Njurar och urinvägar

Blod i urinen

Urin som är röd eller rödbrun kan innehålla blod. Ibland kan du behöva behandling för detta. Men urinen kan också färgas röd om du till exempel har ätit rödbetor, vissa frukter, läkemedel eller godis med färgämne. Det kan också bero på att du har ansträngt dig kraftigt fysiskt eller att mensblod kommit med urinen. Ibland upptäcks blod i urinen när du lämnar ett urinprov.

En vanlig orsak till blod i urinen är urinvägsinfektion. Då har bakterier kommit in i urinröret och urinblåsan. Du får då behandling med antibiotika.

 

Ibland kan njursten ge blod i urinen.

Symtom

Urinen är oftast gul. Färgen kan variera mellan ljusare och mörkare gul. Urinens färg påverkas av hur mycket vätska du har druckit och vad du har ätit. Urinen kan innehålla blod om den är röd eller rödbrun.

Ibland kan blod i urinen upptäckas om du eller barnet lämnar ett urinprov.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du har blod i urinen. Det gäller också om du tar så kallade blodförtunnande läkemedel eller läkemedel som hör till gruppen NOAK.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral, en jouröppen mottagning, en akutmottagning eller en barnakutmottagning om det finns blod i urinen och du samtidigt har ett eller flera av de här symtomen:

  • feber
  • ont i magen eller kräks
  • ont i ryggen
  • andra besvär som inte funnits tidigare.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring 112

Ring 112 om det finns blod i urinen efter att du har varit med om en olycka.

Undersökningar och utredningar

Du kan behöva bli undersökt av läkare och lämna en del prover om du tror att du har blod i urinen. Det är för att ta reda på om det finns blod i urinen och vad det kan bero på.

Urinprov

Du får oftast lämna ett urinprov. Provet kan visa om det finns blod, protein, vita blodkroppar eller bakterier i urinen. Det finns olika sätt att lämna urinprov. Läs om hur det går till att lämna urinprov.

Ibland behövs fler urinprov. Det kan till exempel vara om läkaren tror att det finns för mycket kalk eller andra mineraler i urinen. Det kan innebära att det finns en njursten.

Ta reda på om släktingar har njursjukdomar

Du får berätta om dina besvär för läkaren. Det är bra att förbereda besöket genom att ta reda på om någon i din genetiska släkt har haft blod i urinen eller haft någon njursjukdom, till exempel njurinflammation eller cystor i njurarna.

Läkaren gör oftast en kroppsundersökning.

Blodprov och blodtryck

Det är också vanligt att få lämna ett blodprov. Provet kan visa halterna för olika ämnen i blodet, till exempel de här:

Läkaren brukar också kontrollera ditt blodtryck

Andra undersökningar

Du kan också behöva bli undersökt på andra sätt. Det kan till exempel vara de här:

  • Du blir undersökt med ultraljud. Undersökningen visar njurarnas storlek och hur de ser ut. Det är vanligt att urinblåsan också undersöks vid samma tillfälle.
  • Du kan bli undersökt med datortomografi som är en särskild form av röntgen. Undersökningen kan till exempel visa du har en njursten eller en njurskada, till exempel en blödning efter ett slag eller en olycka.
  • Ibland kan du bli undersökt med cystoskopi. Det betyder att läkaren undersöker urinblåsan med ett speciellt instrument.

Barn får ha med sig en förälder vid undersökning

En förälder eller en annan närstående får vara med när ett barn undersöks.

Skintigrafi

Njurarna kan undersökas med en så kallad skintigrafi. Undersökningen tar ungefär en halvtimme och du behöver ligga ner hela tiden.

Förberedelser

Du behöver ligga stilla under undersökningen. Det kan vara bra att ta med ett gosedjur, en bok eller en film om det är ett barn som ska undersökas.

Du får en venkateter på handen eller armen som du får dropp genom. Vid en del former av skintigrafi får du också vätskedrivande läkemedel. Det gör att du kan känna sig mer kissnödig än vanligt. Du kan därför behöva dricka mer vätska inför undersökningen.

En del kan behöva få lugnande läkemedel innan undersökningen.

Så går undersökningen till

En särskild undersökningsvätska som kallas kontrastvätska eller isotop sprutas in i blodet genom venkatetern. Det fastnar i de delar av njuren som fungerar som de ska. Läkaren kan se de delar som inte fungerar eller som är påverkade av en infektion med hjälp av en gammakamera.

Cystografi – MUCG 

Cystografi är en undersökning med röntgen av urinblåsan, urinröret och urinledarenvägarna. Den kan visa om det finns förändringar som ge en ökad risk att få urinvägsinfektion. Läs om undersökning med cystografi.

Prov från halsmandlarna eller från ett infekterat sår 

Du kan få lämna ett halsprov om du har halsfluss eller ett infekterat sår. Provet visar om det finns bakterier där som kan ha orsakat en njurinflammation. Läs om undersökning vid halsfluss.

Undersökning av hur njurarna fungerar – iohexolclearance 

Ibland vill läkaren undersöka hur njurarna fungerar. En närstående kan vara med hela tiden om det är ett barn som undersöks.

Så går undersökningen till

Du får en venkateter på handen eller i armen och sedan sprutas ett särskilt ämne in i blodet. Undersökningen mäter hur väl njurarna kan rena blodet från ämnet som har sprutats in.

Undersökningen brukar ta några timmar eftersom mätningarna görs med mellanrum.

Njurbiopsi – vävnadsprov

Läkaren gör en njurbiopsi om hen misstänker att du har en njurinflammation. Då tas ett prov från njurens vävnad. Själva provtagningen tar några minuter och hela undersökningen är klar efter ungefär 30 minuter. En närstående får vara med hela tiden om det är ett barn som undersöks.

En del är sövda under undersökningen. Andra får lokalbedövning och lugnande läkemedel. Vuxna och barn som är äldre än tio år kan själv välja bedövning.

Så går undersökningen till

Du ligger ner på mage eller på sidan. Läkaren börjar med att undersöka njurarna med hjälp av ultraljud. Bilderna från ultraljudet förs över till en skärm där läkaren kan granska resultatet. 

Du får en spruta med lokalbedövning i huden och läkaren sticker sedan in en tunn nål och tar ut ett litet prov av njuren. Provet kallas för vävnadsprov eller biopsi. Det gör inte ont och går fort. Vävnadsprovet undersöks sedan i mikroskop på ett speciellt laboratorium. Oftast kommer ett preliminärt svar inom några dagar. Det kan ta upp till några veckor innan det slutgiltiga resultatet är klart.

Efter undersökningen får du stanna kvar

Du behöver ligga ner några timmar efter undersökningen. Det är för att det kan finnas en liten risk för en blödning i njuren efter undersökningen. Därför behöver du vara kvar på sjukhuset några timmar efter att biopsin är klar. En del behöver stanna kvar till nästa dag. 

Undvik fysisk ansträngning i två veckor

Du bör inte idrotta eller anstränga dig fysiskt under två veckor efter undersökningen. 

Behandling

Blod i urinen behandlas olika beroende på vad som orsakar det. Ibland behövs ingen behandling.

Behandling med antibiotika

Det är vanligt att få behandling med antibiotika om det beror på till exempel urinvägsinfektion. Blod i urinen försvinner när du har fått behandling för urinvägsinfektionen.

Behandling vid njursten

Njurstenar kommer ibland ut av sig själva med urinen. Men om stenarna är stora kan du behöva få behandling med till exempel stötvågsbehandling. Det är en urolog som avgör vilken typ av behandling du får.

Läs om njursten.

Ibland behövs vård på sjukhus

Behandlingen varierar beroende på vad som orsakar blod i urinen.

