Ungefär 1500 personer dör varje år i självmord, eller suicid som det även kallas. Det är den vanligaste dödsorsaken för ungdomar mellan 15 och 24 år och för män upp till 44 år. De allra flesta självmorden sker dock bland äldre.

Bakom en självmordshandling ligger ofta någon form av psykisk ohälsa och/eller missbruk. Även kriser av olika slag kan vara en utlösande faktor. Den som har gjort ett självmordsförsök löper större risk för att till slut ta sitt liv. Därför ska man ta alla självmordsförsök på största allvar.

Det finns bra hjälp att få för den som har självmordstankar eller andra problem. Att prata om sina svårigheter kan förebygga självmord. Tränger man bort tankarna kan de komma tillbaka som starka, ohanterliga impulser, speciellt under inverkan av alkohol.

Hjälp och stöd är effektivt: 85 till 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet

Symtom

Att ens tankar hela tiden kretsar kring självmord och död kan bero på att man har en depression. Det är en vanlig sjukdom som går att behandla. Det finns flera symtom på depression, till exempel nedstämdhet, brist på initiativförmåga, koncentrationssvårigheter, matproblem, sömnbesvär, man nedvärderar sig själv eller har ständiga tankar på skuld och död.

Riskgrupper

Gemensamt för dem som försöker ta sitt liv är en inre upplevd stress till exempel vid  konflikter, arbetslöshet, skilsmässa, sjukdom eller dödsfall. Om man är särskilt sårbar eller har svårt att tackla motgångar, kan stressen utvecklas till en kris som leder till ett självsmordsförsök.

Sårbarheten kan bero på ärftlighet, besvikelser, konflikter eller övergrepp. En dålig självbild med en känsla av hopplöshet och misslyckande kan ytterligare öka självmordsrisken. Traumatiska upplevelser från till exempel krig och katastrofer är andra riskfaktorer. Kränkningar, tortyr, misshandel eller att ha tvingats till sexuella handlingar, kan både skapa skuldkänslor och självmordstankar.

Risken för självmord är mycket större om man lider av psykisk sjukdom, särskilt depressioner och psykoser, eller missbrukar alkohol, mat eller droger. Missbruket kan förstärka tankar på meningslöshet och känslor av att inte tycka om sig själv.

Självmord är mer än dubbelt så vanligt bland män jämfört med kvinnor. Däremot är det betydligt fler kvinnor än män som försöker att ta sina liv. Bland HBTQ-personer är självmordstankar, självmordsförsök och självmord vanligare än i befolkningen som helhet.

Professionell hjälp

Det kan krävas en utomståendes synpunkter för att få en rättvisande bild av en svår livssituation och tips på nya lösningar. Hjälp finns bland annat hos vårdcentral, psykiatrisk mottagning, ungdomsmottagning, barn - och ungdomspsykiatrin (BUP), kyrkan, skolhälsan, studenthälsan och nationella hjälplinjer.

Ibland måste man först få behandling för en psykos eller schizofreni. Den grundläggande principen är att en psykiatrisk sjukdom alltid måste behandlas. Behandlingen ska anpassas till varje enskild persons situation och problem.

Psykologer, psykiatriker och psykoterapeuter kan hjälpa till och behandla olösta barndomskonflikter, dålig självkänsla och självbild, depressioner och missbruk.

Ångest, depression och sömnstörning är tillstånd som framgångsrikt kan behandlas med samtal och/eller med mediciner. Läkemedel ska alltid kompletteras med samtalsstöd eller psykoterapeutisk behandling.

Självmordstankar och självmordshandlingar kan förekomma vid en rad olika psykiatriska diagnoser men behöver inte göra det. Samtidigt finns det personer som lever med tankar på självmord i många år utan att uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

Oavsett så är det viktigt att man får behandling och/eller stöd för att hantera den bakomliggande psykiska sjukdomen och för sina tankar på självmord.

Att bryta destruktiva tankar

Att tänka på självmord kan under en mycket kort period vara bra och kännas skönt. Det blir en väg ut, en sista lösning. Vanmakten och handlingsförlamningen släpper.

Så småningom kan dock tankarna leva sitt eget liv, de går inte att styra utan tar kommando. De blir farliga. Då är det viktigt att inte isolera sig med sina tankar. Det gäller att bryta sina känslor av hopplöshet genom att prata med någon. Tyngden från ens axlar lättar när man har någon som lyssnar på ens problem, någon som delar ens bekymmer.

Mörka tankar har en förmåga att bli värre under natten. Istället för att förlamas av ångest kan man tända ljuset, skriva ned vad man känner eller ringa till en vän eller till en hjälplinje, till exempel jourhavande medmänniska

Vissa människor behöver träna på att få till en bra sömnrutin, se till att få dagsljus och röra på sig. Det gäller också att prioritera: göra saker man tycker om och umgås med andra som inte är nedstämda och som får en att må bra.

När ska man söka vård?

• När tankarna bara kretsar kring självmord. Tankarna är mycket påträngande och okontrollerbara.
• När man ser självmord som enda lösningen.
• När man har symtom på depression eller andra psykiska problem.
• När man inte känner att vänner och anhöriga räcker till
• Om man känner att man mår väldigt dåligt och vill ha hjälp så fort som möjligt ska man ringa 112 eller söka hjälp via en psykiatrisk akutmottagning.