Astma hos barn

Skriv ut (ca 14 sidor)

Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. Det är också vanligt med långvarig hosta. Astma behandlas med olika sorters läkemedel som barnet får andas in. Med rätt behandling kan barn med astma leva ett aktivt liv utan att hindras av astman.

Skriv ut

Den här texten handlar framför allt om astma hos barn som är yngre än tolv år. Om barnet är äldre än tolv år kan också du läsa texten astma.

Barn kan ha besvär från luftvägarna av många orsaker, ofta vid förkylning. Här kan du läsa mer om andra typer av andningssvårigheter hos barn.

Olika typer av astma

Olika typer av astma

Det finns flera olika typer av astma hos barn.

Vanlig astma eller äkta astma

En typ av astma beror på att barnet har en inflammation i luftrören. Det kallas för vanlig astma eller äkta astma.

Barn med den typen av astma är oftast allergiska. De kan få astmabesvär om de utsätts för något de inte tål, men det är också vanligt att de får besvär vid förkylningar och när de anstränger sig.

Förkylningsastma

En annan typ av astma ger besvär enbart vid förkylningar och infektioner i luftvägarna. Den formen kallas för förkylningsastma eller infektionsastma.

Besvären brukar märkas under barnets första levnadsår, men besvären har nästan alltid försvunnit innan barnet är 6–7 år.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Astma gör att luften får svårt att passera till och från lungorna. Då blir det blir svårare att andas. Vid ett astmaanfall får barnet snabbt mycket svårare att andas. Då är det ungefär som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör.

Det här är vanliga symtom om barnet har astma som beror på en inflammation:

  • Barnet andas tungt eller blir väldigt trött när hen anstränger sig.
  • Barnet hostar när hen anstränger sig.
  • Barnet har långvarig hosta när hen är förkyld.
  • Barnet har långvarig hosta utan någon annan förklaring. Hostan kommer särskilt på natten. 
  • Det piper och väser när barnet andas.
  • Barnet har anfall av andnöd, det vill säga att hen inte får luft.

Besvären vid astma kommer oftast i perioder. Besvären kan vara få om barnet har lindrig astma. Då kan de komma till exempel vid en förkylning eller när barnet anstränger sig hårt fysiskt. Även hos barn med svårare astma brukar besvären variera. En del barn får bara besvär vid enstaka tillfällen, medan andra kan ha besvär trots behandling.

Förkylningsastma

Vid förkylningsastma har barnet enbart besvär vid förkylningar och infektioner i luftvägarna, aldrig annars. Andningen blir tung, ofta pipande och barnet får svårt att andas.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om något av följande stämmer:

  • Du tror att ditt barn har astma.
  • Ditt barn har astma och besvären börjar komma oftare eller är svårare att stoppa.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har svårt att andas. Det gäller också om hen har använt luftrörsvidgande läkemedel, utan att det blir bättre. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om barnet har något eller några av dessa besvär:

  • Barnet har mycket svårt att andas.
  • Barnets hud är blek eller blåaktig.
  • Barnet har ansträngd andning och huden dras in mellan revbenen och i halsgropen när barnet andas.
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

För att läkaren ska kunna ställa diagnos behöver barnet genomgå en utredning.

Hos läkaren får barnet och du berätta om besvären. Läkaren gör en kroppsundersökning och undersöker bland annat hur barnets andas. Det gör hen genom att lyssna med ett stetoskop mot barnets bröst och rygg. Läkaren tittar också på hur bröstkorgen rör sig när barnet andas.

Ibland kan det vara svårt att upptäcka astma hos barn. Det beror på att barnet kan vara utan besvär just när undersökningarna görs. Då ställer läkaren diagnosen utifrån vad ni berättar. Barnet brukar också få prova läkemedel under en tid för att se om det hjälper. Det gäller också om barnet är för ung för att det ska gå att mäta hur lungorna fungerar.

En allergiutredning ingår alltid

En allergiutredning ingår i en astmautredning. Utredningen visar om barnet har en allergi, något som är vanligt hos barn som har astma.

Du som vuxen får tillsammans med barnet berätta om det är något som barnet inte verkar tåla. Ofta handlar det om allergi mot björk eller gräs eller mot pälsdjur. Barnet kan också vara allergisk mot något födoämne, alltså något som hen äter eller dricker.

