Med koloskopet undersöks ändtarmen och tjocktarmen.
Ibland undersöks även nedre delen av tunntarmen.Koloskopet är ett instrument som består av en böjlig slang. Den är ungefär en och en halv meter lång, och en centimeter i diameter.
Vid undersökningen granskas slemhinnan i ändtarmen och tjocktarmen. Ibland undersöks även nedre delen av tunntarmen. Läkaren eller specialistsjuksköterskan kan också behandla olika tillstånd direkt.
En salva bedövar ändtarmsöppningen
Innan undersökningen smörjer läkaren eller specialistsjuksköterskan ändtarmsöppningen med en bedövande salva. Berätta för läkaren eller specialistsjuksköterskan om du har fått en allergisk reaktion av lokalbedövning tidigare, till exempel hos tandläkaren.
Det kan kännas obehagligt
Ofta känns det som mest obehagligt när koloskopet förs in i ändtarmsöppningen. Det kan också kännas obehagligt när koloskopet förs fram i tarmen. Det beror på att tarmen sträcks ut.
Undersökningen kan göra ont, särskilt om tarmen är slingrig och det är svårt att föra fram koloskopet. Då kan du få smärtstillande läkemedel direkt i blodet genom en så kallad venkateter.
Venkatetern är en liten tunn slang som är insatt i ett blodkärl i armvecket eller på underarmen. Du kan också få lugnande och avslappnande läkemedel genom venkatetern. Du får venkatetern insatt strax före undersökningen.
För att se insidan av tarmen tydligare behöver läkaren eller specialistsjuksköterskan ibland spruta in vatten eller blåsa in gas genom koloskopet. Det kan spänna i magen under ett par minuter, och ibland kan det göra ont.
Hur lång tid undersökningen tar varierar
Undersökningen kan ta en kvart till en timme. Hur lång tid det tar beror på vad som görs vid undersökningen och hur tarmen är veckad. Tarmen kan till exempel vara väldigt slingrig eller ha trånga ställen. Undersökningen tar då längre tid.
Du får ligga på din vänstra sida till en början, när koloskopet förs in. Efter ett tag kan du behöva ligga på rygg eller ibland på höger sida. Det är för att koloskopet ska kunna föras fram i tarmen lättare.
Bilder överförs till en skärm
Läkaren eller specialistsjuksköterskan undersöker ändtarmen, tjocktarmen och den nedre delen av tunntarmen. Koloskopet överför bilder av tarmarnas inre till en bildskärm. På så sätt kan läkaren eller specialistsjuksköterskan granska slemhinnornas utseende på bildskärmen.
Ibland kan läkaren eller specialistsjuksköterskan spruta in ett färgämne genom koloskopet. Det gör att detaljerna blir tydligare på bildskärmen.
Läkaren eller specialistsjuksköterskan styr koloskopet med rattar som finns på instrumentet. Det gör att hen kan se åt alla håll i tarmarna.
Sigmoideoskopi är en form av koloskopi
Om bara ändtarmen och den nedre delen av tjocktarmen undersöks heter undersökningen sigmoideoskopi. Sigmoideum är den s-formade nedre delen av tjocktarmen.
Vid sigmoideoskopi behöver oftast bara den nedre delen av tarmen rengöras. Du behöver alltså inte förbereda dig på samma sätt som vid koloskopi. Följ de instruktioner som du får inför undersökningen.
Barn behöver sövas
Barn som ska undersökas behöver ofta sövas med narkos. Förberedelserna kan då skilja sig något, men själva undersökningen genomförs på samma sätt som hos en vuxen. Ni får mer information i kallelsen.