Vid en insemination får spermierna hjälp att nå fram till ägget för att befrukta det. Då placerar en läkare eller barnmorska spermierna direkt i livmodern.  

Vad är skillnaden mellan insemination och IVF? 

Vid insemination sker befruktningen inuti kroppen. Vid en IVF-behandling sker befruktningen i ett provrör utanför kroppen.  

Du kan behöva insemination om du behöver hjälp att bli gravid. Till exempel om något av följande stämmer: 

• Du och din partner har olika kön men har svårt att bli gravida själva. 
• Du och din partner ska använda donerade spermier. 
• Du vill bli gravid själv utan en partner.   

Du kan få behandling hos regionernas mottagningar om följande stämmer: 

• Du som vill bli gravid har fyllt 25 år men är yngre än 39 år.  
• Om ni ska använda en partners spermier behöver partnern vara yngre än 55 år.  
• Du och en eventuell partner har inga gemensamma barn sedan tidigare. Det gäller både biologiska och adopterade gemensamma barn.  
• Varken du eller din partner har valt att bli steriliserade. 

Privata mottagningar kan ha andra åldersgränser och rekommendationer.  

Innan du kan få insemination behöver du ha gjort en utredning för att ta reda på om du kan bli gravid.  

Läs om fertilitetsutredning. 

Undvik vissa läkemedel 

Om du använder smärtstillande läkemedel ska du undvika så kallade NSAID eller coxhämmare. 

Läs om receptfria läkemedel vid tillfällig smärta – vad ska jag välja? 

Res inte bort när du väntar på behandling 

Se till att du har möjlighet att komma till mottagningen när du har ägglossning. Om du till exempel är bortrest kan du missa tillfället då det är möjligt att få inseminationen. 

En del får ta ägglossningstest

Du får behandlingen strax före eller samtidigt som du har ägglossning. Om din ägglossning är regelbunden får du ta ägglossningstester. Då får du veta vilken dag du har ägglossning. Du tar testerna själv hemma.

En del behöver stimulera ägglossningen 

Om din ägglossning inte fungerar som den ska får du ta läkemedel med hormoner. Det hjälper ägglossningen att komma i gång. Det kallas för att stimulera ägglossningen.

Läkemedlet får du som tabletter eller sprutor. Du tar sprutorna själv i magen eller låret. Vårdpersonalen visar hur du ska göra.

Du blir undersökt med vaginalt ultraljud 

Äggen finns i äggblåsor, så kallade folliklar. Läkaren eller barnmorskan undersöker dig med vaginalt ultraljud för att se om det blir några äggblåsor och hur de växer i äggstocken.

Du behöver ta en spruta för att ägget ska lossna 

Läkaren eller barnmorskan bedömer när äggblåsan har vuxit tillräckligt och är redo för ägglossning. Då får du ta en spruta för att ägget ska lossna. Vårdpersonalen berättar när och hur du ska ta sprutan.

Inseminationen sker inom en till två dagar efter att du har tagit sprutan.

Har du en partner är ni båda med under läkarbesöket och undersökningarna.

Spermierna förbereds 

För dig som är partner och ska lämna spermier gäller följande: 

• Du ska helst ha haft utlösning två till fyra dygn innan dagen för inseminationen. 
• Du behöver lämna spermierna på mottagningen samma dag som inseminationen. Det gör du genom ett spermaprov. 

Om det är spermier från en donator som ska användas finns de redan nedfrysta på mottagningen.

Spermierna förs in i livmodern 

Under behandlingen sitter du i en gynstol. Läkaren för in en tunn plastslang genom livmodertappen. Sedan sprutar läkaren in spermierna i livmodern. Spermierna tar sig från livmodern till äggledarna där befruktningen kan ske.  
 
Inseminationen tar några minuter. En del tycker att behandlingen känns obehaglig men de flesta tycker inte att det gör ont. 

Ungefär två veckor efter inseminationen får du ta ett graviditetstest. Om testet visar att du är gravid får du en tid för ultraljud några veckor senare. Då undersöker läkaren att graviditeten utvecklas som den ska.

Om du börjar blöda 

Du kan få en liten blödning efter inseminationen. Det betyder inte att något är fel. Kontakta mottagningen om du är orolig eller har frågor.  

Att behöva behandling för att bli gravid kan skapa olika känslor. En del tycker det känns skönt att få hjälp. Andra tycker att det är en påfrestande tid. Det finns inget säkert svar på om du kommer att bli gravid eller inte.

Det kan hjälpa att prata om det 

En del vill prata, andra behåller tankar och känslor inom sig. Ofta hjälper det om du kan prata med en partner eller närstående. 

Det kan också kännas bra att få prata med någon inom vården. De är vana vid att prata om de känslorna som kan komma vid en behandling för att bli gravid. På mottagningen finns det oftast kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd. 

Läs om att hitta en psykolog eller psykoterapeut.

Möjligheten att bli gravid vid insemination beror på olika saker. Till exempel din ålder och hur bra spermierna fungerar. 

Hur många behandlingar du kan få varierar mellan olika regioner. Man kan få prova andra behandlingar om inte inseminationen ger resultat.

Du kan kontakta en privat mottagning om du vill fortsätta med ännu fler försök. Men då måste du bekosta hela behandlingen själv.

På regionens mottagningar betalar du en patientavgift för dina undersökningar och behandlingar. Avgiftens storlek kan variera mellan olika regioner. Behandlingarna omfattas av högkostnadsskyddet. 

På en privat mottagning får du betala hela kostnaden själv. Vad det kostar kan variera mellan olika mottagningar.

Väntetiderna varierar i landet. Välj region högst upp på sidan för att få rätt information. Även privata mottagningar kan ha väntetid. 

Vissa regioner har beslutat att insemination med partners spermier ska ingå i vårdgarantin och då är väntetiden tre månader. Om insemination inte ingår i vårdgarantin är väntetiden upp till två år. Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd. 

För insemination med donerade spermier kan väntetiden vara upp till två år.