop lukten och smaken av sin favoritmat med illamående. Den här typen av illamående har ingen fysisk förklaring och kan vara svår att bli av med.

Kraftiga besvär

Om man besväras av kraftigt illamående med kräkningar kan det vara svårt att överhuvudtaget få i sig någonting. Blir problemen långvariga är det ibland nödvändigt att man får näring och vätska direkt i blodet, via dropp.

Fäll ihop

Mattips vid diarré

Mattips vid diarré

Råd vid diarré

Diarré kan ha olika orsaker, till exempel kan det vara en biverkning av mediciner som cytostatika eller strålbehandling. Ofta behöver man individuella råd av läkare för hjälp med stoppande medicin, men här finns också några allmänna råd och tips.

Tänk på att dricka mycket

Det är bra att dricka mycket då vätskeförlusterna kan bli stora, drick små klunkar ofta under hela dagen. En frisk vuxen person behöver två till tre liter vätska per dygn, inklusive det som finns i maten. Om man har diarréer kan man behöva ännu mer för att ersätta den vätska som förlorats.

Besvären kan bli värre om man dricker stora mängder söta drycker, eftersom alltför mycket socker kan ge mer diarré. Men det kan gå bra att dricka söta drycker som saft och juice om man tar små mängder i taget.

Undvik fiberrikt och minska på fet mat

Om man har diarré kan man äta den mat som man vanligtvis äter men undvika fiberrik mat som ärtor, bönor, linser, alla lök-, kål-, och paprikasorter, frukt med skal, citrusfrukter, grovt bröd med hela korn samt fiberrika flingor och müsli. En del får mer besvär av mat som innehåller mycket fett, som feta ostar och feta desserter. Det är bra om man kan äta vid många tillfällen under dagen med cirka två timmar emellan.

Extra salt kan behövas

Om man besväras av rikliga diarréer som kommer ofta bör man få i sig tillskott av salt. Man kan salta lite extra på maten och dricka buljong och mineralvatten. Det finns också vätskeersättning att köpa på apotek.

Laktosfritt kan hjälpa vid långvariga besvär

Om man har diarré ofta under lång tid kan kroppen tillfälligt ha svårt att bryta ner mjölksocker, laktos. Ofta tolererar man syrade mjölkprodukter, till exempel vanlig filmjölk och yoghurt, bättre än vanlig mjölk eftersom dessa innehåller mindre laktos. Man kan även pröva laktosfria alternativ som finns i handeln.

Fäll ihop

Mattips vid förstoppning

Mattips vid förstoppning

Tips och råd

Förstoppning är vanligt i samband med vissa cancerbehandlingar. En del behandlingar påverkar tarmarna så att de inte riktigt fungerar som vanligt och gör att man lättare blir förstoppad. Det gäller till exempel om man får viss cytostatika eller vissa mediciner mot illamående eller smärta, exempelvis morfin.

Ofta behöver man laxerande läkemedel och kan få råd och hjälp av en läkare eller sjuksköterska. Läkemedlen mjukar upp avföringen och gör så att man får behov av att tömma tarmen. Fungerar din tarm som vanligt är det bra att äta fiberrik mat som till exempel grovt bröd, frukt och grönsaker.

Beror förstoppningen på behandlingen och/eller på mediciner är det oftast en fördel att minska på olösliga fibrer i maten som finns i till exempel grovt bröd och musli för att underlätta för mage och tarmar. Du kan istället äta och dricka

  • fruktjuice, grönsaksjuice och katrinplommonjuice
  • fruktpuréer, bärpuréer och blötlagda aprikoser
  • blötlagda psylliumfrön eller linfrön

Andra tips vid förstoppning

Man kan förebygga förstoppning genom att dricka tillräckligt med vatten. Man kan också försöka röra på sig mer och hitta tid och ro för att gå på toaletten vid samma tid varje dag.

Fäll ihop

Mattips vid gasbesvär

Mattips vid gasbesvär



Råd vid bullrig mage  

Besvär med bullrig mage och gaser minskar oftast om man helt avstår från eller minskar på gasbildande och fiberrik mat som ärtor, bönor, linser, alla lök-, kål- och  paprikasorter, frukt med skal, grovt bröd med hela korn samt fiberrika flingor och müsli .

Det är bra om man kan skala allt som går att skala vad gäller frukt och grönsaker. Tillagade grönsaker och frukter tolererar man oftast bättre än råa. I mixad form blir det ännu snällare för mage och tarm.

Det kan vara bra att veta att det finns gasbildande ämnen i till exempel tuggummi, brustabletter, smågodis och halstabletter.  Ämnena är så kallade sockeralkoholer som xylitol,  malitol och  sorbitol. Om man tuggar tuggummi så sväljer man mycket luft vilket också ger mer gaser i magen.

Receptfria läkemedel

Det finns receptfria läkemedel som innehåller dimetikon, till exempel Minifom och Dimetikon, som man kan pröva för att lindra besvären med uppkörd mage och gasbesvär. Medicinerna förhindrar inte att det bildas gaser utan hjälper främst om man får magknip av gaserna.

Andra tips

Om man fördelar mat och dryck på flera mindre måltider under dagen med två till tre timmars mellanrum kan det minska besvären, till exempel att man äter frukost, lunch, middag och tre mellanmål.  Det är också bra om man kan äta i lugn och ro så att man hinner tugga maten.

