HÖFTER

Höftbesvär hos barn

Det finns flera sjukdomar som ger besvär från höften hos barn i form av till exempel hälta, nedsatt rörlighet i leden, knäppningar och knakningar. Ofta gör det ont i höften och ibland även i låret och knät.

Det är viktigt att barnet blir undersökt för att få en diagnos och för att kunna förebygga eventuella komplikationer i tid.

När och var ska jag söka vård?

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ett barn har ett eller flera av symtom på höftbesvär och samtidigt har feber eller inte kan stå på benet. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Inflammation i höftleden - coxitis simplex

Coxitis simplex är en inflammation i höftleden. Orsaken till sjukdomen är inte känd, men ofta har barnet haft en förkylning innan höftbesvären börjar.

Coxitis simplex förekommer i åldrarna två till tolv år men är vanligast i fem-sexårsåldern. Sjukdomen förekommer oftare hos pojkar.

Symtom

Det kan göra ont i höften, låret och ibland vid knät.

Ofta har barnet haft en infektion innan, till exempel förkylning, eller halsfluss. Men det vanligaste är att symtomen kommer utan någon infektion innan.

Undersökningar och utredningar

Vid undersökningen brukar läkaren märka att barnet har mer eller mindre svårt att röra benet i höftleden. Barnet brukar få lämna blodprov om hen har förhöjd kroppstemperatur. Läkaren kontrollerar blodproverna för att se om det finns en infektion. Barnet får göra undersökning med röntgen och ultraljud om läkaren misstänker att det kan finnas andra sjukdomar.

Behandling

Barnet behöver vila och ska helst ligga till sängs. Hen kan vila hemma och hålla sig stilla så mycket som möjligt om symtomen är lindriga och proverna är normala. Annars kan det ta längre tid innan besvären går över.

Barnet kan läggas in på sjukhus för observation om hen har mycket ont och inte kan stödja på benet, eller har feber.

I lindriga fall brukar symtomen gå över efter två till tre dagars vila. Sedan kan barnet vara mer fysiskt aktivt, men bör inte gå långa promenader eller delta i ansträngande idrottsaktiviteter som fotboll eller ishockey.

Vid ett nytt läkarbesök en till två veckor efter att höftbesvären började kontrolleras rörelseförmågan i höftleden. Om allt är bra kan barnet få vara fysiskt aktivt. Läkaren gör kompletterande undersökningar för att kunna utesluta andra orsaker till besvären om barnet fortfarande har svårt att röra benet i höftleden.

Komplikationer och följdsjukdomar

Coxitis simplex går för det mesta över utan någon risk för komplikationer i framtiden. För en del barn som en gång haft sjukdomen är risken något större att få den på nytt vid infektioner.

Höftledsdysplasi

Höftledsdysplasi innebär att höftens ledpanna som ledkulan ska leda mot, inte är så djup som den ska vara. Det är ett ovanligt tillstånd.

En orsak kan vara att barnet har en medfödd instabil höftled, vilket kan göra att ledpannan inte utvecklas som den ska. Men det är för det mesta oklart varför höftledsdysplasi uppstår.

Symtom

Barnet haltar och får ont i höften i samband med aktiviteter, till exempel när hen leker och springer. Ibland upptäcks inte höftledsdysplasin förrän efter fyra till sex års ålder.

Behandling

Ledens utseende varierar mycket hos barn upp till tvåårsåldern, och det kan vara svårt för en läkare att på röntgenbilden avgöra om barnet har höftledsdysplasi eller inte. Eftersom behandlingen blir mer komplicerad och resultatet mer osäkert ju äldre barnet blir, brukar barn alltid behandlas om läkaren misstänker att barnet har höftledsdysplasi. Obehandlad kan den leda till att leden skadas.

I första hand brukar barnet få ett bandage att använda på natten. Bandagebehandlingen gör att höftledskulan hålls in mot ledpannan och stimulerar ledpannan att växa och formas som den ska. Läkaren undersöker sedan höften med regelbundna röntgenundersökningar, ungefär med sex månaders mellanrum. Hur ofta höftröntgen måste göras beror på ledens utveckling och barnets ålder. Efter tre till fyra års ålder brukar nattbandage inte ha någon större effekt. Då beslutar läkaren om det går att avvakta och följa den fortsatta spontana utvecklingen, eller om höftleden behöver opereras.

Glidning mellan höftled och lår - höftledsfysiolys

Mellan höftledskulan och lårbenshalsen finns en tillväxtzon av brosk som bidrar till att lårbenshalsen växer på längden. Precis före och under puberteten försvagas tillväxtzonen, vilket kan göra att det blir en glidning mellan lårbenet och ledkulan.

Höftledsglidning är sällsynt, men vanligare hos pojkar än flickor. Det är vanligare hos barn som är långa eller har en övervikt. Höftledsglidning förekommer mycket sällan hos den som fått mens.

Symtom

Det vanligaste symtomet är att barnet haltar eller klagar över smärtor i ljumsktrakten, låret eller vid knäleden. Eftersom symtomen i början brukar vara ganska lindriga och komma smygande så kan det ibland gå lång tid innan den upptäcks. De få barn som har riktigt ont har oftast haft en mindre glidning med lindriga symtom först, och sedan har glidningen plötsligt förvärrats. Det är ovanligt att barnet plötsligt får så ont att hen inte kan stödja på benet.

Behandling

Läkaren gör en operation och sätter in skruv eller stift så att glidningen inte kan fortsätta. Ibland opereras även den andra höften, eftersom det finns en risk för glidning på båda sidor.

Sök vård på en gång om barnet skulle börja halta eller få ont även på den andra sidan om den höften inte är opererad.

Efter operationen

Beroende på hur kraftig glidningarna har varit kan barnet antingen börja gå direkt med hjälp av kryckor eller vara sängliggande en till två veckor. Läget kontrolleras med ny röntgen efter operationen.

Barnet får gå med hjälp av kryckor och ibland belasta den opererade sidans ben. Hen kan belasta den friska sidans ben som vanligt om den sidan har stabiliserats i förebyggande syfte.

Höftens läge kontrolleras med röntgen efter sex till åtta veckor. Barnet kan gå utan kryckor och delta i aktiviteter fullt ut om allt är bra. Därefter brukar höftleden röntgas var tredje eller var sjätte månad under ett års tid. Oftast röntgas båda höftlederna.

Det tar sedan ett par veckor innan såret har läkt, men när smärtorna har gått över kan barnet vara igång som vanligt.

Komplikationer och följdsjukdomar

Höftledsglidning kan orsaka en del komplikationer. Blodförsörjningen till ledhuvudet kan till exempel försämras. Det kan i sin tur leda till att formen på ledhuvudet förändras och det blir artros. Det innebär att ledbrosket belastas ojämnt och bryts ner. Risken ökar ju större glidningen är men om tillväxtzonen stabiliseras tidigt är risken för artros mycket liten.

Knakande eller knäppande höftled

Det är vanligt att höra eller känna små knakningar eller knäppningar från höft- eller knälederna. Det är helt ofarligt. Det brukar det inte behövas någon speciell undersökning eller anledning till oro om barnet inte har några andra symtom.

Du behöver inte oroa dig för att höftleden ska hoppa ur led. Knäppandet beror på att musklerna vid lårets utsida med en knäpp glider över den yttre delen av höftleden. Detta är vanligast hos långa och smala flickor i tonåren. Det brukar inte göra ont, även om knäppningen kan höras tydligt. Det går ofta att se hur muskeln glider över den yttre delen av höften. En del kan framkalla knäppningen med vilja.

Behandling

Det går att operera bort besvären om det gör mycket ont och fortsätter att göra ont efter att barnet har slutat växa. Det är bäst att avstå så länge som möjligt eftersom knäppningarna oftast går över av sig själv och det blir ett ärr efter operationen.

Nedsatt förmåga att föra benet utåt i höftleden – abduktionsinskränkning

Abduktionsinskränkning innebär att ett barn har svårt att föra benen utåt i höftleden. Ofta upptäcks det vid en undersökning på till exempel BVC. Det kan vara ett tecken på medfödd höftledsluxation, men det är vanligare att det beror på en stramhet i muskulaturen. Stramheten kan orsakas av barnets ligg- eller krypvanor, till exempel om barnet ligger mycket på ena sidan.

Behandling

Rörligheten brukar bli bättre av sig själv om barnet får ligga i olika lägen, och på båda sidorna.

I undantagsfall kan stramheten behöva rättas till genom att senorna i ljumsken förlängs. Det följs av en tids sängläge och behandling i ett så kallat häftsträck. Då får barnet ligga på rygg i en säng med en speciell ställning som håller benet stabilt.

Perthes sjukdom

Vid Perthes sjukdom blir ytan på ledkulan i höftleden ojämn. Sjukdomen börjar oftast vid tre till nio års ålder och är vanligare hos pojkar än hos flickor. Perthes sjukdom kan finnas hos yngre eller äldre barn också, men det är ovanligt. Ibland kan barnet få sjukdomen i båda höftlederna.

Vad beror det på?

Orsaken är troligen att blodförsörjningen till höftens ledhuvud försämras.  Det leder det till att ledytan mjukas upp och plattas till.

Symtom

Barnet börjar halta och har ont i höften både när hen vilar och går, leker, hoppar och springer.

Undersökningar och utredningar

Ofta behöver höftlederna röntgas. I sällsynta och oklara fall kan andra undersökningar behöva göras, till exempel magnetkameraundersökning. Det kan också behövas en ny undersökning och röntgen efter några månader.

Behandling

När ett barn har fått diagnosen Perthes sjukdom, behöver hen vara försiktig med höften och undvika sådant som gör ont. Yngre barn ska till exempel inte gå långa promenader utan hellre åka vagn. Äldre barn ska till exempel inte spela fotboll aktivt på klubbnivå. Att simma, cykla eller rida brukar däremot gå bra och kan rekommenderas för att behålla rörligheten utan att belasta leden för mycket.

Sängläge och en tids vila hemma kan vara nödvändigt för att smärtorna ska gå över om det gör mycket ont. Annars kan barnet vara på förskolan eller gå i skolan som vanligt. Personalen behöver informeras om barnets tillstånd. Barnet ska inte delta i påfrestande aktiviteter i skolgymnastiken till exempel löpning, hopp och bollspel. Barnet kan behöva få smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel om höften är mycket stel och det gör mycket ont.

Barn som blir mycket stela i höften kan behandlas med fysioterapi, framför allt träning i simbassäng.

Operation

När ledkulan plattas till finns en risk att den med tiden gider ur läge. Det blir det svårare för ledkulan att läka om den glider ur sitt läge i höften.

I dessa fall kan barnet behöva opereras. Ingreppet utförs under narkos och innebär att lårbenet sågas av precis nedanför höftleden. Sedan vinklas ledkulan in mot ledpannan. Benets nya läge fixeras med en kraftig skruv som är kopplad till en platta som fästs på lårbenet med skruvar. Läget efteråt kontrolleras med röntgen.

Barnet får ligga till sängs i några dagar. Hen får sedan komma upp och gå med hjälp av kryckor men utan att stödja på benet. Yngre barn som inte klarar att gå med kryckor och avlasta benet behöver få hjälp med mycket och förflyttas med hjälp av rullstol. Efter sex till åtta veckor har benet läkt ihop och barnet kan stödja på benet som vanligt. Därefter ska barnet vara försiktig och inte belasta benet för mycket.

Ungefär ett år efter operationen tas plattan bort.

Hur går det sedan?

Det första halvåret efter att symtomen visat sig pressas ledkulan ihop och mjukas upp alltmer. Sedan kommer en läkningsfas när ledkulan förkalkas igen och återtar något av sin ursprungliga form. Chansen att ledhuvudet behåller eller återfår sin vanliga form är större ju yngre barnet är när sjukdomen bryter ut. Prognosen är något sämre för flickor, särskilt om de är äldre än sju år när sjukdomen startar.

Det brukar ta två till tre år från det att sjukdomen bryter ut till att den läker. I de allra flesta fall får barnet ägna sig åt vilken sport som helst efter utläkning. Diskutera med läkaren vad som passar. Skulle barnet få några symtom får hen vila och skona höften. Ibland kan barnet bli tvunget att avstå från sporter som är påfrestande för höften, till exempel fotboll.

Höftleden kan under tonåren och därefter vara känsligare för ansträngning. De som har fått en deformerad led brukar avrådas från arbeten som är fysiskt tunga, till exempel byggnadsarbete, arbete inom lantbruk eller sysslor som innebär mycket klättring på stegar eller krav på rörlighet överhuvudtaget.

Komplikationer och följdsjukdomar

Sjukdomen ger oftast inga komplikationer eller följdsjukdomar, men det finns en risk för tidig artros med värk, belastningssmärta, hälta och nedsatt rörelseförmåga. Det kan göra att höften måste ersättas med en konstgjord höftled redan i 45 till 50-årsåldern.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Till toppen av sidan