Välj region för att få mer information från 1177.se

Välj region för att få mer information från 1177.se
karta
FLER BEHANDLINGAR

Bloddialys – hemodialys

Du kan få behandling med dialys när dina njurar inte fungerar som de ska. Vid bloddialys renas blodet genom ett filter i en speciell maskin. Du kan få behandlingen på en dialysmottagning eller hemma.

Dialys ersätter njurarnas uppgift att rena blodet. Du mår ofta bättre efter en till två veckor. Vid tillfällig njursvikt kan du behöva dialys en kortare tid. Många behöver dialys resten av livet eller tills en njurtransplantation blir möjlig.

Den finns två former av dialys. Den ena är bloddialys, som också kallas hemodialys. Den andra är bukhinnedialys som också kallas påsdialys.

Förberedelser innan du får dialys

Innan du får dialys första gången behöver din kropp och dina blodkärl förberedas på det. Det blodkärl som ska användas under dialysen behöver bli större. Det gör läkaren under en operation.

Det finns flera metoder som läkaren kan använda:

  • Två av dina blodkärl kan kopplas ihop, en ven och en artär. Det gör att blodflödet blir större och det mindre blodkärlet blir större. Det här kallas för en AV-fistel.
  • Du kan få ett konstgjort blodkärl inopererat. Det här kallas för en graft. En graft används när det inte går att skapa en fistel.
  • En tunn slang kan föras in i ett blodkärl på halsen. Slangen ligger sedan under huden en bit och kommer fram på bröstet. Det här kallas för en kateter.  Du kan också få en kateter i ljumsken.

AV-fistel

Det finns två sorters blodkärl i kroppen, artärer och vener. Eftersom venerna inte har tillräckligt starkt blodflöde behöver läkaren skapa ett speciellt blodkärl, en AV-fistel. Då kopplas bit av en artär och en ven ihop. Artären gör att blodflödet ökar i venen.

Läkaren skapar fisteln under en mindre operation. Du får ofta fisteln på underarmen. Efter ett par månader har venen blivit större och tåligare och du kan få behandlingen.

Du kan känna fisteln som ett blodkärl under huden. Fisteln är oftast en centimeter i diameter.

Graft

Ibland kan inte dina vener fungera som fistel. Då kan ett konstgjort kärl opereras in istället. Ett sådant kärl kallas graft.

Kateter

Du kan ibland få en dialyskateter istället för att en fistel skapas. Kateter är en tunn slang som förs in i ett blodkärl på halsen. Den läggs under huden en bit och kommer fram på bröstet om den ska användas under en lång tid.

Du kan också få katetern inlagd via ett blodkärl i ljumsken om det gäller akut dialys.

Så går behandlingen till

Du får sitta eller ligga i en fällbar stol eller en säng under behandlingen. Du kan sova, titta på tv eller serier, lyssna på musik eller läsa.

Varje behandlingstillfälle tar ungefär fyra timmar. Men tiden kan variera.

Det vanligaste är att behandlingen görs på en dialysmottagning. I rummet kan det ofta vara flera personer som får dialys samtidigt.

Det är dialyssjuksköterskor som sköter behandlingen på en dialysmottagning.

När du har fått utbildning kan du själv förbereda eller genomföra hela eller delar av behandlingen. Då kan du använda du en självdialysenhet. Det finns alltid dialyssjuksköterskor som kan hjälpa dig.

Behandlingens olika steg

  1. Dialyssjuksköterskan förbereder maskinen genom att sätta dit ett nytt filter, nya slangar och spola igenom med ren koksaltlösning.
  2. Du får ett läkemedel före behandlingen som motverkar att blodet levrar sig, koagulerar. Ibland får du läkemedlet kontinuerligt under hela behandlingen.
  3. Sjuksköterskan ställer in hur mycket vätska som ska avlägsnas från kroppen och hur lång tid behandlingen ska pågå.
  4. Dialysslangarna kopplas till fisteln via två dialysnålar. Slangarna kan även kopplas direkt till katetern om du har en sådan.
  5. Sjuksköterskan startar dialysmaskinens pump. Då leds blodet ut från blodkärlet via AV-fisteln eller katetern, genom en dialysslang och in i maskinen. Där renas blodet från restprodukter och vätska avlägsnas. Sedan leds blodet tillbaka in i kroppen igen genom den andra dialysslangen.

Mellan behandlingarna desinficeras maskinen.

Så fungerar dialysmaskinen

Dialysmaskinens uppgift är att rena blodet från restprodukter och avlägsna överflödigt vatten.

Blodet filtreras genom tunna rör

Dialysmaskinen pumpar blodet genom ett dialysfilter. Filtret innehåller ett stort antal mycket tunna rör som blodet pumpas igenom. I motsatt riktning pumpas dialysvätska mellan rören. Det finns små hål, porer, i rören. Restprodukterna flyttar sig igenom de små hålen till dialysvätskan och avlägsnas på så sätt ur blodet. Viktiga och nyttiga ämnen som kroppen behöver stannar däremot kvar. Dialysvätskan tar också hand om det överskott av syror som dagligen bildas i kroppen.

Onödigt vatten i kroppen förs bort

Dialysmaskinen avlägsnar också överflödigt vatten. Det sker genom att en tryckskillnad skapas mellan blodet och dialysvätskan i filtret. På så sätt att vattnet kan tryckas ut.

Om din kropp inte producerar någon urin är det vanligt att två till tre liter vatten behöver avlägsnas ur kroppen vid varje dialystillfälle.

Dialysvätskan för ut restprodukterna

Dialysvätskan består av vanligt kranvatten. Vattnet renas noga i ett stort reningsverk på dialysmottagningen. Om du har dialys i hemmet renas vattnet i ett litet reningsverk som är kopplat till dialysmaskinen. När vattnet är renat tillsätts bikarbonat och vissa salter. Dialysvätskan värms av dialysmaskinen till kroppstemperatur eller något lägre. Den använda dialysvätskan leds ut i avloppet tillsammans med de skadliga restprodukterna.

Behandling hemma

Du kan sköta dialysbehandlingen själv i ditt hem efter att du har fått utbildning. Det kan vara en fördel om du vill styra mer själv över när behandlingen ska göras. Det är vanligt att utföra behandlingen fyra till sju gånger i veckan hemma. Du kan alltid ringa en dialyssjuksköterska för att få råd.

Hur mår jag efteråt?

Hur du mår efter varje dialysbehandling är olika för varje person och kan variera från gång till gång. Det är vanligt att du känner dig trött en stund efter behandlingen.

Hur du mår kan också påverkas av den sjukdom du har som har lett till att du behöver gå i dialys. Sjukdomen kan göra att du känner dig piggare vissa dagar och mår sämre andra dagar.

När du börjar få dialysbehandling har du ofta mått dåligt under en längre tid, eftersom njurarna inte har fungerat som de ska. Många mår bättre inom ett par veckor efter att de påbörjat dialysbehandlingen. Dialys tar bort besvär som beror på njursvikt, till exempel klåda och illamående.

Uppföljning vid varje nytt besök

Du får träffa en dialyssjuksköterska om du får dialys på en mottagning.

Du får berätta hur du mår

Före varje behandling berättar du för sjuksköterskan om hur du mår, till exempel om du känner dig svullen och har svårt att andas.

Du får väga dig

Du får också väga dig för att se om du har gått upp i vikt sedan förra behandlingen. Att öka i vikt under ett par dygn är ett tecken på att du har för mycket vatten i kroppen. Dialyssjuksköterskan avgör sedan hur mycket vatten som ska avlägsnas.

Förbereda egen behandling

Du får lära dig hur du ska förbereda dig inför varje behandling om du ska sköta behandlingen själv.

Du får utbildning att sköta dialysen själv

Du kan ofta lära dig hur du utför behandlingen själv. Utbildningen tar två till tre månader.

Därefter kan du antingen sköta dialysen på en dialysmottagning eller i ditt hem. Det är specialutbildade sjuksköterskor som håller i utbildningen.

Du får bland annat lära dig vilken funktion njurarna har i kroppen och vad som händer när du får njursvikt. Du får också råd om hur du kan leva ett så bra liv som möjligt.

Större frihet med egen behandling

Genom att sköta behandlingen själv har du större möjlighet att påverka vilken tid du vill utföra den. Det kan göra att du känner dig friare att göra andra saker.

Du kan till exempel korta behandlingstiden för varje tillfälle eftersom du kan göra den oftare. Du kan också göra dialysen på natten när du sover. Det är vanligt att utföra behandlingen fyra till sju gånger i veckan hemma.

Täta kontakter med vården

När du får dialysbehandling har du täta kontakter med dialyssjuksköterskor och en läkare som är specialist i njursjukdomar.  Du har alltid möjlighet att ringa en sjuksköterska om du sköter dialysen själv hemma.

Att leva med dialys

Du behöver planera ditt liv efter behandlingarna. Det tar tid att utföra varje behandling. Hur du mår kan också påverkas av om du har andra sjukdomar.

Behandlingen kan underlättas

Du kan få bedövning i huden om du tycker det är obehagligt med nålsticken som görs för att koppla dialysslangen till blodkärlet. Du kan ofta använda samma stickställe. Det kan göra det mindre obehagligt. 

Behandlingen anpassas efter dina behov

För att du ska må så bra som möjligt utformas behandlingen efter dig och din situation.

En del personer kan behöva mer dialys än andra för att få den blodrening som krävs. Det beror framför allt på om dina njurar har kvar en viss funktion eller inte. När du får behandling oftare och under längre tid avlägsnas mer restprodukter och överflödigt vatten ur kroppen. Det hjälper också till att hålla blodtrycket på en bra nivå. Behandlingen kan också minska besvär som trötthet, illamående och klåda som beror på njursvikt.

Tala med en dietist om vad du ska äta och dricka

Du behöver äta bra och få i dig tillräckligt med energi och näringsämnen när du behandlas med dialys. Du kan behöva undvika vissa livsmedel och ofta även begränsa hur mycket vätska du får i dig. Det är till exempel vanligt att du får högre värden av kalium och fosfat i blodet när du har njursvikt. Därför behöver du undvika att äta vissa livsmedel som innehåller mycket av det. Det kan till exempel vara bananer och jordgubbar. Du får träffa en dietist som ger kostråd.

Planera din träning med en fysioterapeut

Det är viktigt att du rör på dig och håller igång för att bibehålla din muskelstyrka. Du kan få hjälp att planera din träning av en fysioterapeut.

Det är också bra att fortsätta göra vanliga vardagliga aktiviteter som du tycker om. Det kan till exempel vara att träffa vänner, resa eller gå ut i skogen.

Du kan ha ett aktivt samliv

Själva behandlingen hindrar inte att du har ett aktivt samliv. Men ibland kan din lust och sexuella förmåga påverkas av olika faktorer. Det kan vara både fysiologiska och psykologiska faktorer som hör samman med njursjukdomen och dialysen. Tala med sjukvårdspersonalen om du upplever problem. Det finns hjälp att få.

Råd och stöd vid dialys hemma

Du har alltid möjlighet att ringa en sjuksköterska om du sköter dialysen själv hemma. Du kan diskutera din behandling och ställa frågor. Du kan också rådfråga läkaren som du går till på regelbundna kontroller.

Du kan få stöd från kurator och patientförening

Det är en stor omställning i livet att få dialysbehandling. En del klarar snabbt av att hantera sin nya situation. För andra kan det ta längre tid. Du kan få träffa en kurator på sjukhuset för samtal och stöd. Du kan få tips och råd från en patientförening, och också komma i kontakt med andra som du kan dela dina erfarenheter med.

Närstående kan få stöd

Närståendes liv kan också påverkas. Därför behöver närstående få information, möjlighet att ställa frågor och ibland få stöd på annat sätt. Sjukvården och patientföreningar anordnar träffar för både patienter och anhöriga. Du kan alltid tala med en sjuksköterska eller läkare för att få stöd.

Du kan få dialys utomlands eller på andra orter när du reser

Dialysmottagningar kan finnas på många ställen, inte bara på sjukhus. Oftast har du din behandling under dagtid. Men ibland kan den utföras på kvällen eller natten. Du kan få din behandling på andra dialysmottagningar, både inom Sverige och på andra håll i världen, så kallad gästdialys. Det innebär att du har möjlighet att resa, även om det kräver en del planering. Du kan få mer information från dialyssjuksköterskan på din mottagning.

Komplikationer och besvär

Det kan ibland bli förträngningar i dialysfisteln. Då kan fisteln behöva vidgas med en så kallad ballongkateter.

Behandling med bloddialys kan också ge en del kroppsliga besvär. Det kan till exempel vara trötthet, muskelkramper och blodtrycksfall.

Varför får jag bloddialys?

Du får behandlingen när dina njurar har slutat fungera helt eller till stor del. Dialys ersätter njurarnas uppgift att rena blodet.

Njurarna renar blodet

Njurarnas främsta uppgift är att rena blodet från ämnen som kroppen inte behöver. Dessa ämnen kallas restprodukter och lämnar kroppen via urinen. Njurarna avlägsnar också överflödigt vatten från kroppen. De är också viktiga för att blodtrycket ska ligga på en bra nivå.

Blodet filtreras i små nystan av blodkärl inuti njurarna. Viktiga ämnen som kroppen behöver för att fungera stannar kvar i blodet, till exempel salter. Men restprodukter och onödig vätska lämnar kroppen som urin.

Vad händer när njurarna inte fungerar?

När njurarna inte klarar av att rena blodet som de ska stannar ämnen som är skadliga för kroppen kvar i blodet. Det är också vanligt att kroppen samlar på sig för mycket vatten. Det kan leda till att du får högt blodtryck, blir svullen och andfådd.

Det kan finnas många olika orsaker till att du får njursvikt, men de vanligaste är diabetes, åderförkalkning eller allvarlig njurinflammation.

Du får regelbunden dialys vid kronisk njursvikt

De flesta som påbörjar en dialysbehandling har haft besvär med njurarna under många år. Njurarna försämras långsamt, till en början utan att du märker några symtom. Det kallas kronisk njursvikt.

Du behöver regelbunden behandling med dialys eller en njurtransplantation om njurarna fungerar till mindre än tio procent. Det är för att undvika allvarliga symtom av urinförgiftning. Du behöver någon av de här behandlingarna om njurarna slutar fungera helt och hållet för att kunna överleva.

Du får tillfällig dialys vid akut njursvikt

Du kan behöva få dialysbehandling under kortare tid om njurarna tillfälligt slutar fungera. Det kallas för akut njursvikt och kan bero på till exempel förgiftningar, biverkningar av läkemedel eller någon tillfällig sjukdom som påverkar njurarna. Du blir oftast frisk när du fått behandling för det som har orsakat besvären, om du har akut njursvikt.

Två former av dialys

Det finns två former av dialysbehandlingar. Bloddialys, som också kallas hemodialys, är den ena. Den andra är bukhinnedialys, som även kallas påsdialys. Det är individuellt vilken dialysbehandling som passar bäst. Ibland kan du behöva växla mellan de båda behandlingarna.

Vid bukhinnedialys används din egen bukhinna som dialysfilter. Då har du dialysvätska i magen. Dialysvätskan byts genom en plastslang som du först har fått inlagd genom huden. Du kan ofta byta vätskan själv eller få hjälp av utbildad hemtjänstpersonal.

Ibland kan läkemedel hjälpa

Njurarna kan ibland rena blodet tillräckligt bra trots att funktionen är mycket försämrad. Du behöver då behandling med läkemedel och ibland ändrade kostvanor för att må bra.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan