Det här är exempel på vanliga symtom som påverkar dina rörelser: 

• Dina rörelser är skakiga eller ryckiga. 

• Du har svårt att få rörelser att samarbeta med varandra. 

• Du har svårt att greppa saker, till exempel pennor och bestick. 

• Du får sämre balans och har lättare för att snubbla eller ramla.  

• Du får svårare att gå och kan till exempel gå bredbent.  

• Du kan få svårt att prata tydligt. Det kallas ibland för dysartri. 

• Du kan få svårt att svälja. Det kallas för dysfagi. 

Du kan också ha andra symtom. Här följer några exempel. 

Du kan få problem med synen 

Om ataxi påverkar synen kan du få dubbelseende. Ögonen kan röra sig ryckigt och det kan bli svårt att fästa blicken på en sak. Du kan till exempel få svårare att läsa. 

Du kan bli trött och nedstämd 

Ataxi kan också påverka hur du mår. Du kan bli mycket trött och orka mindre än tidigare. Du kan också få sämre minne och svårare att koncentrera dig.  

Humöret kan förändras. Du kan känna dig mer irriterad eller nedstämd. En del får också ångest eller depression. 

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har ataxi. 

Många mottagningar går att kontakta genom att logga in. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Om det är bråttom 

Ring 112 om du har symtom som kommer plötsligt eftersom det kan vara tecken på en stroke. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Ataxi är ett samlingsnamn för att beskriva olika symtom som beror på sjukdomar eller skador i hjärnan och nervsystemet. Skadan i hjärnan kan vara ärftlig eller bero på en annan sjukdom. 

Det finns olika typer av ataxi. De har olika namn beroende på var i hjärnan de sitter. Följande delar av hjärnan kan påverkas: 

• Balansorganet bakom örat. Det kallas vestibulär ataxi och påverkar balansen på olika sätt. 

• Lillhjärnan. Det kallas cerebellär ataxi och påverkar kroppens förmåga att samordna rörelser. 

• Nerverna i ryggmärgen. Det leder till att hjärnan inte kan styra kroppens rörelser ordentligt. 

Det finns flera olika orsaker till att en del får ataxi, till exempel följande: 

• sjukdom, till exempel stroke, multipel skleros och cerebral pares 

• ärftlighet 

• alkoholberoende 

• brist på vitaminer som B1, B6, B12 eller vitamin E 

• infektion  

• biverkningar av vissa läkemedel 

• hjärntumör. 

Ibland går det inte att hitta orsaken till att en del får ataxi. 

Ataxi kan vara ärftligt  

Cerebellär ataxi kan ibland överföras via generna, till exempel Friedreichs ataxi. Då får du oftast symtom i barndomen eller tonåren, men symtomen kan också komma senare.  

Ataxi kan bero på en infektion  

Det är ovanligt, men ibland kan ataxi bero på en virusinfektion, till exempel vattkoppor, körtelfeber eller mykoplasma. Det kallas akut cerebellär ataxi. 

Du får berätta om dina besvär och läkaren gör en kroppsundersökning. Du får också berätta om du har eller har haft några andra sjukdomar.  

Du kan få lämna blodprov för att ta reda på vad som har orsakat symtomen.  

Ibland kan du få en remiss till en neurolog som är specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar. I den utredningen ingår flera undersökningar, bland annat med magnetkamera. 

Vilken behandling du får beror på varför du har fått ataxi och hur dina symtom påverkar dig i vardagen. 
 
Du kan få behandling för sjukdomen som har orsakat ataxi. Då kan besvären bli bättre eller försvinna. 
 
Det är inte alltid vården kan hitta en orsak till att du har fått ataxi. Det kan också vara så att det inte finns en behandling för orsaken till besvären. Då får du behandling som kan lindra symtomen.  

Här är några exempel på vilken hjälp du kan få, beroende på vilka besvär du har: 

• Du kan få hjälp att träna balansen och dina rörelser av en sjukgymnast. 

• Du kan få hjälp av en arbetsterapeut att prova ut hjälpmedel som du kan använda i vardagen. 

• Du som har svårt med talet kan få hjälp av en logoped.  

• Du kan få samtalsstöd av en psykolog eller kurator. 

Att få ataxi kan vara en stor omställning. Du kan känna dig frustrerad när kroppen inte fungerar som förut. Det kan också vara jobbigt när andra inte förstår hur mycket besvären påverkar vardagen. 

Livet kan förändras 

Ataxi är olika från person till person. En del får stora besvär med rörelse, balans och tal. Andra kan ha mildare symtom som knappt märks utåt. 

Hur livet påverkas beror också på hur aktiv du har varit tidigare. Det kan bli en stor förändring om du är van vid att vara väldigt aktiv, till exempel om du brukar röra dig mycket eller arbeta med kroppen. Men det går att hitta nya sätt att klara vardagen och fortsätta göra sådant som är viktigt i livet, ofta med hjälp av träning och hjälpmedel.

Informationskort kan hjälpa vid nya möten 

Många tycker att det hjälper att ha ett litet informationskort eller intyg när de träffar nya personer. Kortet kan förklara att du har ataxi, vad det innebär och hur omgivningen kan underlätta. På kortet kan det också stå vem som ska kontaktas om något skulle hända dig.  

Ataxi påverkar även dig som är närstående. Du har en viktig roll som stöd och hjälp i vardagen. Ofta får du hjälpa till med kontakter med vården, myndigheter och andra i omgivningen. 

Du kan till exempel följa med till vårdcentralen, hjälpa till med inköp eller andra ärenden. Samtidigt är det viktigt att den som har ataxi får vara så självständig som möjligt.  

Hur kan du underlätta vardagen för någon som har ataxi? 

Du kan hjälpa genom att till exempel: 

• Planera aktiviteter i god tid. 

• Se till att det finns bra med tid att ta sig till eller mellan aktiviteter. 

• Se till att det finns bra med tid vid måltider. 

• Se till att hemmet är säkert, ta till exempel bort lösa mattor. 

• Återkoppla i samtal, det vill säga fråga om du har förstått rätt. 

• Låtsas inte att du förstår om du inte gör det. 

En logoped och arbetsterapeut kan ge både personen med ataxi och dig som närstående råd i vardagen. 

Hur kan jag ta hand om mig själv?  

Som närstående är det vanligt att känna sig trött, otillräcklig, ledsen, arg eller frustrerad. Många känner också dåligt samvete när orken inte räcker till. 

Sök stöd tidigt, så att du får hjälp och orkar med situationen. Det är viktigt för dig och den som du hjälper.  

Anhörigstöd från kommunen  

Kommunen ska enligt lag erbjuda stöd till närstående som vårdar anhöriga. Det kallas ofta för kommunalt anhörigstöd. Det varierar lite hur det ser ut från kommun till kommun. Ofta finns det anhörigkonsulenter eller anhörigteam som ger stöd och informerar om vad kommunen kan göra för dig. Anhörigstödet kan till exempel ha samtalsgrupper eller föreläsningar. 

Läs mer om hur du som närstående kan få stöd och avlastning.

Stöd från patientföreningar  

Det finns patientföreningar och stödorganisationer för personer med neurologiska sjukdomar och deras närstående. Där kan du få mer information och stöd. Du hittar kontaktuppgifter på Neuroförbundets webbplats.