OM COVID-19 – CORONAVIRUS

Besvär efter covid-19

Ibland kan covid-19 leda till besvär efteråt. Det kan vara olika slags besvär. För det mesta mildras de och går över, men för en del blir besvären långvariga. Det går inte att säga i förväg hur du kommer att må. Det är bra om du planerar för att successivt komma tillbaka till ditt vanliga liv.

Covid-19 är en nyligen upptäckt sjukdom. Det är fortfarande mycket som är oklart, men kunskapen om sjukdomen ökar alltmer. 1177.se uppdaterar den här texten regelbundet.

Besvären kan variera mycket

De flesta som får covid-19 mår ungefär som vid en förkylning. De har lättare besvär som går över av sig själv ganska snabbt. Andra får allvarliga och långvariga besvär. För en del varierar besvären så att de ibland mår bättre och ibland mår sämre.

Den här texten handlar om några av de besvär som kan uppstå efter covid-19. Du kan ha ett eller flera besvär, och de kan vara lätta eller svåra.

Du får råd om vad du kan göra själv för att må bättre och när det kan vara bra att söka vård. Du som sedan tidigare behöver annan vård eller omsorg, kan få hjälp av en fast vårdkontakt som samordnar din vård.

Några får besvär som inte beskrivs i den här texten.

När och var ska jag söka vård?

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom. Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

  • Besvären begränsar din tillvaro.
  • Du blir inte bättre trots att du har följt råden i den här texten eller råd som du har fått i kontakt med vården.
  • Du har andra besvär som oroar dig.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare för att få vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du får andningsbesvär även när du vilar.
  • Du blir plötsligt mycket sämre och känner dig mycket sjuk.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Vanligt att bli trött och svag

Det är vanligt att vara trött, orkeslös och svag efter en period av sjukdom.

Se till att du får i dig tillräckligt med näring och energi. Läs mer i kapitlet Svårt att äta eller dricka.

Växla mellan vila och försiktig fysisk aktivitet

Du behöver både vila och fysisk aktivitet. Växla mellan vila och fysisk aktivitet på ett sätt som känns bra. Här är förslag på fysiska aktiviteter:

  • Träna styrka, rörlighet och balans. Du kan till exempel sträcka armarna ovanför huvudet eller göra andra rörelser med armarna. Du kan också pröva att resa och sätta dig, göra tåhävningar och stå omväxlande på ett ben.
  • Ta korta promenader i lugnt tempo.

Vila mellan varje aktivitet. Ta det försiktigt den första tiden. Det ska bara kännas lite ansträngande. Så småningom kan du öka intensiteten och hålla på längre stunder.

En fysioterapeut kan ge dig förslag på övningar om du behöver.

En arbetsterapeut kan lära ut strategier för hur du anpassar vardagen och använder din ork på ett sparsamt sätt. 

Kontakta vården om du inte blir bättre eller om du börjar må sämre igen. Läs mer i kapitlet När och var ska jag söka vård?

Förändrad lukt och smak

Lukter och smaker kan kännas annorlunda eller mindre än vad de brukar. Orsaken är att luktnerven i näsan är påverkad, som efter en förkylning.

Du kan försöka att träna ditt luktsinne, om du har besvär en längre tid. Lukta på saker som du har hemma. Exempel kan vara kaffe, vanilj, kardemumma eller senap. Sniffa några gånger på varje sak. Upprepa flera gånger om dagen.

Svårt att äta eller dricka

En del tycker att det är svårt att äta eller dricka. Det kan ha olika orsaker.

Minskad lust eller ork att äta

En del känner sig alltför trötta och svaga för att orka laga mat eller äta som de brukar. En del har minskad lust att äta därför att sjukdomen har påverkat smaksinnet och luktsinnet.

Även om det är svårt, behöver du få i dig tillräckligt med näring för att du ska återhämta dig. Se till att du inte fortsätter att minska i vikt, om du började göra det när du var sjuk. Det gäller även om du är överviktig.

Här är tips på vad du kan göra:

  • Be någon annan handla eller laga mat, om det är möjligt.
  • Köp färdiglagad mat i mataffären eller från en restaurang.
  • Planera när och vad du ska äta.
  • Planera för frukost, lunch, middag och några mellanmål, snacks eller fika. Dela upp maten på flera mindre måltider om det känns jobbigt att äta.

Läs mer om hur du kan öka aptiten

En dietist kan hjälpa dig om du behöver.

Svårt att svälja

En del har svårt att svälja maten. Det kan göra ont eller kännas som en klump i halsen. Du kan sätta i halsen så att du börjar hosta.

Så här kan du göra för att det ska gå lättare att svälja:

  • Sitt upp när du äter.
  • Böj ner hakan när du sväljer.
  • Tugga väl innan du sväljer.
  • Svälj tuggan med mat innan du dricker.