Ibland görs ett allergipricktest och ibland får barnet lämna blodprov.

Det behövs ofta en så kallad födoämnesprovokation om läkaren misstänker att barnet har en allergi mot något födoämne. Då får barnet äta eller dricka en liten mängd av den mat eller dryck som läkaren tror att barnet är allergisk mot. Sedan ökas mängden mat allteftersom för att se om det ger besvär.

Test av lungornas funktion

Barnet brukar också få göra ett test av hur lungorna fungerar, om hen är tillräckligt gammal. Det kallas lungfunktionstest och kan oftast göras från 5–6 års ålder. Då brukar barnet kunna förstå hur hen ska göra under testet.

Spirometri är vanligaste metoden

Spirometri är den vanligaste metoden för att testa hur lungorna fungerar. Barnet får då blåsa allt vad hen kan i ett rör som är kopplat till en mätare, för att undersöka hur mycket luft hen kan blåsa ut på en sekund. Mängden luft barnet blåser ut mäter hur trånga luftvägarna är.

Efter den första utblåsningen får barnet andas in läkemedel som vidgar luftrören. Efter 15 minuter får barnet blåsa igen. Denna undersökning kallas reversibilitetstest. Om lungfunktionen blir klart bättre av de luftrörsvidgande läkemedlen tyder det på att barnet har astma.

PEF-mätning görs ofta hemma

Lungfunktionen kan också testas med en PEF-mätare. Barnet blåser då allt vad hen kan i ett litet rör. PEF-mätaren mäter hur fort barnet kan blåsa ut luften, alltså hur snabbt luften flödar.

Ibland får barnet med sig en PEF-mätare hem. Barnet får blåsa morgon och kväll under en till två veckor, för att se hur mycket luftflödet varierar från en dag till en annan. Om barnet blåser klart bättre vissa dagar, och sämre andra dagar, tyder det på att barnet har astma.

Många har en egen PEF-mätare för att kunna mäta hemma. Den kan skrivas ut som hjälpmedel. Ibland kan ni låna en mätare på mottagningen.

Andra tester och undersökningar

Ibland behövs fler undersökningar, till exempel om läkaren är osäker på diagnosen.

NO-mätning

Ibland mäts hur mycket kväveoxid som finns i luften som barnet andas ut. NO är en förkortning för kväveoxid. Det finns mer kväveoxid i utandningsluften vid en allergisk inflammation i luftrören, som till exempel vid astma.

Barnet blåser under några sekunder i ett rör, som är kopplat till en mätare. Denna mätning är ett komplement till andra undersökningar.

Ansträngningstest och provokationstester

Det kan Ibland vara svårt för läkaren att avgöra om barnet har astma. Barnets besvär kan till exempel vara otydliga att tolka, eller bara uppstå i speciella situationer. Då används ibland så kallade provokationstester och ansträngningstester. De innebär att barnet får göra sådant som tillfälligt kan göra lungfunktionen sämre. Lungfunktionen mäts flera gånger under testet för att jämföra.

Testerna kan göras på flera olika sätt. Barnet kan till exempel få springa på ett löpband, andas in torr luft under några minuter eller andas in ökande doser av olika ämnen som kan påverka lungornas funktion.

Barnet måste oftast vara åtminstone 6–7 år för att klara av att göra testerna.

Röntgenundersökning

De yngsta spädbarnen behöver ofta undersökas med lungröntgen, eftersom medfödda skador på lungor och luftvägar kan ge besvär som liknar astma. Ibland används även röntgen till äldre barn, när diagnosen är oklar eller behandlingen inte fungerar.

Fäll ihop

Vad kan utlösa astmabesvär och astmaanfall?

Vad kan utlösa astmabesvär och astmaanfall?

Det finns vissa saker som kan ge astmabesvär eller göra besvären värre. De kallas ofta för triggerfaktorer. Olika barn är olika känsliga, men här följer de vanligaste faktorerna som brukar göra astman värre:

  • Det är framförallt förkylningar som orsakar svårare astmabesvär och astmaanfall, oavsett vilken typ av astma barnet har. Alla typer av luftvägsinfektioner kan ge besvär.

  • Fysisk ansträngning är en annan vanlig orsak till att besvären blir värre vid vanlig astma. Men om astman är behandlad på rätt sätt ska barn med astma kunna leka och idrotta i stort sett som barn utan astma.

  • Många barn med vanlig astma får mer besvär av kall luft, rök och damm.

  • Allergiska barn med astma kan få astmabesvär eller astmaanfall om de kommer i kontakt med det som de är allergiska mot. Lek eller fotbollsspel på en gräsplan kan till exempel ge mer astmabesvär hos barn som allergiska mot gräs.

  • En del som har vanlig astma är känsliga för starka dofter och lukter, till exempel parfym.
Fäll ihop

Vad kan jag göra för att barnet ska må bättre?

Vad kan jag göra för att barnet ska må bättre?

Det är viktigt att barnet använder sina läkemedel, och att de används på rätt sätt.

Utöver det finns det flera saker ni kan tänka på för att undvika att astmabesvären blir värre.

Lär er mer om astma

Du som förälder och barnet behöver ha bra kunskap om sjukdomen och hur den behandlas.

Alla vårdcentraler och barnläkarmottagningar som behandlar barn med astma ska erbjuda någon form av astmautbildning. Den kan vara individuell eller hållas i grupp. Fråga vilka utbildningar som finns på den mottagning som ni har kontakt med. 

Undvik det som barnet är allergisk emot

Barn som har allergi ska inte i onödan utsättas för det de är allergiska emot. Undvik till exempel att ha hund om barnet är allergisk mot hundar. Däremot ska ni inte undvika sådant som barnet inte är allergiskt mot. Det skyddar inte mot astma eller allergi.

Rök inte och ha en bra inomhusmiljö

Undvik all slags tobaksrök i närheten av barnet. Röken irriterar luftvägarna och gör att läkemedlen fungerar sämre. Röken gör också mer skada hos den som har astma än hos andra. En del barn får också ökade astmabesvär av röklukt. Det är viktigt att personer med astma inte börjar röka. Det finns mycket hjälp att få om du eller någon i din närhet vill sluta röka.

Åtgärda fuktskador och dålig ventilation i bostaden, om det finns sådant.

Det är bra med fysisk rörelse

Det är bra om barnet tränar och rör på sig. Det finns forskning som visar att barn som har astma får mindre astmabesvär om de rör på sig. Däremot behöver barnet förbereda sig innan med uppvärmning och ibland några extra doser luftrörsvidgande läkemedel. 

Återbesök hos vården

Gå på regelbundna återbesök för att se att behandlingen fungerar och att sjukdomen är under kontroll.

Vissa läkemedel kan behöva undvikas

En del som har astma kan få svåra astmabesvär av vissa läkemedel mot smärta. Det gäller läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra och antiinflammatoriska läkemedel. Särskilt vuxna med astma kan reagera, men även en del barn med astma.

Vid värk och feber brukar därför personer med astma rekommenderas läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

Kontakta barnets läkare om ni undrar över vilka läkemedel mot smärta som ditt barn kan använda, särskilt om barnet på grund av andra sjukdomar behöver särskilda läkemedel mot smärta.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Med rätt behandling ska barn med astma kunna leka, idrotta och leva ett aktivt och bra liv utan några egentliga hinder på grund av sjukdomen.

Olika sorters läkemedel

En stor del i behandlingen vid astma är behandling med läkemedel. Det gäller oavsett vilken form av astma som barnet har.

Det finns många olika slags läkemedel som används vid astma. Här följer en kort sammanfattning av de olika läkemedelsgrupperna:

  • Luftrörsvidgande läkemedel används vid alla typer av astma. De vidgar och öppnar luftrören snabbt. Vid lindriga och väldigt tillfälliga besvär kan det vara tillräcklig medicinering. De vanligaste luftrörsvidgande läkemedlen är beta 2-stimulerare. De används både vid astmaanfall och vid behov för att förebygga eller behandla tillfälliga astmabesvär. 
  • Inflammationsdämpande läkemedel används om astmabesvären kommer oftare. De dämpar inflammationen i luftvägarna vilket gör att luftvägarna blir mindre känsliga. Läkemedlen används förebyggande under en längre tid. Vanliga inflammationsdämpande läkemedel är kortison och antileukotriener.

