Symtomen vid urinvägsinfektion skiljer sig beroende på om du har feber eller inte.

Symtom vid urinvägsinfektion utan feber

Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

• Du behöver kissa ofta.
• Du kan känna att det svider när du kissar och precis efteråt.
• Du kan ha ont i nedre delen av magen över urinblåsan.
• Du kan känna dig lite frusen. 
• Du kan ibland se att det finns lite blod i urinen.
• Äldre personer som har demens kan bli oroliga av sina symtom och verka förvirrade.

Besvären minskar ofta efter en till tre dagar och kan försvinna av sig själv inom en vecka.

Symtom vid urinvägsinfektion med feber

Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

• Du känner dig oftast ordentligt sjuk.
• Du har feber och kan även ha frossa.
• Du kan må illa och kräkas.
• Du har ofta ont i magen, ryggen eller ena sidan som ibland kallas flanken.
• Du kan känna att det svider när du kissar och precis efteråt. 
• Äldre personer kan ibland bli förvirrade.

Urinvägsinfektion med feber kallas ibland för njurbäckeninflammation eller pyelonefrit.

Ibland har du inga symtom

Ibland kan det finnas bakterier i urinen utan att det ger några besvär. Det är vanligare ju äldre du blir.

Du kan behandla dig själv i upp till en vecka om symtomen är lindriga och du känner dig säker på att du har fått urinvägsinfektion. Det gäller om du är frisk i övrigt och inte är gravid. Besvären går ofta över av sig själv inom en vecka.

Det finns saker du kan göra själv för att lindra dina besvär, till exempel följande:

• Du kan dricka mycket vatten. Ju mer vatten du dricker desto mer urin bildas och du kissar oftare. Bakterierna följer med urinen ut och får därför mindre tid på sig att föröka sig i urinblåsan. 
• Du kan ta smärtstillande läkemedel som till exempel innehåller paracetamol eller ibuprofen.

Du behöver inte söka vård om du har urinvägsinfektion utan feber och har lindriga symtom. Besvären brukar gå över inom en vecka. Det gäller om du är 15 år eller äldre och inte är gravid.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:

• Du har stora besvär som inte har minskat efter tre dagar.
• Du har besvär som har inte gått över efter en vecka.
• Du har blod i urinen.
• Du har flytningar från urinröret eller upplever att flytningarna från slidan har ändrats, till exempel efter oskyddat sex.
• Du är gravid eller har nyligen har fött barn och misstänker att du har urinvägsinfektion.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg och du är feberfri. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har stora besvär av urinvägsinfektionen.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har urinvägsinfektion med feber och misstänker att du har njurbäckeninflammation. Vid njurbäckeninflammation gör det ofta ont i magen och nedre delen av ryggen.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning . Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Det finns flera olika undersökningar som kan visa om du har urinvägsinfektion.

Du kan få lämna urinprov

Ibland behöver du lämna ett urinprov. Läkaren kan också beställa en urinodling av urinen. Den visar vilken bakterie som orsakar infektionen och vilket läkemedel du kan behöva.

Du kan lämna urinprov för klamydia

Du kan få lämna ett urinprov för att ta reda på om du har smittats av klamydia.

Ibland får du en gynekologisk undersökning. Då är det vanligt att läkaren också tar andra prover.

Du kan få lämna blodprov

Du kan få lämna ett blodprov om läkaren misstänker att du har njurbäckeninflammation. Det provet kallas för CRP-test eller snabbsänka eftersom det går snabbt att få svar på testet. Vid njurbäckeninflammation stiger CRP-värdet snabbt.

Undersökningar om du får urinvägsinfektion ofta

Ibland kommer urinvägsinfektion tillbaka flera gånger. Läkaren kan då behöva göra flera undersökningar.

Här är exempel på vanliga undersökningar:

• Du kan bli undersökt med ultraljud för att se om det finns urin kvar i blåsan efter att du har kissat.
• Dina njurar kan behöva undersökas med röntgen.
• Du kan få göra en undersökning som kallas cystoskopi. Då undersöks urinblåsan genom urinröret.
• Du kan bli undersökt gynekologiskt, till exempel om läkaren misstänker att urinblåsan inte töms helt på grund av framfall.

Undersökningar när du är gravid

Du brukar få lämna urinprov om du har urinvägsinfektion och är gravid. Bakterier tar sig lättare genom urinvägarna till njurarna under graviditeten.

Du får behandling med antibiotika om du har bakterier i urinen. Efter behandlingen får du lämna ett nytt urinprov för att kontrollera att bakterierna har försvunnit. 

Du får också lämna ett urinprov för att se om infektionen orsakats av GBS. GBS kallas också för Grupp B-streptokocker och är en vanlig bakterie som många har i tarmen. Du behöver få behandling med antibiotika direkt i blodet under förlossningen om du har GBS. Det är för att barnet inte ska smittas.

De flesta som har urinvägsinfektion med lindriga besvär behöver ingen behandling. Det är för att besvären vanligtvis minskar efter en till tre dagar och försvinner inom en vecka.

Du får behandling om dina besvär inte har minskat. Vilken behandling du får beror på vad proverna och undersökningarna har visat och om du har feber eller inte. Behandlingen beror också på om du är gravid eller ammar.

Du kan få antibiotika

Du kan få behandling med antibiotika när du har urinvägsinfektion.

Läkaren skriver bara ut antibiotika när det verkligen behövs. Antibiotika kan sluta fungera om de används i onödan eller på fel sätt. Då blir det svårare för vården att behandla infektioner. Det kallas antibiotikaresistens.

