Tryck på ulnarisnerven gör att ringfingret och lillfingret i handen domnar. Det händer oftast på natten. Symtomen kan bli återkommande med domningar och stickningar även på dagen.

I vissa fall kan du också känna dig svag i musklerna, fumlig i handen och fingrarna. Det kan göra att du lätt tappar saker eller att du får svårt att ta tag i vissa föremål, till exempel ett mjölkpaket.

Om du har haft besvär med domningar och stickningar under lång tid kan du få ont på insidan av armbågen.

Ulnarisnerven är en nerv som går längs armen och insidan av armbågen ut i ringfingret och lillfingret. När armbågen böjs så kan nerven utsättas för tryck och påfrestning. Det kan skapa irritation och svullnad runt nerven.

Besvären kan bero på något av det här:

• upprepade rörelser med armbågen 
• tryck under lång tid mot insidan av armbågen 
• sjukdomar som kan ge nervskador, till exempel diabetes 
• belastning av armbågen 
• arbete med vibrerande verktyg. 

Du kan prova att lindra symtomen och dina besvär på olika sätt. Det viktigaste är att du undviker att hålla armbågen böjd under en längre tid. Du kan tänka på att göra något av det här:

• Om du får domningar och stickningar i fingrarna kan du vila eller göra något annat med armen en stund.
• Om du sitter mycket vid ett skrivbord kan du prova att öka avståndet mellan tangentbordet och magen. Du kan också lägga ett mjukt underlag under armbågen för att minska trycket på nerven.
• Undvik att bära väskor hängande i armbågsvecket. Använd en ryggsäck eller bär väskan över axeln.
• Använd hörlurar vid telefonsamtal istället för att hålla telefonen med böjd armbåge.
• Om du kör bil kan du tänka på att sitta så att armen är i ett mer utsträckt läge.
• Undvik att arbeta långa pass med vibrerande verktyg, till exempel gräsklippare eller borrmaskin. Du kan även använda speciella handskar som dämpar vibrationer.
• Om du styrketränar armarna är det bra om du inte lyfter för tungt eller repeterar samma övning under lång tid.

Ibland kan receptfria läkemedel hjälpa vid tillfällig smärta.

Använd en ortos när du sover

Du kan få mer besvär om du sover med böjd armbåge till exempel om du ligger med handen under huvudet. Du kan prova att sova med en så kallad ortos för att inte böja armbågen för mycket. En sådan ortos finns att köpa på ett apotek eller i en sjukvårdsaffär.

Du kan också prova att vira en handduk runt armbågen när du ska sova eller lägga en kudde under armbågen.

Hitta hälsosamma vanor som fungerar för dig

All fysisk aktivitet och rörelse innebär att du ökar din förbränning men ger också många andra hälsovinster.

Bra exempel på förebyggande aktiviteter är att styrketräna, ta promenader, springa eller cykla. Här kan du läsa mer om träning och fysisk hälsa.

Minska i vikt om du behöver 

Övervikt kan ge mer besvär och tryck på ulnarisnerven. Du kan få stöd och kunskap om hur du kan gå ner i vikt. Läs mer om vilket stöd du kan få om du har övervikt.

Det är viktigt att hitta hälsosamma matvanor som passar dig. Här kan du läsa mer om att äta för att må bra.

Övervikt ökar risken för diabetes som också kan ge mer tryck på ulnarisnerven.

Undvik att röka

Om du röker ökar risken för tryck på ulnarisnerven. Det finns hjälp att få för att sluta röka.

De allra flesta som får domningar och stickningar i händerna och fingrarna behöver inte söka vård. Oftast går symtomen över en kort stund efter att du har ändrat på armens ställning.

Kontakta en vårdcentral om du har återkommande besvär. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vårdpersonalen gör olika undersökningar för att testa nerverna och musklerna i dina händer och fingrar. Ofta räcker det för att du ska kunna få rätt diagnos.

Ibland behövs fler undersökningar för att mäta hur olika nerver och muskler fungerar. Det kan göras med en elektroneurografi som förkortas ENG.

Om annan behandling inte hjälper kan du behöva bli opererad. Det är en läkare som bedömer om du behöver bli opererad.

Så går det till

Du får lokalbedövning i armen och handen och är vaken under operationen. Bedövningen gör att du inte känner något i armen som opereras. Du kan få lugnande läkemedel om det behövs.

Under operationen gör läkaren ett snitt i huden på insidan av armbågen. Läkaren opererar för att göra mer plats åt nerven och minska trycket på den.

När operationen är klar syr läkaren ihop såret och du får ett mjukt förband över armbågen.

Operationen tar mellan 20 och 40 minuter.

Så mår du efter operationen

Du får åka hem direkt efter operationen. Du ska inte köra bil eller cykla eftersom du kan vara trött. Du kan ha rätt till sjukresa.

Det är viktigt att hålla förbandet rent och torrt. Efter ungefär två veckor får du komma till en vårdcentral. Då tar en sköterska bort stygnen och förbandet. Läs mer om hur du tar hand om operationssår.

Du kan behöva vara sjukskriven efter operationen. Vad som gäller för dig beror på vilket arbete du har.

Du kan ha ont de första dagarna efter operationen. Ta receptfria smärtstillande läkemedel om du behöver. För att lederna inte ska stelna är det viktigt att röra på axeln och handen. Du får information från vårdpersonalen om olika övningar du ska göra.

Handen och fingrarna kan svullna efter operationen

Det är vanligt att handen och fingrarna svullnar det första dygnet efter operationen. För att minska svullnaden kan du hålla handen i högläge, det vill säga högre än hjärtat. Du kan höja upp handen med till exempel kuddar när du ska vila. Du kan också göra övningar för att minska svullnaden i handen.

Du ska använda handen och armen i lättare aktiviteter, till exempel för att klä på dig, skriva på datorn eller hålla i bestick. Men undvik tunga lyft och rörelser som gör ont under de första veckorna efter operationen.

Det kan ta tid innan domningarna och stickningarna minskar och du får tillbaka kraften i handen. Oftast kan du känna en förbättring efter några veckor.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.