P-stav

Skriv ut (ca 3 sidor)
foto på p-stav

P-staven är en mjuk plaststav som innehåller könshormonet gestagen. Staven är ungefär lika stor som en tändsticka, fyra centimeter lång och två millimeter i diameter. Den ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.

Skriv ut

P-staven gör så att du inte får någon ägglossning. Den påverkar också sekretet i livmoderhalsen så att det blir segt och tjockt, vilket gör det svårt för spermier att tränga in i livmodern. P-staven påverkar även slemhinnan inne i livmodern.

Så fungerar p-stav

Så fungerar p-stav

En till två timmar före insättning av p-stav får du lokalbedövning. Lokalbedövningen kan ges som plåster eller kräm.

En barnmorska eller en läkare sätter in staven under huden på insidan av överarmen. Innan den sätts in får du lokalbedövning. Du kan få lokalbedövningen som kräm eller plåster. Bedövningen sätts på en till två timmar före insättning av stav.

En liten dos hormon frigörs från staven under hela tiden den sitter under huden. Det gör att kroppen får ett jämnare upptag av hormon än med mini-piller.

Staven syns inte utanpå, men du kan känna den. Staven kan sitta i tre år, men kan tas ut tidigare om du vill.

Ta ut eller byta p-stav

Boka en tid på den mottagning där du fick staven insatt. Om du inte vill bli gravid är det viktigt att börja använda något annat skydd mot graviditet direkt.

Fäll ihop

Att tänka på när du använder p-stav

Att tänka på när du använder p-stav

P-stav är ett bra alternativ för dig om:

  • Du vill slippa att tänka på tabletter varje dag.
  • Du inte vill eller kan ta p-piller som innehåller östrogen på grund av till exempel ärftlighet för blodpropp eller att du fått högt blodtryck av p-piller.
  • Du vet att du inte vill bli gravid den närmaste tiden, eftersom du har skydd i tre år från det att staven satts in.

P-stav är inte ett bra alternativ om:

  • Du tycker det är viktigt med regelbunden mens eftersom många med p-stav blir helt blödningsfria eller blöder oregelbundet.

P-stav och amning

All erfarenhet visar att du kan använda p-stav när du ammar.

Fäll ihop

Hur får jag en p-stav?

Hur får jag en p-stav?

För att börja med p-stav ska du boka tid på en barnmorskemottagning. Det går också bra att få hjälp på en gynekologisk mottagning eller Sesammottagning.

Du kan oftast få hjälp på en ungdomsmottagning om du är under 25 år men det kan variera vilken ålder som gäller beroende på var du bor. 

Kan jag sätta in en p-stav när jag har mens?

Staven kan sättas in när som helst, oavsett om du har mens eller inte. Du är skyddad mot graviditet redan från första dagen om du sätter in den under mensens första fem dagar. Sätter du in staven när du inte har mens tar det sju dagar innan du är skyddad mot graviditet. Har du samlag under den tiden är det viktigt att du skyddar dig med kondom.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Fäll ihop

Vad kostar p-stav?

Vad kostar p-stav?

P-stav ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel.  Besök på mottagningen ingår i högkostnadsskydd för öppenvård. Kostnaden kan skilja sig beroende på var du bor.

Unga får preventivmedel gratis

De flesta preventivmedel är gratis för dig som är under 21. Det gäller i hela landet. I en del landsting och regioner är det billigare med preventivmedel ända tills du är 25 år. Kolla vad som gäller där du bor.

Fäll ihop

Biverkningar

Biverkningar

Alla preventivmedel som innehåller hormoner påverkar kroppen. När du använder p-stav är det vanligt med oregelbunden eller helt utebliven mens.

En del som använder p-stav får också en eller flera av dessa symtom:

  • akne
  • viktökning
  • nedstämdhet
  • minskad sexlust.

Du kan byta till något annat typ av skydd om du fortfarande har besvär när du haft din p-stav inne i tre till fyra månader.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-02-20
Redaktör:

Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Sofia Alsing, barnmorska, Sesammottagningen, Danderyds sjukhus.

Fotograf:

Juliana Wiklund