Näthinneavlossning
Vid en näthinneavlossning är det vanligt att se ljusblixtar och en skugga i utkanten av synfältet. Ibland kan du också se en rödaktig rök i synfältet. Om du inte snabbt får behandling kan du förlora synen på ögat. Därför är det mycket viktigt att du kontaktar vården snabbt.
Oftast får man näthinneavlossning i ena ögat. Behandlingen som man får beror bland annat på hur stor del av näthinnan som har lossnat.
Du kan få näthinneavlossning som en följd av glaskroppsavlossning. Ibland kan det bero på att du är mycket närsynt, har diabetes eller är opererad i ögat. Det kan också bero på att du har fått ett slag mot ögat.
Symtom
En näthinneavlossning kommer ofta plötsligt. Det brukar ta två till tre dagar från det att näthinnan börjar lossna tills att den har lossnat helt. Men det kan ibland ta längre tid.
Näthinneavlossning gör inte ont.
Det är vanligt att få något av följande symtom vid en näthinneavlossning:
- Du ser små rörliga punkter, streck eller ringar. De kallas för grumlingar.
- Du ser blixtar i utkanten av synfältet.
- Du ser en rödaktig rök i synfältet.
- Du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet.
Ibland kan synskärpan på ögat bli sämre. Det händer när näthinnan har lossnat mycket och nått den gula fläcken. Det är centrum av näthinnan och det område i ögat där du ser skarpast.
Grumlingar utan andra symtom är oftast inte en näthinneavlossning.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som bara har små grumlingar i synfältet utan andra symtom behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själva efter några månader.
Kontakta en ögonmottagning, vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du
- ser blixtar
- ser en stor skugga
- ser en rödaktig rök.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills ögonmottagningen, vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Undersökning
Ditt öga undersöks på flera sätt om läkaren på vårdcentralen eller ögonmottagningen misstänker att du har en näthinneavlossning.
En ögonläkare gör en ögonundersökning för att avgöra om du har fått en näthinneavlossning.
Din synskärpa undersöks
Din synskärpa kan bli sämre vid en näthinneavlossning. Därför testar läkaren din syn. Då får du titta på en så kallad syntavla från några meters håll. Tavlan innehåller bokstäver i olika storlekar. Läkaren bedömer din synskärpa utifrån hur små bokstäver som du kan se på tavlan.
Undersökning av näthinnan
För att undersöka näthinnan får du först ögondroppar som förstorar pupillerna.
Ibland placeras en sorts hård kontaktlins med inbyggda speglar på ögat, så kallade kontaktglas. Du får ögondroppar som bedövar ögat, men det kan ändå kännas obehagligt när kontaktglaset läggs på ögat.
Du kan bli bländad av det starka ljuset från ögonmikroskopet.
Undersökningen kan ta upp till 30 minuter. När undersökningen är klar får du besked om resultatet direkt.
Du kan vara ljuskänslig de första timmarna efter undersökningen eftersom pupillen har blivit vidgad. Därför ska du undvika att köra bil eller något annat fordon under den tiden.
Du kan också ha svårt att läsa eller se skarpt på nära håll med det undersökta ögat de första timmarna.
Ögonbottenfotografering
Du kan få göra en speciell ögonbottenfotografering. Då tas en bild genom pupillen, med en särskild kamera. Oftast behövs ögondroppar som förstorar pupillen.
Undersökningen går till så att du sitter på ena sidan av kameran med hakan och pannan mot ett stöd. Detta gör att huvudet blir helt stilla. På andra sidan sitter läkaren eller sköterskan. På bilderna kan läkaren sedan se hela näthinnan och ögonbotten.
Undersökning med ultraljud
Ibland kan det vara svårt för läkaren att se näthinnan. Det kan bero på att du har en blödning i glaskroppen framför näthinnan som skymmer. Då kan läkaren använda ultraljud för att undersöka dig.
Hen sätter då en så kallad ultraljudspenna mot ögonlocket medan du blundar. Sedan drar läkaren försiktigt pennan i olika riktningar. Ultraljudspennan för över bilder till en bildskärm där läkaren kan se om du har några förändringar i ögat.
Undersökningen gör inte ont. Du får besked om resultat direkt när undersökningen är klar.
Läs mer om ögonundersökningar här.
Ansträng dig inte fysiskt innan du fått behandling
Du ska inte utföra någon hårdare fysisk aktivitet innan du har fått behandling mot näthinneavlossning. Det kan göra så att näthinnan lossnar mer.
Behandling
Det finns olika behandlingar:
- laserbehandling
- operation av glaskroppen
- yttre operation av ögat.
Vilken behandling du får beror bland att på hur mycket av näthinnan som har lossnat, hur gammal du är eller om du är opererad i ögat tidigare.
Laserbehandling vid hål på näthinnan
När glaskroppen lossnar kan det bli ett litet hål på näthinnan. Hålet kan göra så att mer av näthinnan lossnar gradvis. Det kan förhindras om hålet lagas med laser innan mer av näthinnan har hunnit lossna.
Innan behandlingen får du ögondroppar som förstorar pupillen. Du får också ögondroppar som bedövar ögat. Det kan svida i några sekunder.
Så går behandlingen till
Läkaren sätter en kontaktlins på ögat. Du får sedan luta huvudet mot ett stöd på ett ögonmikroskop och sitta stilla med huvudet.
Läkaren ger behandlingen med laser genom kontaktlinsen in i ögat. Det kan kännas som lätta stick i ögat men det brukar inte göra ont. Du kan se blixtar av ljus när läkaren behandlar med laser. Det är inget farligt.
Behandlingen tar ungefär tio minuter.
Så mår du efteråt
Du kan lämna mottagningen efter behandlingen.
Du kan se dimmigt en till tre timmar efter behandlingen. Du ska därför undvika att köra bil eller något annat fordon under den tiden.
Behandlingen med laser kan göra att dina ögon blir känsligare för ljus. Det brukar gå över efter en till två dagar. Du kan använda solglasögon för att skydda ögonen från starkt ljus.
Operation om näthinnan har lossnat
Det behövs oftast en operation om näthinnan har börjat lossna mer. Då försvinner grumlingarna och blödningarna. Läkaren gör även en laserbehandling för att fästa näthinnan på sin plats. Då tätas också hålet i näthinnan.
Läs mer om operation av glaskroppen i ögat här.
Yttre operation av ögat
Näthinneavlossning kan också opereras genom att hålet i näthinnan tätas med silikonmaterial. Metoden kallas plomb och cerklage.
Materialet sitter långt bak under ögonlocken och varken känns eller syns.
Du blir sövd med narkos eller så får du lokalbedövning.
Så går behandlingen till
Läkaren syr fast en liten bit silikon på utsidan av ögat så att väggen buktas in. På så sätt täpps hålet i näthinnan till. Silikonbiten kallas plomb.
Läkaren fäster också ett tunt band av silikon runt ögat som håller näthinnan på plats. Bandet kallas cerklage.
Oftast tätas området kring hålet i näthinnan med laser.
Så mår du efteråt
Stygnen kan skava i ögat det första dygnet efter operationen. Du kan använda smörjande ögondroppar som finns att köpa på ett apotek.
En del av stygnen försvinner av sig själva. Andra stygn sitter kvar bakom ögat, men syns inte och ger inga besvär. Du får information om vad som gäller för dig från mottagningen.
Den första tiden efter operationen kan synen vara nedsatt. Det kan ta ett par veckor upp till flera månader innan synskärpan är tillbaka.
Första tiden efter behandlingen besöker du ögonläkaren ofta, sedan går det längre tid mellan besöken. Då undersöker läkaren att allt läker som det ska.
Vad är näthinneavlossning?
Ögat är format som ett litet klot. Det kallas ögongloben. Den innehåller en geléaktig vätska som kallas glaskroppen. På insidan av ögongloben sitter näthinnan. Här finns syncellerna. Under näthinnan finns åderhinnan, som ger näring och syre till näthinnan.
Vid en näthinneavlossning lossnar näthinnan från åderhinnan. Det gör att näthinnan får för lite näring och syre. Efter ett tag slutar syncellerna att fungera och synen på ögat går till slut förlorad.
Vad beror näthinneavlossning på?
I 50-årsåldern förändras glaskroppen. Den blir mindre geléaktig, mer vattnig och blir mindre elastisk. Det kan göra att glaskroppen kan lossna från näthinnan. Det kallas för glaskroppsavlossning. Det är mycket vanligt. De flesta människor får glaskroppsavlossning i medelåldern eller senare i livet.
Om glaskroppen drar i näthinnan
När glaskroppen håller på att lossna kan du se ljusblixtar i utkanten av synfältet. Det beror på att glaskroppen drar i näthinnan. Det kan uppstå en liten blödning i något av blodkärlen i näthinnan. Då kan du se stora rörliga sotflagor, en rödaktig rök eller få disig syn.
Om det går hål på näthinnan
Det kan finnas områden i näthinnan som kan gå sönder när glaskroppen lossnar, men det är ovanligt. Då blir det ett eller flera hål i näthinnan. Eftersom glaskroppen inte längre ger stöd åt näthinnan kan vätska tränga in genom hålet. Det gör att näthinnan lossnar från åderhinnan.
Då får näthinnan inte det syre och den näring som den behöver och fungerar sämre. Du kan uppfatta detta som en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet. Skuggan växer och blir större ju mer näthinnan lossnar.
Risken ökar om du är över 65 år
Risken att få näthinneavlossning ökar om du har någon nära släkting som har sjukdomen, eller om du är 65 år eller äldre.
Om du är ung och närsynt
Näthinnan kan också lossna på personer som är yngre. Då beror det oftast på att fler i släkten har haft sjukdomen eller på att ögat är kraftigt närsynt. Det beror på att ögat är längre vid kraftig närsynthet. Det gör att näthinnan blir uttänjd och skör. Då går det lättare hål på näthinnan vid till exempel en glaskroppsavlossning.
Andra sjukdomar kan påverka näthinnan
Näthinneavlossning kan ibland också uppstå i samband med andra sjukdomar. Det kan till exempel vara något av följande:
- Du har fått förändringar i ögat som orsakats av diabetes, så kallad diabetesretinopati.
- Du har opererats för grå starr.
Du kan också få näthinneavlossning av andra orsaker. Det kan till exempel vara om ögat har skadats av ett slag eller en olycka.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.