Fäll ihop

Mattips vid trång passage i tarmen

Mattips vid trång passage i tarmen

Mjuk mat och mindre mängd fibrer 

Vid vissa cancersjukdomar som till exempel tarmcancer kan man få besvär med passagen i tarmen. För att minska och förebygga symtomen samt underlätta för tarmen att ta upp näringen, rekommenderas att man äter mat med mjukare konsistens och med mindre mängd fibrer, till exempel kan man

  • välja mjuk mat som till exempel fisk, färser, puréer, kalvsylta, omelett, släta soppor
  • undvika ärtor, bönor, linser, alla lök-, kål- och paprikasorter, frukt med skal, hinnor från citrusfrukter, grovt bröd med hela korn samt fiberrika flingor och müsli.
  • välja bladsallad, skalad gurka, avocado, frukt- och grönsakspuréer

Andra råd och tips

Man kan också tänka på att

  • skala allt som går att skala vad gäller frukt och grönt
  • fördela maten på flera mindre måltider under dagen som frukost, lunch, middag, två till tre mellanmål och ett kvällsmål
  • försöka äta långsamt och tugga maten väl

Man kan alltid få mer individuella råd av en dietist.

Fäll ihop

Mattips vid besvär i mun och svalg

Mattips vid besvär i mun och svalg

Om man har besvär med smakförändringar

Cancerbehandling kan ibland innebära besvär med smakförändringar. Det kan visa sig genom ihållande smak i munnen eller att mat och dryck smakar mer, mindre eller annorlunda än vad man är van vid. Reaktionerna är väldigt olika från person till person. Man kan försöka lindra besvären genom att

  • borsta tänderna med tandkräm eller skölja munnen innan man äter
  • välja mat med mer neutral smak som mjölk och flingor, gröt, ägg-, pasta-, och potatisrätter
  • pröva mat med mjukare konsistens då detta oftast underlättar ätandet, till exempel soppor och äggrätter 
  • vädra innan måltid och undvika matos och maträtter med stark lukt och smak som till exempel stekt fisk och starkt kryddad mat
  • dricka mycket till måltiderna för att lättare kunna svälja maten och för att skölja bort dålig smak
  • pröva mineralvatten med citronsmak, om vanligt vatten inte fungerar, alternativt smaksätta vatten med till exempel gurka eller apelsin.
  • pröva te med exempelvis citron, kamomill eller kanelsmak
  • pröva att suga på hårda karameller, företrädesvis sockerfria, eller tugga tuggummi med pepparmynta

Om man känner sig torr i munnen

Besvär med muntorrhet kan ha olika orsaker som till exempel biverkningar av mediciner, cytostatika och strålbehandling.

Ett enkelt och bra sätt att linda besvären är att skölja munnen med vatten. Om man har besvär med muntorrhet nattetid kan man pröva att smörja runt i munnen med lite olja till exempel raps-, eller solrosolja innan man går och lägger sig.

Mycket sås till maten smörjer inuti munnen och gör det lättare att svälja. Att välja mat med mjuk konsistens kan också underlätta.

På apotek finns produkter som kan lindra besvären och öka salivproduktionen.

Extra fluor varje dag

Mindre saliv i munnen ökar risken för att få hål i tänderna och varje dag behöver man mer fluor än vad som finns i tandkräm. Det finns till exempel fluortuggummin eller fluortabletter att köpa på apotek. En del fluorpreparat som skrivs ut på recept kan man få rabatt på genom högkostnadsskyddet för läkemedel.

Om man har ont i munhåla eller svalg

Vissa cytostatikabehandlingar och strålning mot munhålan kan ge problem  med sköra slemhinnor i munnen, till exempel sår och blåsor. Det kan då göra ont och svida. Ofta behöver man något läkemedel för att lindra smärtan. För att få råd kan man alltid prata med läkare eller sjuksköterska.

För att lindra besvär när man äter kan man

  • försöka att undvika starka kryddor och syrliga frukter och juicer
  • välja mjuk och mild mat som till exempel gröt, omelett, soppa och äggröra
  • välja mat som går att mosa med en gaffel eller som är mald eller mixad, ibland fungerar bara flytande mat
  • använda rikligt med sås till maten eller tillsätta en klick matfett vilket gör maten halare och mer lättäten
  • undvika att äta maten alltför varm eller alltför kall, oftast är det lättare att äta mat som är ljummen eller rumstempererad
  • försöka att äta i en lugn och avstressad miljö.

Näringsdrycker kan underlätta

Om man har  besvär i munhålan kan det leda till att  man äter för lite och att man går ner i vikt. Energi- och proteinberikad mat kan behövas för att få en bra energibalans. Många gånger kan tillägg av näringsdrycker underlätta möjligheten att få i sig tillräckligt med energi- och näringsämnen.

Fäll ihop

Om man inte kan äta på vanligt sätt

Om man inte kan äta på vanligt sätt

Näring på andra sätt

Om man till exempel har svårigheter att svälja eller känner sådant illamående att man inte får i sig tillräckligt med energi- och näring genom vanlig mat, går det att få i sig näring på andra sätt. Man kan få näringslösning genom en slang som leder till magsäcken eller tarmen. Det finns även möjlighet att få näring genom en slang som leder direkt till blodet.

Näringslösningen kan man få som ett komplement till den vanliga maten eller som enda näringskälla och då täcker den hela energi- och näringsbehovet. Genom slangen som leder till magen går det även att få tunnflytande släta soppor, drycker eller kaffe. Valet av näringsstöd beror på orsaken till de svårigheter man har och vilken cancersjukdom och behandling som man får.

Man kan behöva sådana här näringsstöd korta perioder eller under flera månader. Ofta går det bra att sköta det hemma. Det finns hjälp att få av distriktssköterska eller sjuksköterska från hemsjukvården.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-14
Redaktör:

Litti le Clercq, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Katarina Wikman, dietist, Brommageriatriken, Stockholm