  • Vid svårare astma eller när barnet inte tål de vanliga läkemedlen kan barnet behöva andra läkemedel. Det kan vara andra sorters inflammationsdämpande läkemedel, och även luftrörsvidgande läkemedel som har lång effekt.

Här kan du läsa mer om läkemedel vid astma.

Oftast får barnet andas in läkemedlen

Läkemedlen finns i olika former. De kan tas genom inandning eller som tabletter, pulver eller i flytande form.

Oftast används olika typer av läkemedel som barnet ska andas in. Det kallas för att inhalera. Läkemedlen tas med sprej eller med pulver i en inhalator.

Yngre barn behöver hjälp av någon vuxen för kunna ta läkemedlen. De behöver också särskilda hjälpmedel för att kunna inhalera. Oftast används en andningsbehållare med en andningsmask. Den kallas även spacer.

För att få i sig läkemedlet är det viktigt att inhalatorn används på rätt sätt. Både barn och vuxna bör träna tillsammans med sjuksköterskan på mottagningen.

Behandling vid vanlig astma

Vid astma som beror på en inflammation används både inflammationsdämpande och luftrörsvidgande läkemedel.

De flesta barn med vanlig astma använder inflammationsdämpande läkemedel varje dag för att förebygga besvären. De tar också luftrörsvidgande läkemedel med snabb effekt, vid behov och före träning. Det är viktigt att barnet alltid har med sig sitt luftrörsvidgande läkemedel.

Mål med behandlingen

De här är målen med behandlingen vid vanlig astma:

  • Barnet klarar vanliga fysiska aktiviteter, även lek och idrott.
  • Barnet behöver luftrörsvidgande läkemedel högst två gånger per vecka, om inte läkemedlet tas i förebyggande syfte inför tuffa fysiska träningspass.
  • Barnet har inte någon hosta eller astmabesvär på natten.
  • Barnet har inte några svåra astmaanfall.
  • Barnets lungor fungerar som de ska.
  • Barnet har inte några besvärande biverkningar av läkemedlen.

Diskutera med en läkare vad ni kan göra om barnet har besvär trots sin behandling.   

Behandling av förkylningsastma

Barn som har förkylningsastma har bara besvär vid förkylningar. Oftast får barnet luftrörsvidgande läkemedel när förkylningen pågår. Barnet kan även behöva inflammationsdämpande läkemedel när förkylningen pågår, om besvären blir svåra.

Om det inte hjälper brukar barnet få prova förebyggande medicinering på samma sätt som vid vanlig astma. Förebyggande behandling kan också behövas om astmabesvären kommer ofta. Det beror på att det inte alltid går att avgöra om det är förkylningsastma som barnet har, eller om det är vanlig astma som framförallt ger besvär vid förkylningar.

Behandlingar vid allergi

Det finns ytterligare två behandlingsformer om astmabesvären beror på allergi. En är allergivaccination, som också kallas allergen immunterapi. Då får barnet sprutor under flera års tid för att minska allergikänsligheten.

Den här behandlingen är vanligast hos barn som får astma av pollen eller katt. Vaccinationen ger mindre allergi mot de ämnen som barnet har vaccinerats mot, och då blir också astman lättare att behandla.

Den andra behandlingsmetoden används bara vid mycket svår allergisk astma, när andra läkemedel inte ger tillräcklig effekt. Behandlingen innebär att barnet med två till fyra veckors mellanrum får en spruta med ett så kallat biologiskt läkemedel. Det gör att barnet inte reagerar allergiskt. Då blir astman mycket lättare att behandla.

Bra med en behandlingsplan

Med en behandlingsplan kan föräldrar och äldre barn själva ändra medicineringen om det behövs. Det bästa är att tillsammans med läkaren göra en behandlingsplan för hur medicineringen bör anpassas.

Planen kan till exempel innehålla vad ni ska göra om barnet plötsligt blir mycket sämre, vid luftvägsinfektioner, vid försämrade PEF-värden, under pollensäsong, inför träning och under de perioder då barnet inte har några symtom.

Fäll ihop

Återbesök och astmakontroller

Återbesök och astmakontroller

Barn som har astma går på regelbundna återbesök minst en gång om året. Hur ofta det sker beror på barnets ålder och hur svår astma barnet har. I stort sett alla barnläkarmottagningar och vårdcentraler har särskilda team för patienter med astma.

