Tömma ut vätska från lungsäcken
Lungsäcken finns runt lungorna. Vissa sjukdomar kan göra att du får mer vätska där än vanligt. Om du har för mycket vätska i lungsäcken kan du få besvär att andas och röra på dig. Genom att tömma ut vätskan kan du må bättre.
Det finns olika sätt att tömma ut vätskan. Det kan variera vilket sätt som passar bäst. Du får veta innan vad som gäller för dig.
Om vätskan töms ut med dränage
Vätskan kan tömmas ut genom en slang ut i en påse. Slangen kallas för drän. Det är vanligt att läkaren även tar prover från vätskan. Proverna kan visa varför du har fått mer vätska i lungsäcken.
Behandlingen kallas pleuradränage.
Förberedelser
Det är vanligt att få lämna blodprov före tömningen av vätska från lungsäcken.
Läkaren behöver veta om du tar blodförtunnande läkemedel. Då kan du behöva göra ett uppehåll med läkemedlet innan tömningen.
Du kommer att få lokalbedövning före behandlingen. Därför är det viktigt att berätta om du tidigare har fått en allergisk reaktion när du fått bedövning.
Ibland börjar läkaren med att undersöka lungan med ultraljud. Ultraljudet visar hur mycket vätska som finns i lungsäcken.
Så går det till
Först tvättar vårdpersonalen huden där du ska få slangen. Du får också lokalbedövning med en spruta. Läkaren gör ett litet snitt i huden och sätter in slangen mellan två revben in i lungsäcken.
Genom dränaget kan vätskan rinna ut i en påse.
Vårdpersonalen tar bort slangen när vätskan slutat rinna ut. Du får ett förband över såret.
Så mår du efteråt
Du får stanna kvar på sjukhuset en eller två dagar. Hur länge du stannar beror på hur mycket vätska som behöver tömmas ut.
Du kan ha ont i såret några timmar efter behandlingen. Du kan ta receptfritt smärtstillande läkemedel om du behöver det.
Förbandet som du har fått suger upp vätska som kan fortsätta rinna efter att vårdpersonalen tagit bort slangen. Du kan ta bort förbandet själv efter några dagar. Du får mer information av vårdpersonalen om hur du ska ta hand om operationssåret.
Komplikationer
En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller annan behandling.
Det är ovanligt men efter behandlingen kan det komma in luft i lungsäcken. Det kan även bli en blödning i såret efter operationen.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:
- Det känns tungt eller gör ont att andas.
- Det blöder från såret.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
En del behöver ha kvar dränaget
Vid en del sjukdomar kan man få en slang som får sitta kvar i lungsäcken en tid utan att du måste vara kvar på sjukhuset. Då kan du själv tömma ut vätskan när du känner att du behöver. Vårdpersonalen visar hur du ska göra.
Du kan ha ont i såret så länge dränaget sitter kvar. Du kan ta receptfritt smärtstillande läkemedel om du behöver det.
Läkaren tar bort slangen när du inte längre behöver den.
Om vätskan töms ut med nål
Vätskan kan tömmas ut genom en nål ut i en slang till en påse. Det är vanligt att läkaren även tar prover från vätskan. Proverna kan visa varför du har fått mer vätska i lungsäcken.
Behandlingen kallas pleuratappning.
Förberedelser
Det är vanligt att få lämna blodprov före tömningen av vätska från lungsäcken.
Läkaren behöver veta om du tar blodförtunnande läkemedel. Då kan du behöva göra ett uppehåll med läkemedlet innan tömningen.
Du kommer att få lokalbedövning före behandlingen. Därför är det viktigt att berätta om du tidigare har fått en allergisk reaktion när du fått bedövning.
Ibland börjar läkaren med att undersöka lungan med ultraljud. Ultraljudet visar hur mycket vätska som finns i lungsäcken.
Så går det till
Först tvättar vårdpersonalen huden där nålen ska föras in. Du får också lokalbedövning med en spruta. Sedan gör läkaren ett litet snitt i huden och för in nålen mellan två revben. Nålen är kopplad till en slang som leder ut vätskan från lungsäcken till en behållare.
Det brukar ta ungefär 20 minuter att tömma ut vätskan. När det är klart tar läkaren bort slangen och nålen. Du får ett förband över såret.
Du kan behöva bli behandlad flera gånger.
Så mår du efteråt
Du behöver ligga ner och vila under minst en timme efter behandlingen. Sedan kan du åka hem.
Du kan ha ont i såret några timmar efter behandlingen. Du kan ta receptfritt smärtstillande läkemedel om du behöver det.
Förbandet som du har fått suger upp vätska som kan fortsätta rinna efter att läkaren har tagit ut nålen. Du kan ta bort förbandet själv efter några dagar. Du får mer information av vårdpersonalen om hur du ska ta hand om operationssåret.
Komplikationer
En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller annan behandling.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:
- Det känns tungt eller gör ont att andas.
- Det blöder mycket från såret.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.