Vad är cancer?

Skriv ut (ca 10 sidor)

Cancer är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som kan uppstå i olika delar av kroppen. Cancersjukdomarna har olika symtom, olika prognos, och behandlas på olika sätt. En sak har de gemensamt: De uppstår på grund av att en eller flera celler förändras och utvecklas till cancerceller.

Skriv ut

Cancerceller förökar sig okontrollerat. Till slut kan en cancertumör ha bildats. Cancertumören kan vara i vägen eller på andra sätt hindra kroppen från att fungera som den ska.

Det finns också godartade tumörer som inte är cancer. Du kan läsa om godartade tumörer här.

Celldelningen – en komplicerad process

Celldelningen – en komplicerad process

  • Bilden visar hur celler delar sig.

    När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler.

Allt i kroppen är uppbyggt av många miljarder celler. Till exempel består huden av hudceller och levern av leverceller. Cellerna behöver dela sig så att nya celler bildas. De ersätter gamla och skadade celler. På det viset kan kroppen växa och fungera. Olika celler delar sig olika ofta. Exempelvis delar sig en del blodbildande celler nästan varje dygn medan leverceller delar sig ungefär en gång i månaden. Vissa celler, som nervceller, kan dela sig ännu mer sällan.

När cellen ska dela sig fördubblar den först hela sitt innehåll. Sedan delar cellen på sig och blir två celler.

För det mesta fungerar celldelningen som den ska, men ibland kan det bli fel. Det kan ha uppstått en skada inuti cellen så att den har blivit förändrad. Förändrade celler som fortsätter att dela sig kan leda till cancer.

Generna styr celldelningen

I varje cell finns en kärna som innehåller arvsmassan, som också kallas DNA. Delar av DNA kallas för gener. De styr vad cellen ska göra så att vår kropp byggs upp och fungerar. Generna styr också över celldelningen.

Bilden visar cellkärna med kromosomer och detalj av DNA-tråd Generna är en del av arvsmassan, som också kallas DNA. DNA är tätt packat i 23 par kromosomer som finns i kärnan på varje cell i kroppen. Kromosomerna ärver du av dina genetiska föräldrar – en kromosom från vardera föräldern i varje par.

Här kan du läsa mer om hur cellen är uppbyggd.

Celldelningen är noga reglerad. Vissa gener styr när cellen ska dela sig. Andra gener styr när det är dags för cellen att sluta dela sig. Det finns också gener som styr när cellen behöver åtgärda en skada så att skadan inte förs vidare vid nästa celldelning.

Det kan leda till cancer om det uppstår en skada i just de gener som styr cellens delning eller förmåga att åtgärda en skada.

Du kan läsa mer om DNA-skador i kapitlet Varför cancer uppstår.

Från cellförändring till cancer

Det kallas cellförändringar när många celler i ett område i kroppen fungerar annorlunda på grund av DNA-skador.

Många cellförändringar stannar av innan de leder till cancer. Men om de förändrade cellerna fortsätter att dela sig, finns risken för nya skador i deras DNA. För varje ny skada fungerar cellerna allt mer annorlunda. Så småningom har cellerna så många skador på generna att de har blivit cancerceller.

Cancerceller har några typiska kännetecken:

  • De slutar att göra det de ska.
  • De slutar att samverka med omgivningen.
  • De förökar sig okontrollerat.
  • De dör inte när de borde för att ge plats åt nya celler.
  • De kan växa in i närliggande vävnader och efter ett tag sprida sig till andra delar av kroppen.

Cancerceller bildar oftast en knöl som kallas cancertumör. Det finns cancersjukdomar där cancertumörer inte bildas, till exempel leukemi. Leukemicellerna orsakar ändå skada genom att tränga undan andra celler så att blodet inte kan bildas som det ska.

Det tar olika lång tid för cancer att utvecklas. Det beror på var i kroppen cancern börjar. En del gånger går det flera år från de första DNA-skadorna tills cancern upptäcks. Andra gånger går det fortare.

