Öppenvinkelglaukom, grön starr

Vid öppenvinkelglaukom krymper synfältet sakta. Det bildas också områden i synfältet där du inte ser något. Men eftersom det går långsamt kan ögat kompensera synbortfallet. Därför märker de flesta inte av sjukdomen förrän den har gått långt och gett stora skador.

Det är vanligt att först få sjukdomen i det ena ögat och efter ett tag i det andra ögat.

Kontakta en vårdcentral eller en ögonmottagning om du är orolig eller misstänker att du har öppenvinkelglaukom. Du kan också kontakta en optiker.

Du som har en förälder eller ett syskon som har öppenvinkelglaukom bör kontrollera ditt ögontryck regelbundet efter att du har fyllt fyrtio år. På så sätt kan sjukdomen upptäckas tidigt. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

För att läkaren ska kunna ställa diagnosen öppenvinkelglaukom undersöks ditt öga på flera sätt. Här följer några vanliga undersökningar:

• Tryckmätning.
• Undersökning av synfältet.
• Undersökning av synnerven.

Tryckmätning av ögat

Ögontrycket mäts oftast med en tryckmätare som är kopplad till ett ögonmikroskop. Då får du först ögondroppar med gul färg. Ögondropparna svider men gör så att du inte blir irriterad i ögonen och inte blinkar under tiden som undersökningen pågår. Sedan sätter läkaren tryckmätaren mot ögats hornhinna.

Ögontrycket kan också mätas på flera andra sätt, till exempel med en luftpuff, en speciell penna som förs mot ögat eller en pinne som studsar lätt på ögat. Själva mätningen går till på liknande sätt oavsett vilken metod som används. Ögat är oftast bedövat under undersökningen, oavsett metod. Då används ögondroppar.

Undersökningen går snabbt oavsett vilken metod som används. Din syn påverkas inte av undersökningen.  

Undersökning av synfältet

Synfältet undersöks genom att du får titta på en stor, kupad skärm. Då och då tänds det lampor på skärmen som du får bekräfta om du har sett genom att trycka på en knapp. Undersökningen tar mellan fem och femton minuter.

Du behöver inte vara orolig för att du inte ser tända lampor hela tiden. Det är normalt vid den här typen av undersökning.

Din syn påverkas inte av undersökningen.

Synfältsundersökningar görs framför allt på ögonmottagningar men kan även göras hos vissa optiker.

Undersökning av synnerven

Synnerven kan undersökas på flera sätt. Oftast används ett ögonmikroskop men synnerven kan också avbildas genom en ögonbottenfotografering eller en apparat som kallas OCT.

Ögonmikroskop

Ögonmikroskopet består av en förstoringsapparat och en lampa. Ögonmikroskopet står på ett höj- och sänkbart bord. Du får sitta på ena sidan av bordet, med hakan och pannan mot ett stöd så att huvudet och ögonen är helt stilla under den tid som undersökningen pågår. På andra sidan mikroskopet sitter läkaren och undersöker ögat. Ibland lyser läkaren med en lampa mot ögat.

Ögonbottenfotografering och OCT

Synnerven kan också avbildas på flera andra sätt. Ibland används en speciell kamera för att undersöka ögonbotten och synnerven. Det kallas för en ögonbottenkamera.

Läkaren kan också mäta tjockleken på nervtrådarna som kommer från synnerven med en speciell apparat som kallas för OCT. Den används för att upptäcka sjukdomen samt följa sjukdomens förlopp över tid. Då får du titta på ett objekt en liten stund medan apparaten samlar information. Det är viktigt att du inte rör ögat när du undersöks med OCT.

Så mår du efter undersökning med ögonmikroskop, ögonbottenkamera och OCT

Innan en undersökning med ögonmikroskop, ögonbottenkamera eller OCT får du ögondroppar som vidgar pupillen. Ögondropparna gör att läkaren lättare ser de bakre delarna av ögat. Efter undersökningen kan du ha svårt att läsa och ska undvika aktiviteter där bra syn är viktigt för säkerheten.

Att tänka på inför besöken hos ögonläkaren

Det kan vara bra att tänka igenom vilka frågor som du har, före ett besök hos ögonläkaren. Om du använder ögondroppar är det bra om du tar med dig dem. Då kan ni undvika missförstånd gällande läkemedel och dosering.

Här är några exempel på frågor som du kan ställa:

• Hur långt framskriden är sjukdomen?
• Kommer synen att bli sämre eller har sjukdomen stoppats?
• Vilken typ av läkemedel eller behandling är lämpligast?

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Behandlingen som du får förhindrar oftast att din syn blir sämre. Men den kan inte återställa synen om den redan har blivit skadad av sjukdomen.