Ni får svara på frågor

Vid återbesöken undersöks om barnet mår bra och om medicineringen fungerar. Barnet får själv berätta hur hen mår, med stöd från föräldrarna eller vårdnadshavare. Äldre barn och tonåringar får prata ensamma med läkaren eller sjuksköterskan, i takt med att de får mer eget ansvar för behandlingen.

De flesta mottagningar brukar också använda ett frågeformulär som mäter hur väl barnet mår och hur behandlingen fungerar. Från fyra års ålder svarar barnet tillsammans med föräldrar på frågorna, från tolv års ålder svarar hen själv.

Barnet undersöks

Läkaren gör en kroppsundersökning och lyssnar bland annat på barnets lungor och hjärta. Om barnet är 5–6 år eller äldre undersöks hur barnets lungor fungerar, åtminstone en gång varje år.

Barnet får mäta och väga sig. Kortison kan påverka hur barnet växer och om barnet regelbundet använder inhalationskortison mäts längden på barnet en till två gånger per år.  

En sjuksköterska brukar kontrollera om barnet kan ta sina läkemedel på rätt sätt. Då och då brukar sjuksköterskan gå igenom hur man inhalerar. Det är extra viktigt när barnet får ett nytt läkemedel att inhalera.

Ökat ansvar ju äldre barnet blir

I takt med att barnet blir äldre behöver hen få ta ett ökat ansvar för sin behandling. En behandlingsplan brukar hjälpa. Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Barnet behöver gradvis förberedas för ett eget ansvar när det gäller diskussioner och beslut om sin situation. Det kan till exempel vara vilka läkemedel barnet ska ha och hur de ska tas, om andra behandlingar, yrkesval och andra eventuella följder av astman.

Fäll ihop

Att leva med astma

Att leva med astma

För en del är astma en sjukdom som finns med en kortare tid, för andra blir astma en del av vardagen i många år. Här ges några exempel på sådant som kan vara bra att tänka på vid astma hos barn.

Det är bra med träning och idrott

Behandling och läkemedel gör att barn med astma kan leva i stort sett lika aktivt som barn utan astma. Träning och idrott brukar därför inte vara något problem. Det är bra för barn att träna och idrotta. Det kan var bra att veta att många elitidrottare på toppnivå har astma.

Det är däremot viktigt med noggrann uppvärmning, eftersom det minskar risken för att få astmabesvär som beror på ansträngningen. Barn brukar också behöva ta luftrörsvidgande läkemedel innan träningen, för att förebygga besvären.

Allergier kan kräva särskild hänsyn

Även om dagens astmabehandling är väldigt effektiv, så kan en allergi innebära begränsningar i det dagliga livet. Har barnet pälsdjursallergi ska hen till exempel inte ha egna djur eller rida och sköta hästar. En del barn med astma har också svår allergi mot björk och gräspollen vilken gör att våren och sommaren kan bli besvärliga. Om barnet har allergi mot någon mat kan det innebära oro hos såväl barn som föräldrar.

I många fall går det däremot bra att ha tillfällig kontakt med djur, och att klara våren och sommaren med hjälp av läkemedel mot allergier. För många barn som har svår allergisk astma har de nya så kallade biologiska läkemedlen gjort astman mycket bättre.

Ungdomar behöver få diskutera och problematisera

I tonåren kan det kännas extra viktigt att inte vara annorlunda när det gäller hälsan. Många tonåringar ifrågasätter sin sjukdom och kan ibland sluta ta sina läkemedel, kanske utan att berätta det för föräldrar eller läkare.

Tonåringar behöver få ha en egen och öppen dialog med läkare och sjuksköterska, och att själv få diskutera och ställa frågor om diagnosen och behandlingen. Ibland händer det att tonåringen absolut vill sluta ta läkemedel, för att testa. I sådana fall bör det göras i samförstånd med läkaren. Då behöver flera återbesök planeras in, för att läkaren ska kunna upptäcka om astman blir sämre.

Fäll ihop

Vad är astma och vad beror det på?

Vad är astma och vad beror det på?

Illustrerad bild på två luftrör i genomskärning. Det högra är trångt och det är svårt för luften att få utrymme att passera.

Vid ett astmaanfall drar musklerna i luftrören ihop sig, slemhinnan svullnar och det bildas segt slem. Då blir det blir svårare att andas eftersom luftrören blir trängre.

Astma är en sjukdom i luftrören, som gör det svårare att andas. Vad som orsakar de olika typerna av astma skiljer sig åt.

Vanlig astma beror på en inflammation i slemhinnorna

Vanlig astma beror på en inflammation i luftrörens slemhinna. Luftrören svullnar och det blir svårt för luften att komma till och från lungorna. Slemhinnan i luftrören blir extra känslig av inflammationen och reagerar lättare på vissa ämnen som exempelvis pollen och pälsdjur.

Vid ett astmaanfall händer flera saker samtidigt i luftrören. Slemhinnan i luftrören svullnar och musklerna runt luftrören dras ihop. Det bildas segt slem som kan täppa igen de små luftrören som leder ut i lungorna. Det gör att det blir tungt att andas och det kan pipa eller väsa när barnet andas.

Vid välbehandlad astma är inflammationen under kontroll och luftvägarna är inte längre svullna. Då klarar de att utsättas för till exempel ansträngning och kall luft.

De flesta som får astma får det som barn. Men man kan få sjukdomen när som helst i livet. Som vid många andra sjukdomar är både ärftlighet och miljö av betydelse. Barn kan ärva en ökad risk för att få astma eller allergi, men det behöver inte bli så.

Vanlig astma kan lindras eller försvinna under uppväxten.

Barn med astma är ofta allergiska

Vanlig astma kan delas in i allergisk astma och icke-allergisk astma. Med allergisk astma menas att barnet har en allergi mot något. Vid icke-allergisk astma har barnet inga allergier. Inflammationen i luftvägarna är ändå oftast av samma typ. Det innebär att nästan alla de läkemedel som används vid allergisk astma kan användas vid icke-allergisk astma.

Nästan alla barn i skolåldern som har astma har också en allergi. Det innebär att barnet kan få astmabesvär av det som hen är allergisk mot, till exempel pollenpälsdjur eller kvalster. Barnet kan också få besvär om hen äter eller dricker något som hen inte tål. Barn som har allergisk astma har ofta även eksem.

Det finns både en snabb allergisk reaktion som kommer inom en timme, och en långsammare som kommer först efter några timmar. Därför kan besvären komma flera timmar efter att barnet har varit i kontakt med något som hen är allergisk mot. Vid allvarliga allergiska reaktioner mot något som barnet har ätit eller druckit brukar besvären däremot komma snabbt.

Förkylningsastma försvinner när barnet blir äldre

Det är inte riktigt klart vad förkylningsastma beror på. Men forskning tyder på att luftrören är för trånga och mjuka eftersom lungorna ännu inte har växt klart. Det gör att barnet får besvär när det är en infektion i luftvägarna, framförallt vid förkylning. Barnet kan inte hålla luftrören öppna så länge som infektionen pågår. När infektionen har gått över kan barnet andas som vanligt igen. Denna typ av astma kallas även infektionsastma.

Besvären brukar börja tidigt, oftast under barnets första levnadsår. I takt med att barnet växer blir luftvägarna stabilare, vilket gör att besvären försvinner inom något eller några år. De försvinner oftast innan barnet är 6–7 år.

De första två gångerna ett barn utan allergi eller eksem får astmaliknande besvär används diagnosen obstruktiv bronkit. Från tredje gången används diagnosen förkylningsastma eller infektionsastma. I många länder räknas inte infektionsastma som astma.

Fäll ihop

Påverka och delta i vården

Påverka och delta i vården

Ni kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning ni vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om ni inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk om någon av er har en hörselnedsättning.

Ni ska få information om olika behandlingar

Vårdpersonalen ska berätta för er vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att ni förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var barnet kan få behandling. På så sätt kan ni vara med och besluta vilken behandling som passar.

Fäll ihop

Läs mer

Läs mer

Patientversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur astma och en rad andra kroniska sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om barn som har astma.

Inom området astma finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för astma hos barn.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 14 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-08-28
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bill Hesselmar, barnläkare, specialist i barn- och ungdomsallergologi, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg