Du kan få lokalbedövning på olika sätt, bland annat med spruta, gel och sprej. Det beror på vilken behandling eller undersökning du ska göra.

Förberedelser

Oftast behövs inga särskilda förberedelser inför att du ska få lokalbedövning. Berätta för läkaren om du tidigare har fått en allergisk reaktion av lokalbedövningsmedel.

Ibland behöver du fasta innan

Ibland behöver du avstå från mat och dryck en kort tid innan du får lokalbedövning. Det kallas för att fasta. Läkaren berättar hur länge du behöver avstå från mat och dryck.

Lokalbedövning med spruta

Vid bedövning med spruta tvättar vårdpersonalen huden först med desinfektionsmedel. Du får sedan läkemedlet genom huden med hjälp av en spruta.

Det brukar svida och spänna lite, framför allt på områden där huden är stram. Det går över snabbt. Bedövningen verkar efter bara någon minut.

Den som ger bedövningen brukar först spruta in lite av läkemedlet. Sedan fylls resten på när bedövningen har börjat ge effekt.

Lokalbedövning med gel

Du kan få bedövningsgel om du ska få en urinvägskateter, det vill säga en slang införd i urinröret.

Gel kan också användas om du behöver en slang införd genom näsan och ner till magsäcken för att få flytande näring. Det kallas för sond. Det kan kännas som om näsan och halsen är svullna en stund efteråt eftersom slemhinnan blir bedövad.

Lokalbedövning med sprej

Du kan få lokalbedövning med sprej i svalget inför undersökningar av magsäcken, matstrupen eller svalget och luftrören. Du kan få lite hosta precis när medlet sprejas in.

Efter några minuter börjar bedövningsmedlet att verka. Då brukar det kännas som om halsen är svullen, fastän den inte är det.

Så mår du efteråt

Det här kan vara bra att tänka på när du har fått lokalbedövning:

• Vid bedövning av svalget ska du inte äta eller dricka förrän bedövningen har släppt. Annars finns det risk för att du sväljer fel och får ner maten i luftstrupen.
• Lokalbedövning fungerar i ett par timmar upp till närmare ett dygn. Du kan få ont när lokalbedövningen släpper efter en operation. Då kan det vara bra att ta smärtstillande läkemedel. Börja gärna ta det tidigt så att du slipper få så ont.
• Du som har blivit bedövad i till exempel hela armen eller benet ska inte köra något fordon under det närmaste dygnet. Du kan uppleva att kroppsdelen känns fumlig och svår att styra även när bedövningen börjar släppa. Då kan du behöva hjälp för att ta dig hem.
• Du som har fått lugnande läkemedel samtidigt med lokalbedövningen behöver ibland stanna kvar ett par timmar på mottagningen innan du kan åka hem. Du ska inte heller köra något fordon.
• Planera i förväg hur du kan ta dig hem, om du inte klarar av det själv. Någon kan hämta dig, eller så kan du ha rätt till sjukresa.

När du får behandling med nervblockader bedövas nerven i en viss kroppsdel. Behandlingen ges i form av en spruta som riktas direkt mot nerven. I sprutan finns ett läkemedel som är ett bedövningsmedel. Ibland ges också kortison.

Metoden används ofta vid operationer, som en del av en utredning eller som behandling vid smärta. Det kan vara när du ska operera tänder, händer, armar eller ben. En nervblockad kan även hjälpa vid smärta i ryggen, på halsen, i knät eller höften.

Förberedelser

Oftast behövs inga särskilda förberedelser inför att du ska få behandling med nervblockad. Berätta alltid för vårdpersonalen om du använder något läkemedel.  

Du kan behöva förbereda dig om du är rädd för nålstick. Berätta för vårdpersonalen om du känner dig orolig. Du kan använda bedövande kräm eller plåster på huden där du ska få sticket. 

Ibland behöver du fasta innan

Ibland behöver du avstå från mat och dryck en kort tid innan du får behandling med nervblockad. Det kallas för att fasta. Läkaren berättar hur länge du behöver avstå från mat och dryck.

Barn kan behöva få narkos

Barn kan sövas före behandlingen, om det behövs. Så här kan du förbereda ett barn som ska få behandling.

Så går behandlingen till

Behandlingen görs oftast av en läkare eller annan vårdpersonal. Du får ligga eller sitta på en brits. Vårdpersonalen tar hjälp av ultraljud eller bilder med för att bättre se exakt var du ska få sprutan.

Ibland använder vårdpersonalen också en nervstimulator för att bestämma var du ska få sprutan. En nervstimulator kan visa var nerven finns med hjälp av elektriska signaler. Det gör att bedövningen hamnar så exakt som möjligt runt nerven.

Vårdpersonalen för in en tunn nål där du ska få nervblockaden och sprutar in läkemedlet. Ibland behöver du få nervblockader på flera ställen.

Behandlingen tar ungefär 20 minuter.

Hur känns det att få en nervblockad?

Det kan göra lite ont eller kännas obehagligt när läkaren sprutar in läkemedlet, men det går över snabbt. Ibland händer det att sprutans nålspets nuddar vid en nerv. Då kan det kännas som en elektrisk stöt. Det kan kännas obehagligt, men är inte skadligt. Om du upplever det ska du säga till. Då kan nålens läge ändras.

Så mår du efteråt

De flesta mår som vanligt efter behandlingen. 

En biverkning är när du får en negativ effekt av läkemedel.

Du kan bli lite röd och svullen på stället där du fick sprutan. Det kan också kännas lite ömt. Besvären brukar gå över inom en eller några dagar. Du kan också få ett blåmärke.

Adrenalinet kan kännas

En del bedövningsmedel innehåller adrenalin. Det kan ge hjärtklappning och en känsla av att vara yr eller omtöcknad strax efter att du har fått bedövningsmedlet. Det är en naturlig reaktion på adrenalin och betyder inte att du har fått en allergisk reaktion.

Adrenalin gör att bedövningen verkar längre. Adrenalin gör också att blodkärlen drar ihop sig, vilket minskar risken för blödning.

Mycket ovanliga komplikationer

Det är ovanligt med komplikationer efter lokalbedövning eller nervblockader.

Här är några ovanliga reaktioner som kan uppstå:

• Du får en allergisk reaktion eller en annan allvarlig reaktion av bedövningsmedlet.
• Du får en infektion.
• Du får en nervskada.
• Du får symtom på förgiftning. Det kan vara stickningar i tungan och munnen, oro eller yrsel.

Om det händer får du särskild övervakning och hjälp av vårdpersonalen. Symtomen går ofta över av sig själv. Det är mycket ovanligt att det blir allvarligt.