Det är vanligast att få behandling med ögondroppar men om de inte hjälper kan du få behandling med laser. Ibland behövs en operation.  

En vanlig orsak till öppenvinkelglaukom är att trycket i ögat har blivit för högt. Behandlingen som du går ut på att sänka trycket, oavsett om du får ögondroppar, laserbehandling eller operation.  

Ögondroppar

Ögondroppar verkar genom att sänka trycket i ögat. Ögondropparna kan minska produktionen av kammarvätska, öka avrinningen av den eller både och. Kammarvätska är en vätska som bildas i ögat och som reglerar ögats tryck.

Du kan använda flera ögondroppar

Ögondropparna kan kombineras på olika sätt, du kan till exempel behandlas med två olika sorters ögondroppar. Om du ska droppa flera sorters ögondroppar i samma öga bör det oftast gå minst fem minuter emellan. Det beror på att ögat rymmer bara en droppe i taget och behöver därför lite tid för att kunna ta vara på läkemedlet.  

Ögondroppar kan ge biverkningar

Ögondroppar kan ge biverkningar precis som andra läkemedel. De kan också reagera med andra läkemedel som du tar. Kontakta din läkare om du får biverkningar av ögondropparna, då kan behandlingen behöva förändras.

Ögondropparna kan innehålla olika verksamma ämnen och kan delas in i olika grupper utifrån hur de verkar.

Prostaglandinanaloger

Prostaglandinanaloger är den vanligaste gruppen läkemedel. De ökar avrinningen av kammarvätska och ger den kraftigaste trycksänkningen.

Några exempel på läkemedel inom gruppen:

• Monoprost och Xalatan, som innehåller det verksamma ämnet latanoprost.
• Travatan, som innehåller det verksamma ämnet travoprost.
• Lumigan, som innehåller det verksamma ämnet bimatoprost.
• Taflotan, som innehåller det verksamma ämnet tafloprost.

Betablockerare

Betablockerare kallas en grupp med ögondroppar som minskar bildandet av kammarvätska. Några exempel på läkemedel som innehåller timolol, till exempel Timosan och Optimol.

Karbanhydrashämmare

Karbanhydrashämmare minskar flödet av kammarvätska till ögat genom att hämma bildningen av ett speciellt enzym.

Några exempel på läkemedel inom gruppen:

• Azopt, som innehåller det verksamma ämnet brinzolamid.
• Trusopt, som innehåller det verksamma ämnet dorzolamid.

Ibland används karbanhydrashämmare som ett komplement till betablockerare.

Sympatomimetika

Sympatomimetika minskar framför allt bildandet av kammarvätska i ögat och gör det lättare för den att rinna undan.

Några exempel på läkemedel inom gruppen:

• Alphagan, som innehåller det verksamma ämnet brimonidin.
• Iopidine, som innehåller det verksamma ämnet apraklonidin.

Parasympatomimetika

Parasympatomimetika gör det lättare för kammarvätskan i ögat att rinna undan. Ett exempel är läkemedlet Pilokarpin.

Kombinationsbehandlingar

Ibland används så kallade kombinationsbehandlingar. Då är det flera verksamma ämnen i ögondropparna.

Några exempel på läkemedel som innehåller flera verksamma ämnen:

• Cosopt och Duokopt som innehåller dorzolamid och timolol.
• Fotil, som innehåller timolol och pilokarpin.
• Xalcom, som innehåller latanoprost och timolol.
• Duotrav, som innehåller timolol och travoprost.
• Ganfort, som innehåller timolol och bimatoprost.

Viktigt att du tar ögondropparna enligt ordination

Även om du får behandling kan sjukdomen förvärras och bli allvarlig. Det är viktigt att du kommer ihåg att ta ögondropparna och att du tar dem enligt ordination. Varje gång du glömmer att ta dem stiger ögontrycket och då skadas synnerven.

Laserbehandling

Trycket i ögat kan också minskas med en laserbehandling. Det görs oftast om behandling med ögondroppar inte har hjälpt tillräckligt. Du kan också få behandling med laser istället för behandling med ögondroppar.

Behandlingen tar några minuter och du kan åka hem efteråt. Du bör inte köra bil de närmsta timmarna efter behandlingen eftersom du kan se dimmigt.

Operation

Ibland behövs en operation, om behandling med ögondroppar och laser inte har hjälpt. Det finns flera olika typer av glaukomoperationer. De gör alla att kammarvattnet får lättare att rinna bort från ögat och därigenom sänks trycket.

Operationerna tar olika lång tid men brukar inte ta längre än en timme. Du kan gå hem efteråt. Du får ta ögondroppar med kortison under några månader efteråt för att dämpa inflammationen.