Ta det lugnt. Fokusera på att äta. Undvik att prata samtidigt som du tuggar.

En logoped kan undersöka dig och ge råd som kan göra att det blir lättare att svälja.
 
Kontakta vården om du inte blir bättre eller om du börjar må sämre igen. Läs mer i kapitlet När och var ska jag söka vård?

Jobbigt att andas

En del får besvär med andningen. Det kan vara hosta eller andfåddhet. En del har svårt att ta djupa andetag eller att få luften att räcka till när de pratar.

Här är några saker du kan pröva själv för att må bättre:

  • Underlätta andningen genom att sitta lite framåtböjd. Stöd armarna mot ett bord. Ta lagom djupa andetag. Det kan kännas bra att pressa ut luften mellan läpparna.
  • Pröva att regelbundet ta lagom djupa och lugna andetag även när du går, står eller ligger.
  • Gör någon fysisk aktivitet som känns bra.
  • Undvik att ligga långa stunder när du är vaken, det pressar ihop lungorna så att det blir svårare att andas.

Läs mer om hur du kan lindra hosta.

En fysioterapeut kan lära ut tekniker och övningar som underlättar andningen eller så att du får mindre besvär av hostan.

Kontakta vården om du inte blir bättre eller om du börjar må sämre igen. Läs mer i kapitlet När och var ska jag söka vård?

Besvär med rösten

En del får besvär med rösten. Rösten kan bli hes, skrovlig eller försvinna. Besvären kan likna symtomen vid en vanlig förkylning eller influensa, men de kan vara mer intensiva och långvariga.

Det kan kännas bättre om du gör så här:

  • Vila rösten. Undvik att viska.
  • Tala i vanlig samtalston när du måste tala. Undvik situationer där du behöver höja rösten, till exempel om tv:n är på.
  • Drick vatten, särskilt om du är i en torr miljö.
  • Om du behöver harkla dig: Gör en kort, mjuk hoststöt eller humma eller svälj eller drick vatten.
  • Rök inte. Läs mer om hjälp att sluta röka.

Tänk på att starka halstabletter kan torka ut slemhinnorna i halsen.

En logoped kan hjälpa dig om du behöver. Då får du övningar som kan göra att rösten fungerar bättre.

Kontakta vården om du inte blir bättre eller om du börjar må sämre igen. Läs mer i kapitlet När och var ska jag söka vård?

Hur du tänker och fungerar kan påverkas

Du kan ha svårt att koncentrera dig eller att förstå och minnas. Du kan få svårt att bestämma dig för att göra saker. Det kan ta längre tid att bli klar med en uppgift. Besvären kan komma en tid efter att du har varit sjuk.

Här är några tips:

  • Se till att få balans mellan aktivitet och vila. Ta pauser om du behöver göra saker som kräver koncentration.
  • Gör minneslistor.
  • Prata med din arbetsgivare om hur ditt arbete kan anpassas efter vad du klarar av. Läs mer i texten När du blir sjukskriven.

En arbetsterapeut kan hjälpa dig att hitta en bra balans mellan olika aktiviteter och ge råd om hjälpmedel som kan underlätta vardagen för dig.

Kontakta vården om du inte blir bättre eller om du börjar må sämre igen. Läs mer i kapitlet När och var ska jag söka vård?

Att må dåligt psykiskt efter covid-19

Hur du mår psykiskt kan påverkas. Det kan bero på sjukdomen i sig, eller på att du är trött och känner dig svag. Du kan vara påverkad av att ha behövt isolera dig eller att du har känt dig orolig.

En del som har fått intensivvård kan uppleva att det var utmattande och skrämmande.

Försök att komma tillbaka till dina vanliga rutiner. Ät regelbundet, försök att sova på natten och att vara vaken på dagen.

Du kan må bättre om du rör på dig genom att till exempel ta promenader.

Berätta hur du mår. Det kan vara till exempel för en närstående. Det finns också organisationer och föreningar som ger råd och stöd på mejl, chatt och telefon.

Här finns fler råd om att söka stöd och hjälp.

Här kan du läsa mer om att må dåligt.

Kontakta vården om du inte blir bättre eller om du börjar må sämre igen. Läs mer i kapitlet När och var ska jag söka vård?

Undersökningar och utredningar

Du får berätta för läkaren om dina besvär och hur du mår för övrigt. Du behöver lämna prov för covid-19 om du inte redan har gjort det.

Efter det kan andra undersökningar och provtagningar behövas för att ta reda på mer om vad dina besvär beror på.

Behandling

Behandlingen varierar beroende på vad som orsakar dina besvär. Läkaren kan ge råd om annan specialisthjälp och ordna en remiss om det behövs.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Till toppen av sidan