Vid magsaftsreflux är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom:

• Du får halsbränna eller en brännande känsla bakom bröstbenet.
• Det kommer upp surt innehåll i munnen, så kallade sura uppstötningar.
• Du får ont i övre delen av magen.

Magsaftsreflux känns som en brännande känsla bakom bröstbenet eller upp mot halsen. Det kan också stråla bakåt mot bröstryggen. 

Du kan också ha reflux utan att ha några symtom alls.

Både barn och vuxna kan få halsbränna och sura uppstötningar. Små barn kan få andra symtom än vuxna.

Om du ofta har magsaftsreflux

Du kan även få följande symtom om du ofta har magsaftsreflux:

• Du har svårigheter att svälja.
• Du känner dig uppblåst i magen eller rapar.
• Du har hosta när du ligger ner, till exempel på natten.
• Du har slem i luftrören.
• Du har symtom som påminner om astma.
• Du har ont i halsgropen.
• Du har heshet som inte går över.

Du kan också få skador på tänderna och munnens slemhinna. Sådana skador märks oftast när tandläkaren undersöker dig.

Du kan göra en del själv för att lindra eller undvika att få magsaftsreflux.

Undvik sena måltider

Undvik att äta sent på kvällen, speciellt timmarna innan du ska sova. Det kan annars göra att du får mer besvär.

Höj huvudändan på sängen

Höj huvudändan på sängen cirka 15 centimeter. Lägg till exempel böcker under sängbenen. Sov gärna också på vänster sida. Då kommer innehållet i magen inte upp lika lätt.

Sluta röka

Rökning kan ge mer besvär av magsaftsreflux. Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.

Minska i vikt

Försök att minska i vikt om du har övervikt. Magsaftsreflux kan bli värre av övervikt. Försök att hålla vikten om du redan har magsaftsreflux.

Undvik viss mat och dryck

En del kan få magsaftsreflux av viss mat och dryck. Undvik stora måltider och tänk på att fördela måltiderna över dagen. Undvik att böja dig framåt efter måltid. Försök att lägga märke till vad du blir sämre av, och undvik då att äta eller dricka det. Det kan till exempel vara:

• kaffe och te
• choklad
• citrusfrukter.

Kolsyrade drycker kan göra att du får mer sura uppstötningar. Därför är det bra att undvika läsk och kolsyrat vatten.

Fråga om dina läkemedel

Du kan få mer besvär av en del läkemedel, till exempel följande som används mot värk och feber:

• Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet acetylsalicylsyra.
• Läkemedel som kallas för NSAID, till exempel ibuprofen och naproxen.

Prata med din läkare eller fråga på ett apotek om du tror att du har magsaftsreflux på grund av läkemedel.

Läs mer om vilka smärtstillande läkemedel mot tillfällig värk och feber du kan använda och vilka du ska undvika.

Försök att stressa mindre

En del upplever att de blir sämre av stress och oro, särskilt om de även har känslig mage. Även små förändringar kan göra stor skillnad.

Läs mer om vad du kan göra för att minska stress.

De allra flesta som har lindrig magsaftsreflux ibland behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv om du har följt råden ovanför eller använt receptfria läkemedel.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:

• Du är äldre än 50 år och har inte haft besvär av halsbränna eller brännande känsla bakom bröstbenet och sura uppstötningar tidigare.
• Besvären stör dig i vardagen.
• Du har svårt att svälja eller att maten fastnar när du sväljer, särskilt om besvären är nya.
• Du har halsbränna eller brännande känsla bakom bröstbenet och går ner i vikt.
• Du har fått behandling tidigare eller har behandlat dig själv med receptfria läkemedel, men har inte blivit bättre.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en barnmorskemottagning om du är gravid och har behandlat dig själv med receptfria läkemedel mot magsaftsreflux men inte har blivit bättre.

Om det blir bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

• Du har halsbränna eller brännande känsla bakom bröstbenet och får plötsligt svårt att svälja. Det känns som att maten fastnar och det gör ont när du försöker äta eller dricka.
• Du har halsbränna eller refluxbesvär och svart avföring.
• Du har halsbränna eller refluxbesvär och kräks. Kräkningen ser ut som kaffesump eller innehåller blod.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Magsaftsreflux utreds oftast av en läkare på vårdcentralen. Det kan räcka med att du beskriver dina besvär för läkaren, men hen kan också vilja undersöka din matstrupe och magsäck med gastroskopi. Du får då en remiss till undersökningen.

Undersökning med gastroskopi

Med gastroskopi kan läkaren eller sjuksköterskan se insidan på matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. Hen kan till exempel se om det finns sår i matstrupen och kan då ta vävnadsprover från matstrupen. Vävnadsproverna undersöks sedan i mikroskop.

Matstrupens surhetsgrad kan mätas

Det är ganska ovanligt att mäta surhetsgraden i matstrupen och magsäcken, men undersökningen kan behövas om du fortfarande har besvär trots behandling och läkaren är osäker på varför.

Undersökning med slang via näsan

Matstrupens och magsäckens pH-värde mäts med en så kallad 24-timmars pH-mätning. pH är ett mått som anger surhetsgraden.

Mätningen av pH-värdet görs genom en tunn slang som förs ner genom näsan till matstrupen och magsäcken. Du får lokalbedövning. Men du kan ändå känna obehag av slangen, även om det gör inte ont.

Slangen är kopplad till en dosa och du har den i ett dygn. Under det dygnet får du markera på dosan när du har besvär. Dessutom registrerar dosan allt och du markerar bara på den när du äter, dricker, sover, rapar eller har andra besvär. Du kan också komplettera med att skriva på papper.

Ofta kan slangen också registrera hur trycket förändras i matstrupen och magsäcken.

Mätning av tryck i matstrupen och magsäcken

Surhetsgraden kan också mätas med hjälp av en liten kapsel som sätts fast med hjälp av ett gastroskop. Kapseln sänder sedan under flera dygn ut en radiosignal, som varierar med surhetsgraden. Med den här tekniken behöver du inte ha en slang nerförd i matstrupen.

Efter undersökningarna

Din läkare ger dig svar på undersökningarna när resultaten är klara. Du kan kontakta din läkare om du blir sämre innan du har fått svar på undersökningen.

Det finns receptfria läkemedel som lindrar. Vilket du ska välja beror på hur mycket besvär du har. Du kan fråga på ett apotek om råd.

Samma receptfria läkemedel finns också att få på recept. Skillnaden är att du inte bör använda receptfria läkemedel längre än cirka två veckor utan att först ha pratat med en läkare.

Läs mer om vilka läkemedel som används vid magsaftsreflux.

En del kan behöva opereras

Om du har stora besvär kan det gå att bli opererad för att må bättre. De flesta blir opererade genom små hål i magen, så kallad laparoskopi. Laparoskopi är en form av titthålsteknik.

Halsbrännan eller den brännande känslan bakom bröstbenet beror på att det kommer upp magsaft i matstrupen. Det kan i sin tur bero på olika saker.

Diafragmabråck

Den övre magmunnen fungerar sämre om du har så kallat diafragmabråck. Diafragmabråck blir vanligare när du blir äldre. Diafragmabråck innebär att muskulaturen i diafragman är försvagad och att hålet där matstrupen passerar blir förstorat. Diafragmabråck är ofarligt och behöver inte ge några symtom.

Vid diafragmabråck är det lättare för magsaften att komma upp i matstrupen. För en del kan den nedersta delen av matstrupen och även en del av magsäcken pressas upp genom bråcket. Då kan du få mer besvär, till exempel svårt att svälja.

Diafragmabråck kallas också för mellangärdesbråck, hiatusbråck eller glidbråck.

Ärftlighet

Magsaftsreflux och diafragmabråck kan vara ärftligt.

Övervikt

Risken för magsaftsreflux ökar om du har övervikt. Det beror på att övervikten skapar ett större tryck inuti magen. Det är vanligare att du har diafragmabråck om du är överviktig.

Annan sjukdom

Ibland kan magsaftsreflux bero på en annan sjukdom. Du har då ofta också andra symtom, till exempel svårt att svälja. Vanlig behandling mot magsaftsreflux brukar då oftast inte hjälpa.

Kontakta alltid en vårdcentral om du har svårt att svälja.

Magsaftsreflux är ett vanligt graviditetsbesvär. Hormonerna gör att musklerna i magmunnen blir mer avslappnade.

Du kan använda läkemedel från följande tre grupper om du är gravid:

• antacida
• alginsyra
• protonpumpshämmare.

Prata med en barnmorska på barnmorskemottagningen eller en läkare om vad du ska använda.

Om du ammar

Du kan använda antacida och alginsyra om du ammar. Prata med en barnmorska eller en läkare om du behöver mer behandling mot magsaftsreflux när du ammar.

Magsaftsreflux är oftast ofarligt. Men är den kraftig och har pågått länge kan slemhinnan i matstrupen skadas. Det kan leda till olika följdsjukdomar i matstrupen.

Inflammation i matstrupen

Matstrupen kan bli inflammerad om du har haft magsaftsreflux ofta och länge, eller om du har mycket reflux under natten. Du kan då behöva få läkemedel. Det finns en viss risk att det annars bildas ärr i matstrupen. Ärren kan göra att det blir trångt i matstrupen, och du får då svårt att svälja.

Barretts esofagus

Barretts esofagus innebär att slemhinnan i matstrupen har förändrats. Om du har haft besvär med magsaftsreflux under lång tid har du en ökad risk att få Barretts esofagus. Rökning och kraftig övervikt ökar risken för Barretts esofagus.

Det är mycket ovanligt, men Barretts esofagus kan leda till cancer i matstrupen. Barretts esofagus upptäcks med hjälp av gastroskopi. Du får gå på regelbundna undersökningar om du har sjukdomen. Du får också behandling med läkemedel som minskar produktionen av syra i magsäcken.