Vid antibiotikaresistens kan du behöva ett läkemedel som är anpassat till just de bakterier som orsakar infektionen. Om det händer får du lämna ett urinprov. Resultatet av urinodlingen visar vilka bakterier det gäller och vilken antibiotika du behöver.

Behandling om du har urinvägsinfektion med feber

Oftast beror urinvägsinfektion med feber på njurbäckeninflammation. Det brukar behandlas med antibiotika. Om du får hög feber och är mycket påverkad av inflammationen behöver du snabbt komma till sjukhus. Då får du behandling med antibiotika direkt i blodet.

Behandling om du är gravid

Du som är gravid och har urinvägsinfektion har större risk att få njurbäckeninflammation. Därför måste du få behandling med antibiotika, även om du inte har feber. Om du har feber får du behandling på sjukhus med antibiotika direkt i blodet.

Behandling om du inte har symtom

Om du inte har symtom behöver du vanligtvis inte behandling med antibiotika. Undantaget är om du är gravid och har bakterier i urinen. Då behöver du behandlas med antibiotika även om du inte har några symtom.

Det finns olika orsaker till att du kan få urinvägsinfektion. Här följer några exempel.

Kroppen försvarar sig mot bakterier

Inne i urinblåsan förökar sig bakterierna snabbt. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Det är inflammationen som gör att du får olika symtom.

Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som brukar finnas i tarmen.

Ibland orsakas urinvägsinfektion av en typ av stafylokockbakterier. De ger ofta urinvägsinfektion hos dig som är yngre och kvinna. Det är vanligast på sensommaren och hösten.

Du kan få urinvägsinfektion flera gånger

Ibland kommer urinvägsinfektion tillbaka flera gånger. Det kan bero på olika saker, till exempel följande:

• Du kan lättare få urinvägsinfektion om du använder pessar eller kondom med spermiedödande medel. Det beror på att spermiedödande medel kan påverka de bakterier som finns naturligt i slidan.
• Du kan lättare få urinvägsinfektion om du behandlas med antibiotika. Det beror på att antibiotika kan påverka bakterier som finns naturligt på huden kring slidan och inuti slidan.
• Du har framfall eller tunna slemhinnor.

Vanligare hos kvinnor

Bakterier från till exempel tarmen kan lättare komma in i urinvägarna om urinröret är kort. Därför är urinvägsinfektion vanligare hos kvinnor som har kortare urinrör än män.

Många kvinnor får urinvägsinfektion flera gånger under livet. Det kan bero på olika saker och är mer vanligt hos dig som är mellan 15 och 35 år. Det är också vanligt senare i livet, ofta efter klimakteriet.

Här följer exempel på saker du kan göra själv för att minska risken att få urinvägsinfektion.

Försök att tömma blåsan helt när du kissar

Det kan finnas lite urin kvar i urinblåsan efter att du har kissat. Det kan göra att bakterierna får större möjlighet att få fäste och sprida sig i urinvägarna. Försök därför att tömma blåsan helt när du kissar. Du kan till exempel resa dig upp en kort stund och sedan sätta dig ner igen och försöka kissa ut det sista.

Kissa efter sex

Ta som vana att kissa efter att du har haft sex. Då sköljs eventuella bakterier bort som kan finnas vid urinrörsmynningen.

Torka dig bakåt

När du har kissat eller bajsat är det viktigt att du torkar dig framifrån och bakåt. Det är för att bakterier från ändtarmen inte ska komma in i urinröret.

Du kan använda östrogen

Kvinnor får oftast tunnare och skörare slemhinnor efter klimakteriet. Det kan motverkas genom att använda östrogen som du för in i slidan i form av till exempel slidpiller, vagitorier eller kräm. För vissa kvinnor minskar det risken för urinvägsinfektioner. 

Du kan ta antibiotika i samband med sex

Du kan ta en antibiotikatablett som förebyggande behandling om du lätt får urinvägsinfektion i samband med sex. Den skyddande effekten finns kvar i ett dygn.

Du kan få antibiotika om du har urinvägsinfektion ofta

Du kan behöva få behandling med antibiotika i förebyggande syfte under en till sex månader om du har mycket tätt mellan urinvägsinfektionerna. Det gäller om du är över 15 år och inte är gravid. Då kan du ta en låg dos antibiotika varje kväll för att minska risken att få en infektion.

Annan behandling om du ofta får besvär

Du kan prova att ta en kombination av tranbärsjuice, probiotika och metenamin. Metenamin är ett bakteriehämmande läkemedel anpassat för urinvägarna. Det vetenskapliga stödet för att behandlingen hjälper är svagt, men för vissa kan den minska risken för att urinvägsinfektionen kommer tillbaka. Prata med din läkare för att se om behandlingen är aktuell för dig.

Ibland kan urinvägsinfektion ge komplikationer, men det är ovanligt.

Njuren kan påverkas                                                     

Urinvägsinfektion med feber kan ge komplikationer som kan skada njurens vävnad. Det gäller speciellt hos äldre personer.

Det blir en infektion i njuren om bakterierna tar sig genom urinledaren till den ena eller båda njurarna.

Ovanligt med blodförgiftning

Ibland kan bakterierna sprida sig till blodet, men det är ovanligt. Då kan det bli blodförgiftning, som också kallas sepsis. Det är vanligare om du är äldre. Du behöver få vård på sjukhus om du får blodförgiftning. Då får du behandling med läkemedel direkt i blodet.