När du besöker läkaren får du berätta om din hälsa. Du får berätta om du har eller har haft andra sjukdomar, och om du får någon behandling för dem. Berätta för läkaren om du tar några läkemedel.

Du får också berätta hur fysiskt aktiv du är, hur olyckan gick till och vilka besvär du har.

Kompletterande undersökningar

Efter du blivit undersökt hos läkaren kan det ibland behövas kompletterande undersökningar. Det kan göras med magnetkamera eller titthålskirurgi. Det görs för att se var skadan sitter och hur allvarlig den är. Läkaren avgör sedan om du behöver operera ditt korsband.

Sluta röka och undvik alkohol före och efter operationen

Det är viktigt att undvika tobak och alkohol minst fyra veckor före operationen och fyra veckor efter. Det minskar risken för komplikationer. När du avstår från att röka och snusa kan såren läka bättre och du återhämtar dig snabbare. Du kan få hjälp av vården med att sluta snusa eller röka om du behöver. 

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Viktigt att träna före operationen

Om en operation behövs, börjar behandlingen oftast med fysioterapi för att minska svullnaden och återfå rörligheten. Om du tränar upp styrka, balans och koordination före operationen, kan du återhämta dig snabbare. De flesta som opereras får ett stabilt knä och kan fortsätta med sin idrott.

Förberedelser hemma före operation

Innan operationen kan du behöva fasta. Det betyder att du inte får äta eller dricka något ett tag innan operationen. Du får information av vårdpersonalen hur många timmars fasta som gäller för dig.

Tvätta dig med bakteriedödande medel

Innan operationen behöver du tvätta hela kroppen och håret med ett bakteriedödande medel. Du behöver göra det både kvällen innan och samma morgon som operationen. Medlet finns att köpa på apoteket. Du får mer information av vårdpersonalen.

Förberedelser på sjukhuset

När du har kommit till sjukhuset brukar du få träffa den läkare som ska operera dig. Läkaren berättar hur operationen kommer att gå till och svarar på dina frågor.

Du får träffa narkosläkaren före operationen för att få information om den bedövningsform som du kommer att få. Hen kommer att undersöka dig och fråga om du har sjukdomar som kan påverka dig när du blir sövd.

Du får smärtstillande läkemedel

Du får byta om till sjukhuskläder och lägga dig i en säng innan du förs till operationsavdelningen. Där får du smärtstillande läkemedel, antingen i flytande form som du sväljer eller som ett stolpiller som förs in i ändtarmen.

Innan operationen får du lokalbedövning, ryggbedövning eller blir sövd med narkos. Med bedövning gör det inte ont under operationen. Du kan få lugnande läkemedel om det behövs.

Operationen

En korsbandsoperation görs med artroskopi, som även kallas titthålsoperation. Operationen innebär att läkaren för in ett tunt metallrör i leden, genom ett snitt på knäts framsida.

Med hjälp av små verktyg kan läkaren sedan undersöka och operera inuti knät med hjälp av en kamera.

Operationen tar ungefär en timme.

Du får ligga på en speciell avdelning för observation efter operationen, tills bedövningen har släppt. Det är bland annat för att läkaren ska kunna kontrollera att du inte börjar blöda.

Det är vanligt att få åka hem samma dag. Du ska inte köra bil själv eftersom du kan vara trött och yr efter operationen.

Du behöver kryckor

Du får belasta benet direkt efter operationen, men de första sex veckorna behöver du gå med kryckor.

Du får prata med den läkare som opererat dig innan du åker hem. Du får också träffa en fysioterapeut, som ger dig ett träningsprogram och råd om hur du ska börja röra på knät igen. Du får låna kryckor på mottagningen.

Vätska i knät

Efter operationen kan det kännas som att det skvalpar i knät. Det beror på vätska som har sprutats in under operationen i samband med titthålsoperationen eller bedövning. Vätskan kommer att minska stegvis och tas upp av kroppen inom ett par veckor.

Du kan behöva smärtstillande läkemedel

Du kommer att få recept på smärtstillande läkemedel som du kan ta om du får ont efter operationen.