Du kan behöva vård på sjukhus om du har blod i urinen som beror på njurbäckeninfektion. Då kan hen få antibiotika direkt i blodet. Barn får oftast ha med sig en förälder eller en annan närstående på sjukhuset.

Läs mer om njurar och urinvägar.

Behandling vid njurinflammation

Njurinflammation hos barn som beror på bakterier på halsmandlarna går oftast över inom några veckor utan behandling. Men ibland kan njurinflammationen ha andra orsaker. För att kunna bedöma vad det beror på kan läkaren göra en njurbiopsi. Då tar hen ett vävnadsprov från njuren som sedan undersöks. 

Behandling med kortison

Både barn och vuxna kan få behandling med kortison om blodet i urinen beror på andra typer av njurinflammation. Det gäller också om dina njurar inte fungerar som de ska, om du har högt blodtryck eller om det finns protein i urinen.

Ibland finns ingen orsak

Ibland kan läkaren inte hitta orsaken till blod i urinen. Då följer läkaren upp hur du eller barnet mår under några år.  

Vad beror blod i urinen på?

Kronoberg

Har du synligt blod i urinen?

Om du har upptäckt synligt blod i urinen, är över 50 år och bor i Kronobergs län kan du ringa Röda telefonen: 0372-58 58 58. Urologsjuksköterska tjänstgör mån-fre och kontaktar dig oftast samma dag.

Om du inte ingår i ovanstående grupp ska du kontakta din vårdcentral.

Det kan finnas blod i urinen av olika anledningar. Det kan till exempel vara något av de här:

  • Du kan ha blod i urinen om du samtidigt har en urinvägsinfektion. Då har bakterier kommit in i urinröret och urinblåsan.
  • Du kan få blod i urinen om du har ramlat eller slagit i nedre delen av ryggen, eller om du har fått ett slag mot njuren.
  • Du kan också ha blod i urinen om du har ansträngt dig kraftigt fysiskt. Då går det snabbt över.
  • Du kan ha en så liten mängd blod i urinen att det inte syns. Då kan det upptäckas om du lämnar ett urinprov av någon annan anledning.Det kan bero på att det finns en irritation eller infektion i urinröret och urinblåsan som beror på sand eller grus. Det gör att det läcker små mängder blod till urinen.

Blod i urinen kan också bero olika sjukdomar, till exempel de här:

  • en sjukdom i njurarna, som du kan få om du har ärvt vissa gener
  • njursten
  • kalkkristaller i urinvägarna som inte är njursten
  • njurinflammation eller infektion
  • en tumör i njurarna eller urinvägarna.

Infektion i urinvägarna

Den vanligaste orsaken till blod i urinen är urinvägsinfektion. Vissa typer av virus kan orsaka en infektion i urinröret eller urinblåsan. Då kan ganska mycket blod läcka från slemhinnans små blodkärl och följa med urinen ut. Infektionen är oftast inte allvarlig och läker oftast inom en till tre dagar. Ibland har du andra symtom samtidigt, till exempel förkylning eller röda ögon.

Inflammation i njuren

Njurinflammation kan också ge blod i urinen. Inflammationen gör att njurarna läcker protein och ibland inte kan rena blodet som de ska. Det kallas också glomerulonefrit.

Njurbäckeninfektion är en form av urinvägsinfektion som innebär att bakterierna sprider sig till njurarna.

Urinen kan färgas röd av viss frukt, godis och läkemedel 

Urinen kan färgas röd om du till exempel har ätit rödbetor, plommon eller blåbär. Färgämnen i godis och i vissa läkemedel kan också färga urinen röd. 

Nyfödda barn

Nyfödda barn kan ha en tegelröd fläck i blöjan de första veckorna. Det är oftast inte blod utan beror på salter i urinen som kallas uratkristaller. Det behöver undersökas med urinsticka. Det brukar försvinna efter två till tre dagar.

Blod i urinen hos spädbarn kan bero på en irritation i urinröret. Synligt blod behöver alltid utredas.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan