Tidig utlösning

Skriv ut (ca 2 sidor)

Tidig utlösning innebär att du inte kan kontrollera utlösningen utan får orgasm efter mycket kort tid under ett samlag. Ett annat namn för tidig utlösning är prematur ejakulation (PE). Det är vanligt. En del har haft tidig utlösning hela livet, för andra kommer det plötsligt. Det kan ha både fysiska och psykologiska orsaker. Terapi, olika tekniker vid samlag eller läkemedel kan hjälpa.

Skriv ut

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Sjukdom som prostatabesvär eller symtom från urinvägarna. Behandlas dessa besvär så kan även problemet med för tidig utlösning försvinna.
  • Ibland handlar det om en mental låsning som kräver terapi och rådgivning. Nervositet och stress kan påverka den sexuella förmågan.
  • Erektionsproblem kan leda till tidig utlösning.
  • Hos dem som har livslånga besvär med tidig utlösning kan det också finnas genetiska orsaker till problemen.

Att lida av tidig utlösning kan leda till känslor av misslyckande och skam. Men problemen är vanliga och det finns många olika sätt att komma tillrätta med dem. Det är också viktigt att du kan prata med din eventuella partner om problemen och inte försöker tiga ihjäl dem.

Fäll ihop

Råd vid för tidig utlösning

Råd vid för tidig utlösning

Det finns olika tekniker att jobba med för att fördröja utlösningen och få bättre kontroll. Du kan använda teknikerna på egen hand, men kan behöva hjälp av en sexolog för att få det att fungera.

En teknik som ofta används är den så kallade stopp och start-tekniken, som kan göras med en partner eller på egen hand. Penisen stimuleras manuellt och så fort du känner att du närmar dig orgasm så ska du avbryta stimuleringen för en stund och vänta tills du känner att ejakulationen inte längre är nära.

Sedan börjar du om och fortsätter stimulera penis. Proceduren ska upprepas tre gånger i rad och först vid det fjärde tillfället låter du orgasmen komma. Detta gör att du lär känna dina sexuella impulser bättre och kan lära dig kontrollera din utlösning.

En annan teknik du kan använda är klämtekniken. När du närmar dig klimax klämmer du åt med tumme och pekfinger nedanför ollonet och stoppar utlösningen.

Dessa tekniker gör att du får större kontroll över din egen utlösning.

För att de här teknikerna ska fungera måste du träna systematiskt under några veckor. Oftast är det svårt att genomföra dessa träningsprogram utan sexologisk handledning.

Fäll ihop

Sök vård

Sök vård

Många drar sig för att söka hjälp för tidig utlösning. Det är fortfarande ett problem som det kan kännas svårt att prata om. Men det finns hjälp att få. 

Samtal med sexologiskt kunnig personal kan göra att problemet med tidig utlösning blir bättre eller försvinner helt. Beroende på din ålder kan du kontakta en ungdomsmottagning eller en sexologisk mottagning. Ibland är det möjligt att få hjälp på en hud- och könsmottagning.

För medicinsk behandling kan du kontakta en vårdcentral.

Fäll ihop

Behandling av tidig utlösning

Behandling av tidig utlösning

Terapi i olika former kan användas för att du ska hitta metoder för att skapa kontroll över situationen och hjälpa dig att bättre hitta dina kroppsimpulser. Du kan också få hjälp att lära dig använda olika tekniker som används i samband med samlag eller onani.

Det finns läkemedel som kan hjälpa

Det finns läkemedel som kan fördröja utlösningen. Ofta får du ett antidepressivt läkemedel som du tar en stund innan sex. Du behöver inte äta dem varje dag eftersom du inte tar dem mot depression.

Tabletterna får du på recept på en vårdcentral eller sex- och samlevnadsmottagning. Tänk på att inte gå på en drop-in-mottagning när du söker hjälp. Du ska ha ett bokat besök som sker i lugn och ro så du får gott om tid under besöket.

Erektionsläkemedel kan också vara till hjälp mot tidig utlösning, om du inte hade problem med tidig utlösning innan du började att ta läkemedlet.

Bra lästips är en bok som heter "Tidig utlösning" av en författare som heter Malin Drevstam.

Du kan läsa mer på UMO.se om tidig utlösning. 

 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 2 sidor)
Publicerad:
2013-10-14
Skribent:

Anita Gullberg, journalist, frilans

Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stefan Arver, androlog, Karolinska Universitetssjukhuset