Fäll ihop

Cancer utvecklas i olika faser

Cancer utvecklas i olika faser

Utvecklingen från vanliga celler till cancer brukar delas in i ett förstadium och fyra faser:

  • Förstadiet, hyperplasi.
  • Första fasen, dysplasi.
  • Andra fasen, cancer in situ.
  • Tredje fasen, invasiv cancer.
  • Fjärde fasen, spridd eller metastaserande cancer.

En fas behöver inte leda vidare till nästa fas. Förändringarna kan stanna av. Det gäller särskilt förstadiet och den första fasen.

Förstadiet eller hyperplasi – cellerna blir fler

I förstadiet ökar cellerna i antal men beter sig som vanligt. Det kan vara ett förstadium till cancer, men behöver inte vara det. Kroppen klarar oftast av att ta hand om förstadier eller hyperplasier.

Första fasen eller dysplasi – cellförändringar

I den första fasen är cellerna flera. De börjar förändras till utseendet och tappa sin ursprungliga funktion. Sådana cellförändringar går att se med mikroskop, till exempel om du har lämnat ett cellprov från livmoderhalsen eller i ett vävnadsprov från exempelvis ett födelsemärke. Cellförändringar kan ibland stanna av.

Andra fasen eller cancer in situ – cancer som växer på en avgränsad plats

I den andra fasen är cellerna så förändrade att de har blivit cancerceller. In situ betyder på plats och innebär att cellerna fortfarande växer på ett och samma ställe. De tränger inte in i andra vävnader eller organ.

Tredje fasen eller invasiv cancer – cancer som tränger in i vävnad runt omkring

I den tredje fasen har cancercellerna förändrats ännu mer. De rör sig och tränger in i organ och annan kroppsvävnad som ligger runt omkring.

Fjärde fasen eller metastaserande cancer – cancer som sprider sig till andra delar av kroppen

I den fjärde fasen tar sig cancercellerna ut i blodkärlen och lymfsystemet och sprider sig på det sättet till andra delar av kroppen.

Mer om metastaser

Celler som sprider sig från en cancertumör till andra delar av kroppen kan bilda nya cancertumörer. De kallas dottertumörer, eller metastaser. Metastaser uppstår oftare i vissa organ än i andra, till exempel lymfkörtlarna, lungorna, skelettet, levern och hjärnan. Det är olika för olika cancersjukdomar.

Tumörstadium och tumörgrader

Om du behandlas för cancer kanske du läser eller hör olika termer som beskriver sjukdomen. Ett ord som läkare ofta använder för att beskriva cancerns utbredning är tumörstadium. Tumörstadierna överensstämmer ungefär med de olika faserna.

Ordet tumörgrad används för att beskriva hur förändrade cellernas egenskaper är. Det kan till exempel vara hur snabbt cellerna växer och hur annorlunda de har blivit.

Så utvecklas cancer

När cancer utvecklas förändras cellerna i olika steg: ett förstadium och fyra faser. Här kan du läsa mer om dem.

Förstadiet eller hyperplasi

Bilden visar välordnade epitelceller som finns i till exempel lungor och tarmar. Det finns några få epitelceller för mycket i mitten som inte sitter lika välordnat som de övriga. Cellerna är fästa vid ett tunt lager som kallas basalmembran som ger stadga till cellerna.

Första fasen eller dysplasi

Cellerna i mitten har förökat sig och blivit för många. De har också förlorat sin ursprungliga form. Vissa celler har tappat kontakten med sitt fäste.

Andra fasen eller cancer in situ

Cellerna i mitten blir alltmer avvikande. De delar sig allt oftare. Cellerna är fler och mindre och kan bilda en hård och tydligt avgränsad knöl.

Tredje fasen eller invasiv cancer

Cancercellerna har blivit invasiva. Det betyder att de tränger in i närliggande organ och annan kroppsvävnad.

Fjärde fasen eller metastaserande cancer

Cancercellerna tar sig till andra delar av kroppen genom blodkärl eller lymfkärl och bildar dottertumörer, som också kallas metastaser.

Fäll ihop

Varför cancer uppstår

Varför cancer uppstår

En del cancer är ärftlig och då går det att säga säkert vad som har orsakat sjukdomen. Ett exempel är barncancersjukdomen retinoblastom.

Men för det mesta är det omöjligt att säga varför en enskild person får cancer. Det är känt att cancer börjar med cellförändringar och att cellförändringar beror på en sorts skada inuti cellen som gör att cellen fungerar alltmer annorlunda för varje celldelning. Men flera saker har betydelse för att en cancersjukdom ska utvecklas.

En sak kan vara hur känsliga våra celler är för påverkan som kan orsaka skador. Känsligheten varierar från person till person.

En annan sak är åldern. Ju längre vi lever desto större är risken att vi hinner få olika skador i generna. Därför är cancer också vanligare när vi blir äldre, även om barn också kan få cancer.

Här kan du läsa mer om cancer hos barn.

Olika orsaker till DNA-skador

DNA i en cell kan skadas av olika anledningar. Här är några exempel på vad som kan orsaka sådana skador, som också kallas mutationer:

  • Miljöfaktorer. Tobaksrök, solstrålning och föroreningar är några exempel.
  • Vissa bakterier och virus. HPV-virus är ett exempel. HPV-virus har samband med bland annat livmoderhalscancer.
  • Slumpen. Celldelningen är en komplicerad process. Ibland blir det fel.

En del mutationer är ärftliga. Då har du fått en skadad gen från en förälder eller från båda föräldrarna.

Cellen kan oftast åtgärda DNA-skador

Det är ganska vanligt att det uppstår DNA-skador i en cell. Många DNA-skador kan du leva med utan att märka något. Dessutom har du de allra flesta gener i dubbel uppsättning, en från varje genetisk förälder. Om en viss gen är skadad i en cell kan det ibland räcka med att den motsvarande genen från den andra genetiska föräldern fungerar.

Cellen kan också stoppa en skada från att föras vidare om det behövs. Antingen lagar cellen skadan före celldelningen eller också förstör cellen sig själv.

Cancer kan uppstå om skadorna finns i de gener som styr cellens delning eller förmåga att laga eller förstöra sig själv.

Hur vet jag om jag har cancer? Kan jag förebygga cancer? Läs mer i texten Vanliga frågor om cancer.

Hur vet jag om jag har cancer? Kan jag förebygga cancer? Läs mer i texten Vanliga frågor om cancer.Hur vet jag om jag har cancer? Kan jag förebygga cancer? Läs mer i texten Vanliga frågor om cancer.

Fäll ihop

Behandling mot cancer

Behandling mot cancer

Hur en cancersjukdom utvecklas beror på vilken typ av cancer det gäller. Sjukdomen varierar också från person till person. Men ofta är möjligheten till behandling större ju tidigare sjukdomen upptäcks. Det beror på att cancercellerna inte har hunnit förändras lika mycket som i senare faser av sjukdomen. Det är cancercellernas egenskaper som avgör hur lätt eller svårt det är att behandla sjukdomen. Storleken på cancertumören har oftast mindre betydelse.

Ju mer som blir känt om hur cancercellerna beter sig, desto mer kan behandlingen anpassas så att den blir så effektiv som möjligt, och med färre biverkningar.

Här kan du läsa om olika behandlingsmetoder mot cancer. Det är vanligt att olika metoder kombineras.

Fäll ihop

Cancer har alltid funnits

Cancer har alltid funnits

Cancer har funnits längre än människan. Man har till exempel hittat dinosaurier med cancer. Även växter kan få cancer.

Därför får allt fler människor cancer nu

En orsak till att allt fler människor får cancer i vår tid är att vi lever så länge. Förr hann många dö av andra sjukdomar innan de fick cancer. Att allt fler får en cancerdiagnos beror också på att vi har blivit bättre på att hitta och diagnosticera cancer tidigare, det vill säga skilja ut cancer från andra sjukdomar.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-03
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Granskare: Maria Shoshan, cell- och molekylärbiolog, Karolinska Institutet Solna, Stockholm

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge