Vid trigeminusneuralgi får du plötsligt mycket ont i ansiktet.

Det här är typiskt för smärtan:

• Det gör ont i ena sidan av huvudet, till exempel i pannan, ögat, kinden och käken.
• Smärtan kan vara huggande, skärande eller kännas som en elektrisk stöt.
• Det gör ont i mellan en sekund och två minuter.

Du kan få flera anfall efter varandra. Du kan också ha perioder när du inte har några anfall alls.

När får jag anfall?

Du kan få anfall av smärta om du rör eller trycker lätt mot huden i ansiktet. Vibrationer kan också orsaka anfall. Här är exempel på när du kan få besvär:

• när du skrattar

• när du borstar tänderna, tvättar eller rakar dig 

• när du rör på dig 

• om du blir kall eller varm.

Kontakta en vårdcentral om du har symtom och det inte blir bättre. Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är vanligt att få ont i ansiktet vid olika sjukdomar eller besvär. Smärtan kan vara ett symtom vid till exempel besvär i käkleden, tandvärk eller synfel.

Det kan också vara en retning av den stora känselnerven i ansiktet, som kallas trigeminusnerven. Då kallas det trigeminusneuralgi. Ibland kan orsaken vara att ett blodkärl ligger mot och retar nerven, ibland hittar man ingen tydlig orsak.

Du kan lindra ansiktssmärtan på olika sätt:

• Täck ansiktet så mycket det går om du ska gå ut i kyla.
• Borsta tänderna med ljummet vatten.
• Tugga på den sida av ansiktet där du inte har ont.

Du blir undersökt av en läkare för att få reda på varför du har besvär med smärta i ansiktet. Vid besöket får du börja med att berätta om dina besvär. Därefter gör läkaren en kroppsundersökning. Detta är ofta tillräckligt för att läkaren ska kunna ställa en diagnos.

En del behöver undersökas mer. Då kan man behöva lämna ryggvätskeprov eller bli undersökt med röntgen eller magnetkamera.

Det är vanligt att få behandling med läkemedel. Oftast får du läkemedel som ska förebygga eller lindra smärtan.

Om du är gravid 

Prata med din läkare före behandlingen. En del läkemedel går bra att använda men inte alla. Du kan behöva vänta med behandlingen tills barnet är fött.

Du kan behöva bli opererad om det inte hjälper med läkemedel. Det kan vara olika vilken typ av operation som behövs. Läkaren bestämmer vad som blir bäst för dig.

Ballongkompression – nerven trycks ihop för smärtlindring

Du är sövd under operationen.

Läkaren för in en tunn nål i kinden. Med hjälp av röntgen följer läkaren hur det ser ut i kroppen och placerar en liten ballong vid trigeminusnerven. Läkaren fyller ballongen med luft. Det hindrar nerverna från att skicka signaler till hjärnan om att det gör ont.

Operationen tar cirka en halvtimme.

De flesta som behandlas med ballongkompression blir av med smärtan. Om smärtan kommer tillbaka kan du få behandling igen.

Mikrovaskulär dekompression – blodkärlet flyttas för smärtlindring

Du är sövd under operationen. 

Läkaren gör ett snitt bakom örat. Snittet är två till tre centimeter. Därefter flyttar läkaren på blodkärlet som trycker mot nerven. Läkaren häftar ihop operationssåret med små metallklämmor.

Operationen tar cirka en till två timmar.

Metallklämmorna behöver du ha kvar i sju till nio dagar. Du får hjälp att ta bort dem på en vårdcentral.

Om smärtan inte lindras eller försvinner kan du behöva opereras igen.

Så mår du efteråt

Innan operationen får du läkemedel som förebygger att du får yrsel, huvudvärk och mår illa. Men du kan ändå ha lite besvär efter operationen. Det går oftast över inom en dag.

Hur länge behöver jag stanna på sjukhuset? 

Hur länge du behöver stanna beror på hur du mår, vilken operation som har gjorts och vilka rutiner som gäller på sjukhuset där du har opererats.
 
Du som har opererats med ballongkompression får åka hem samma dag.

Du som har opererats med en mikrovaskulär dekompression kan behöva stanna kvar mellan tre och fem dagar.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation. Det kan till exempel vara en blödning eller en infektion.

Efter behandlingen kan du må sämre, men det är ovanligt. Efter en mikrovaskulär dekompression kan du få symtom som illamående, yrsel och dubbelseende. Du får läkemedel för att förebygga och behandla symtomen. Besvären går oftast över inom några dagar.

Om du får blåsor i munnen

Om du tidigare har haft en herpesinfektion kan du få blåsor i munnen efter operationen. Du kan köpa receptfri salva på apoteket för att behandla blåsorna.

Förändrad känsel i ansiktet

Ibland kan känseln försvinna i den ansiktshalva som har behandlats. Det går oftast över av sig själv. Det kan vara kvar resten av livet, men det är väldigt ovanligt. Det beror på att den skadade nerven inte läker ordentligt.

Om det läcker vätska från operationssåret eller genom näsan

Ibland kan det läcka vätska från operationssåret eller genom näsan efter operationen. Vätskan kan se ut som genomskinlig snuva. Då kan du behöva opereras igen.

Biverkningar är ovanliga

En biverkning är en oönskad effekt av läkemedel. Det är vanligt att känna sig illamående efter operationen på grund av narkosen.

Det är mycket ovanligt med allvarliga biverkningar. Du får alltid veta av vårdpersonalen vilka symtom du ska vara uppmärksam på efter en behandling.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.  

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel. 

Ditt samtycke är viktigt 

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år.

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.