Ögontrycket kan förändras över tid. Du som har öppenvinkelglaukom får gå på kontroller regelbundet på en ögonmottagning.

På kontrollen kan läkaren eller sjuksköterskan undersöka trycket i ögat, ditt synfält och din ögonbotten. I samband med kontrollerna kan hen också göra en undersökning av din synskärpa för att se om din syn har förändrats. Du får gå på kontrollerna resten av livet.

Ögat består till stor del av en geléaktig vätska som kallas för glaskropp. Ögats vägg består av tre skikt:

• Senhinnan och hornhinnan.
• Åderhinnan, strålkroppen och regnbågshinnan.
• Näthinnan.

Ögat är också uppdelat i tre rum eller kammare:

• Främre kammaren.
• Bakre kammaren.
• Glaskroppen.

I mitten av regnbågshinnan finns ett hål, som kallas pupill. Pupillen reglerar hur mycket ljus som ska släppas in i ögats inre. Tillsammans med hornhinnan och linsen skapar pupillen en bild av det du ser på näthinnan. Bilden skickas vidare genom synnerven till hjärnan.

För att ögat ska behålla sin form och sin funktion så har ögat ett visst tryck. Trycket regleras av en vätska som bildas i ögat som kallas för kammarvatten. Kammarvattnet transporterar näring till linsen och hornhinnan och för bort slaggprodukter. Vätskan bildas i den bakre kammaren och flödar runt linsen och ut i den främre kammaren genom pupillen. Från den främre kammaren rinner kammarvattnet ut genom kammarvinkeln till blodet. 

Synnerven förtvinar långsamt vid öppenvinkelglaukom

Vid öppenvinkelglaukom förtvinar synnerven vilket ger skador på synnervshuvudet. Det leder till bortfall av synfältet. Öppenvinkelglaukom gör att synfältet sakta krymper och det bildas områden i synfältet där du inte ser något. Ögat kompenserar synbortfallet eftersom sjukdomens förlopp är så långsamt. Därför märker många inte av sjukdomen förrän den har gått långt och synen är mycket påverkad.

För högt tryck i ögat kan vara en orsak

Orsaken till sjukdomen är inte helt känd. En anledning kan vara att cirkulationen i synnervens kärl har blivit sämre, vilket leder till att synnerven förtvinar.

En annan anledning kan vara att trycket i ögat är för högt i förhållande till vad synnerven tål.

Ett högt tryck i ögat kan öka risken för att få skador på synnerven och synfältet men du kan också ha ett högt tryck utan att det ger några skador på synnerven. Du kan också ha ett normalt ögontryck men ändå ha glaukom.

Öppenvinkelglaukom kan vara ärftligt

Sjukdomen kan vara ärftlig. Du som har ett syskon eller en förälder som har öppenvinkelglaukom bör undersöka dig regelbundet från att du fyllt 40.

Främst äldre som får sjukdomen

Det är främst äldre personer som får sjukdomen. Det är ovanligt att få den innan 50-årsåldern. 

Det finns två former av glaukom

Öppenvinkelglaukom är den vanligaste formen av glaukom. Det finns också en mer ovanlig form som heter akut glaukom.

Oftast får man akut glaukom i bara det ena ögat. Symtomen kommer ofta snabbt och ögat gör ont, rinner och blir rött. Du kan också få dimmig syn och se färgade ringar runt ljuspunkter. Det är också vanligt att bli illamående och kräkas.

Det är viktigt att du får behandling snabbt vid båda formerna av glaukom så att du inte får en bestående synnedsättning.

Båda formerna av glaukom är allvarliga ögonsjukdomar som kan leda till nedsatt syn eller blindhet.

Det kan vara omtumlande att få beskedet att man har en allvarlig ögonsjukdom. Det är viktigt att du får tid på dig att bearbeta beskedet. Ta hjälp av och prata med dina närstående om det som oroar dig. Du kan också prata med din läkare om att du vill träffa en kurator.

Det är vanligt att vara orolig för att bli blind. Prata med läkaren om du känner dig orolig för det. Av läkaren kan du också få information om var du kan få hjälp med synhjälpmedel och du kan få en remiss till en syncentral, om du behöver det.

På syncentralen finns en väl utbyggd organisation som det går att få hjälp av. På Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få synhjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.

Synskadades riksförbund

Synskadades riksförbund, SRF, är en intresseorganisation för synskadade i Sverige. Föreningen har 15 000 medlemmar i olika lokalföreningar runt om i landet.

Glaukomförbundet

Glaukomförbundet är en intresseorganisation för personer med glaukom. Föreningen finns på flera orter i Sverige.