Byt förband efter en tid

Du behöver vanligtvis byta förband efter tre till sex dagar, när det har bildats en sårskorpa. Då kan du duscha med förbanden kvar. Sedan tar du bort de våta förbanden och tvättar området med tvål och vatten. Till sist sätter du på nya förband. Det är bra att fråga läkaren innan du lämnar sjukhuset om du är osäker på vad som gäller. Om såret sytts med stygn som behöver tas bort så kommer du få information. Det kan göras på din vårdcentral efter ungefär två veckor.

Vanligt med sjukskrivning

De flesta är sjukskrivna under den första tiden. Har du kontorsarbete kan du gå tillbaka efter cirka två veckor. Du kan bli sjukskriven upp till två månader om du har ett fysiskt arbete, till exempel om du är byggnadsarbetare.

Hur lång tid rehabiliteringen tar beror på hur mycket du tränar och hur gammal du är. För dig som är vanlig motionär tar det ungefär sex till nio månader. För elitidrottare tar det sex till tolv månader.

Återbesök

Du får komma på återbesök hos en läkare en eller två gånger efter operationen. Den första gången är efter cirka sex veckor. Läkaren kontrollerar då att rörligheten har kommit tillbaka. Den andra gången är i slutet av rehabiliteringen, vanligtvis efter ungefär nio månader.

Det behövs mycket egen träning för att knät ska fungera bra efter operationen.

Du får ett träningsprogram

Innan du lämnar sjukhuset får du prata med läkaren som har genomfört operationen. Du får också prata med en fysioterapeut som bokar in ett första besök efter några dagar. Du får ett träningsprogram och råd om hur du ska göra de närmaste dagarna för att komma i gång med rörligheten och minska svullnaden i knät.

Fysioterapeuten kan hjälpa dig att komma i gång med träningen. Under den första tiden får du komma till mottagningen två till tre gånger i veckan för att träna. Men med tiden blir du starkare i knäleden och kan träna mer på egen hand.

Kontakta din fysioterapeut om du inte klarar att utföra de övningar eller den upptrappning av övningar som ingår i din rehabiliteringsplan.

Bra att röra på knät

Det är bra om du har lite hjälp med dagliga sysslor den första tiden. När svullnaden lägger sig efter några veckor kan du gradvis öka belastningen på knät. Om knät börjar svullna kan det bero på att du har tränat för mycket.

Du kan behöva ta smärtstillande läkemedel om du har ont. Nerkylning med ispåse kan hjälpa mot svullnaden och mot smärtor.

För de allra flesta blir knät stabilt efter operationen. Några får ont när de anstränger sig, ofta från knäts framsida. Knät kan svullna upp och kännas stelt om du anstränger dig för hårt. Ofta minskar dessa besvär med tiden. Knät kan kännas ostadigt om du inte har byggt upp styrkan i musklerna omkring knäleden tillräckligt.

Det finns en ökad risk för knäartros efter en korsbandsskada. Det gäller särskilt om menisken som har en skyddande effekt också varit skadad. Därför är det viktigt att se till att ha starka lårmuskler som skyddar knäleden efter en knäskada. Risken för knäartros finns oavsett om du har genomgått en operation eller inte.

Det är ovanligt med komplikationer efter en korsbandsoperation.

Blodpropp

Som vid andra operationer finns det en ökad risk för blodpropp. Den risken minskar om du har möjlighet att röra på dig efter operationen. Därför kan du få ta förebyggande sprutor mot blodpropp under en tid efter operationen. Du kan också själv förebygga genom fysisk aktivitet efter operationen.

Infektion

Du kan få en infektion i knät, även om det är ovanligt. Kontakta sjukhuset där du opererades om du har några av följande symtom:

• Knät svullnar upp och blir varmt.
• Det bildas vätska i såren eller på förbanden.
• Huden omkring såren är röd. Det syn tydligare på ljus hud.
• Du får feber, värk och mer ont när du rör dig.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du kan ha rätt till tolk

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du ska få information om hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.