Frontallobsdemens
Frontallobsdemens är en ovanlig demenssjukdom. Sjukdomen kan påverka personligheten så att du gör eller säger saker du inte skulle ha gjort tidigare. Det finns mycket stöd och hjälp att få.
Frontallobsdemens kallas också för pannlobsdemens.
Här kan du läsa mer om olika demenssjukdomar.
Symtom
Det första tecknet på frontallobsdemens brukar vara att din personlighet förändras. Problem med minnet kommer ofta senare i sjukdomen jämfört med andra demenssjukdomar.
Det här är vanliga besvär vid frontallobsdemens:
- Du blir mindre engagerad i sådant som du tidigare var intresserad av.
- Du blir mindre utåtriktad och får svårare att ta initiativ.
- Du får svårare att styra dina impulser.
- Du kan ha svårt att uppfatta hur andra uppfattar ditt beteende.
- Du kan börja göra saker som du tidigare inte skulle ha gjort.
- Du har svårt att planera och att koncentrera dig.
- Du får större aptit.
- Du kan få problem med att förstå vad ord betyder eller få svårt att prata. Du kan till exempel stamma eller haka upp dig.
Symtom som kommer senare i sjukdomen
När du blir mer sjuk kan du få fler symtom, till exempel följande:
- Du känner dig rastlös, orolig, likgiltig och trött.
- Du blir mer tyst och får svårt att svara eller prata.
- Du upprepar ord och fraser.
- Du har svårt att komma ihåg saker.
- Du får svårt att göra vardagliga saker, som till exempel att klä på dig eller äta med bestick.
Sjukdomen utvecklas långsamt
Frontallobsdemens utvecklas ofta långsamt. En person som får en tidig diagnos kan leva ett aktivt liv i många år till.
Kan också ge psykiska besvär
Du som har varit sjuk under en längre tid kan också få psykiska besvär. Ditt beteende kan också förändras. Besvären kommer ofta i perioder.
Du kan till exempel:
- bli nedstämd
- få ångest
- känna mycket irritation
- bli arg
- bli misstänksam mot andra.
Ibland kan du som har frontallobsdemens uppleva saker som inte finns på riktigt. Det kallas för psykoser.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på en demenssjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Det är bra att söka hjälp tidigt.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom.
Demensutredning
Du får göra en demensutredning om läkaren misstänker att du har en demenssjukdom.
Behandling
Det finns ingen behandling som gör att du blir frisk från frontallobsdemens. Sjukdomen beror på skador i hjärnan som inte går att läka. Men du kan få mycket stöd och hjälp.
Behandling vid psykiska besvär och förändringar i beteendet
Det finns olika behandlingar som kan hjälpa om du har psykiska besvär. Vilken behandling och hjälp du får beror på vilka besvär du har. Det finns till exempel olika läkemedel som du kan prova.
Du och dina närstående får också hjälp att hantera om du har förändringar i beteendet. Tillsammans kan ni ändra på något i din vardag eller miljö, om det behövs. Det kan vara att ändra några rutiner. Det kan också handla om att personer runt dig bemöter dig på ett annat sätt.
Återbesök hos läkare
Du får träffa en läkare minst en gång om året för kontroller. Ofta har du också regelbunden kontakt med en sjuksköterska.
Att leva med en demenssjukdom
Oro och sorg är vanliga känslor när man får veta att man har en demenssjukdom. Samtidigt kan det också vara en lättnad att förstå vad besvären beror på.
Du kan göra flera saker i vardagen för att må bättre med en demenssjukdom. Läs mer här.
Att vara närstående
Att en närstående blir sjuk i demens väcker ofta många känslor. Ju närmare du står den som blir sjuk desto mer kan även ditt liv förändras. Det är viktigt att du som tar hand om eller vårdar någon med en demenssjukdom även får eget stöd.
Besvären hos den som är sjuk kommer ofta långsamt. Därför har ni tid att både fortsätta göra det ni tycker om och att planera för framtiden.
Här kan du läsa mer om att vara närstående till en person som har en demenssjukdom.
Vad händer i kroppen?
Alla demenssjukdomar beror på att delar av hjärnan har blivit påverkade och skadade. Hjärnan skadas på olika sätt vid de olika demenssjukdomarna. Vilka besvär du får blir beror på vilka delar av hjärnan som är skadade.
Delarna som styr personligheten påverkas
Vid frontallobsdemens förstörs nervcellerna i hjärnans främre delar. Därför kommer handlingar och tankar som styrs från den delen av hjärnan att fungera sämre.
Hjärnans främre delar påverkar personligheten och hur man fungerar i sociala sammanhang. Pannloben gör så att det går att använda språk och prata. Pannloben styr också ditt omdöme och förmåga till insikt. Därför kan det bli svårare att kontrollera impulser och aggressivitet när du har frontallobsdemens.
Kan vara ärftligt
Det är inte känt vad exakt det är som orsakar sjukdomen. Troligen beror det på fel i omsättningen av proteiner i vissa nervceller.
Sjukdomen är till viss del ärftlig. Ungefär hälften av alla med frontallobsdemens har en släkting som har haft sjukdomen.
Det finns nationella riktlinjer vid demenssjukdom
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Riktlinjerna är från Socialstyrelsen
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för demenssjukdom.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.