Artros kan påverka livet olika beroende på i vilken led du har sjukdomen och hur svåra dina besvär är. Din livskvalitet påverkas också av hur mycket du gör själv för att lindra besvären. Ett stillasittande liv leder ofta till ökade besvär från artros och ökar risken för följdsjukdomar som diabetes och högt blodtryck. 

Besvären kan komma och gå i perioder, så kallade skov. Det innebär att du ibland kan ha mer besvär och ibland känna betydligt mindre besvär. Skov kan bero på att du till exempel har belastat leden mer eller mindre än du brukar.  

Det viktigaste är att du lär dig mer om artros och kommer i gång med fysisk aktivitet. Starkare muskler gör ofta att du får mindre ont och förbättrar din rörlighet. Du kan anpassa träningen efter hur du mår, men det är viktigt att du försöker fortsätta träna i den mån du kan. 

Förändringar i vardagen kan också vara till stor hjälp, till exempel att du delar upp en del sysslor vid fler tillfällen än tidigare. 

En stor del av behandling för artros går ut på att du får lära dig mer om vad det innebär att ha artros.  

Artrosskolan finns både digitalt och fysiskt, i grupp eller individuellt. Den digitala artrosskolan får du tillgång till via ett program i e-tjänsten stöd och behandling. 

Det kan se olika ut i olika regioner vad som erbjuds. Välj region högst upp på sidan för att se vad som gäller där du är. 

Vad är artrosskola? 

I en artroskola får du lära dig om egenvård, träning och om hur du kan anpassa vardagen för att få mindre besvär. 

I artrosskolan får du information om:  

• vad artros är 

• riskfaktorer för att utveckla artros 

• olika behandlingar 

• träning och fysisk aktivitet 

• hur du tar hand om dig för att underlätta vardagen.  

Du får ett träningsprogram som är anpassat just för dig. Övningarna går att anpassa så att du kan göra dem både hemma och på ett gym. 

Vad kostar artrosskola? 

Det kostar ingenting att gå en digital artrosskola. Besök som du gör på din vårdcentral eller hos till exempel en fysioterapeut kostar lika mycket som det brukar göra för ett vårdbesök. Här kan du läsa mer om patientavgifter och högkostnadsskydd. 

Regelbunden träning och rörelse minskar besvär av artros och gör att du får mindre ont. Därför är träning och rörelse den viktigaste delen av behandlingen för de allra flesta.  

Det är bra att hitta en träningsform som du tycker är kul och som ger dig motivation att fortsätta träna. 

Du kan ta hjälp av en fysioterapeut eller arbetsterapeut om du behöver hjälp att komma i gång med träning och vardagsmotion. De kan hjälpa dig att anpassa din träning och hitta sätt att träna som passar dig. 

Ibland kan du få recept på fysisk aktivitet. 

Du kan träna även om det gör ont 

När du har artros kan du få mer ont av att träna, särskilt i början. Det kan både vara när du tränar och efteråt. Det betyder inte att något är farligt eller fel i kroppen. Det är tvärtom viktigt att du fortsätter röra på dig.  

Ibland kan du behöva smärtstillande läkemedel för att kunna träna på ett bra sätt. Det kan vara ett stöd för att du ska kunna fortsätta vara aktiv.  

Hur ont får jag ha när jag tränar?

Det går bra att träna så länge smärtan känns acceptabel, det vill säga att det inte gör mer ont än vad du klarar av. Din artros blir inte värre av att du tränar trots att det gör ont. 
 
Acceptabel smärta ligger mellan 0 och 5 på en skala från 0 till 10. Var gränsen går för acceptabel smärta är olika beroende på vem man är. Det kan också variera från en dag till annan. 

Vad ska jag göra om jag får ont när jag tränar?  

Om smärtan blir starkare än vad du upplever som acceptabelt behöver du anpassa träningen. Det gäller särskilt hopp, tunga lyft eller rörelser som ger kraftig smärta. Försök att variera belastningen och hitta sätt att röra dig som känns bra i din kropp. 

Om du får mer ont än vanligt efter träning så ska smärtan gå tillbaka till din vanliga nivå inom ett dygn. Om den inte gör det har du antagligen tränat lite för hårt eller för länge. Då behöver du justera träningen till nästa gång. 

Till exempel om du har knäledsartros kan du behöva undvika vissa rörelser och aktiviteter som belastar knät. Det kan till exempel vara följande: 

• att sitta djupt på huk 

• att hoppa flera gånger i rad 
• att ta promenader på ojämna stigar med många backar. 

Vilken träning är bäst vid artros? 

Styrketräning, lugn konditionsträning och övningar för rörlighet fungerar ofta bra. Träning som stärker musklerna runt leden ger bäst effekt eftersom den avlastar leden och gör det lättare att röra sig. 

Bra aktiviteter och träning vid artros är till exempel följande:  

• cykling 

• simning 

• vattengympa 

• promenader 

• styrketräning. 

Fördelar med att träna vid artros 

När du tränar händer flera saker i kroppen som kan minska besvären av artros: 

• Musklerna runt leden blir starkare. Då får leden avlastning för att du blir mer stabil och du får mindre ont. 

• Belastning gör att brosket mår bättre. 

• Blodcirkulationen ökar, vilket kan göra leden mindre stel. 

• Du får bättre balans och kontroll. Då minskar risken att leden blir överbelastad. 
• Inflammationer minskar i kroppen. Det kan göra att svullnad och värk minskar. 

Du kan gå ner i vikt om du har övervikt 

Om du har övervikt kan du gå ner i vikt. Genom att väga mindre belastas leden mindre. Då får du mindre ont och bättre rörlighet i lederna. 

Det finns inga särskilda råd kring kost vid artros. Däremot är det alltid bra att äta hälsosamt. 

Vad ska man undvika att äta och dricka när man har artros? 

Du bör försöka undvika alkohol och tobak när du har artros. 

Alkohol kan tillfälligt öka inflammationen i leden, vilket kan göra att besvären ökar. Om du dricker alkohol ofta kan det ibland hjälpa att ändra dina alkoholvanor för att se om besvären minskar. 

Även tobak kan tillfälligt öka inflammationen i leden. Läs mer om hjälp för att sluta röka eller hjälp för att sluta snusa. 

Kosttillskott vid artros 

Vissa upplever att kosttillskott så som kollagen, nyponpulver eller glukosamin lindrar besvären. Men det finns inga vetenskapliga studier som visar att kosttillskotten botar artros eller bygger upp brosket igen. Läs mer om alternativa metoder och behandlingar.

Den behandling som hjälper flest är träning, att försöka vara så fysiskt aktiv som du kan och kunskap om sjukdomen. 

Att ha ont kan kännas jobbigt både fysiskt och psykiskt. 

Fysisk aktivitet är viktigt, inte bara för din fysiska hälsa utan också din psykiska hälsa. 

Det kan kännas svårt eller jobbigt att röra på dig när du har ont. Då kan det vara lätt att välja bort rörelse och träning, vilket i stället kan leda till att du får mer ont, går upp i vikt, blir mer trött och får ännu svårare att röra på dig. Då är risken också större för andra hälsoproblem. Som till exempel att bli nedstämd eller på sikt även ångest eller depression. Du kan också få problem med din sömn. 

Att röra på dig regelbundet förbättrar också den psykiska hälsan. Även därför är det viktigt med träning.  

En del upplever att de får mer ont eller besvär när de är stressade. Det finns saker du kan göra själv för att minska stress. 

Det finns hjälp att få om du behöver det 

Det känns ofta bättre när man får sätta ord på sina känslor. Om du har möjlighet, berätta för någon hur du mår. Det kan vara en vän, släkting eller någon annan du känner dig trygg med. Det finns också patientföreningar som du kan kontakta. Din vårdkontakt kan ge dig tips. 

Om du behöver stöd i hur du ska hantera tankar eller känslor finns det hjälp att få. Kontakta en vårdcentral om du vill ha hjälp med samtalsstöd.

Du kan använda hjälpmedel för att underlätta din vardag. Hjälpmedel kan till exempel vara en ortos eller gånghjälpmedel som käpp, kryckor, stavar eller rollator. 

Vilka hjälpmedel som passar dig beror på dina behov och var du har artros. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan hjälpa dig att prova ut hjälpmedel.