Självkänsla, självförtroende och självbild

Skriv ut (ca 4 sidor)

Självkänsla, självförtroende och självbild är olika begrepp som handlar om dina känslor för dig själv, vad du tror att du klarar av och vem du tycker att du är.

Föräldrars kärlek till sitt barn är viktig för att hen ska känna sig accepterad och trygg. Om du inte fått den kärleken som barn finns det olika saker du kan göra för att se mer positivt på dig själv.

Skriv ut

Självkänsla

Självkänsla

Självkänsla är den grundkänsla du har inför din egen person. Det handlar om hur du värderar dig själv. Om du har en stabil självkänsla känner du oftast att du duger bra som du är. Du har en inre känsla av att vara accepterad. Självkänslan har väldigt lite att göra med vad du klarar av att göra. Den berörs inte heller så mycket av om du får bekräftelse på dina handlingar och prestationer.

Självkänslan växer i miljöer där du får känna dig omtyckt och betydelsefull för andra människor. En svagare självkänsla kan tvärtom göra att du är särskilt känslig för kritik och motgångar.

Stabil självkänsla

En person som har stabil självkänsla kan ofta uppfattas som trygg av omgivningen. Om du har en stabil självkänsla är det också lättare att uppfatta omgivningen som vänlig och accepterande. Det leder till att det kan vara enklare att skapa bra relationer. När du känner dig trygg och bekväm är det ofta lättare att vara nyfiken och öppen tillsammans med andra. Det leder ofta till att omgivningen känner sig väl till mods vilket bidrar till att relationen känns bra för alla inblandade.

En stabil självkänsla leder ofta till att du kan ta väl hand om dig själv när det till exempel gäller sömn, mat och hälsa. Det kan handla om att du klarar av att sätta gränser som känns rimliga. Det kan vara lättare att hantera händelser i livet mer balanserat om du inser din egen roll utan att ta överdrivet stort ansvar.

Svag självkänsla

Det kan vara svårt att må riktigt bra om du har svag självkänsla. Om du har svag självkänsla kan du hela tiden vara upptagen av att försöka göra rätt eller prestera. Då kan det till exempel vara svårt att delta aktivt i sociala sammanhang.

Du kan vara särskilt känslig för kritik och motgångar. Om du har lätt för att tolka händelser negativt får du på så vis gång på gång bekräftat att du är dålig. Ofta kan du vara rädd för att misslyckas och därför kanske du inte skaffar dig nya erfarenheter som kan förändra de tankar och känslor du har om dig själv.

Det är vanligt att du blir mer sårbar för oro, depression och ångest om du har en svag självkänsla.

Hur får jag bättre självkänsla?

En stabil självkänsla får du ofta med dig redan från uppväxten, men det går alltid att förbättra din självkänsla. Den kan bli stabilare av bra erfarenheter och om du hamnar i sammanhang där du möts av respekt och omtanke. Därför kan det vara bra att prova nya saker och att se till att hamna i nya situationer, även om det känns jobbigt.

Det är viktigt att vara envis och prova flera gånger innan du bestämmer dig för om det nya beteendet eller den nya situationen är gynnsam för dig. Det kan ta lite tid innan du ser hur nya situationer påverkar dig på lite längre sikt. Det som känns jobbigt i stunden kan senare visa sig vara väldigt givande och utvecklande. Genom att våga kan du få nya erfarenheter som stärker självkänslan. Det kan bidra till att du börjar ta dig själv och det du behöver och önskar på allvar.

Ibland kan du behöva få hjälp att förändra negativa tankar och känslor om dig själv. Att prata med andra eller läsa en självhjälpsbok kan vara bra. Ibland kan du behöva hjälp med att genomföra förändringarna, till exempel av en samtalsterapeut.

Fäll ihop

Föräldrars kärlek gör barn trygga

Föräldrars kärlek gör barn trygga

Grunden för att utveckla en stabil självkänsla är att känna sig älskad. Därför är det viktigt att som förälder på olika sätt visa kärlek till sitt barn. Det är också viktigt att visa kärlek som inte är villkorad eller hänger ihop med vad barnet gör eller presterar.

Det är viktigt att känna sig accepterad och trygg. Det betyder att ett barn inte ska behöva uppleva hot och stark aggressivitet mot sin person. Att vara älskad ger en grundläggande känsla av trygghet som barnet kan ta med sig ut i andra relationer.

Ett sätt att visa kärlek och stärka relationen till sitt barn är att ta en gemensam stund varje dag. Det innebär att du som förälder avsätter 10 till 15 minuter där du helt ägnar dig åt ditt barn genom att delta i någon lek eller gemensam aktivitet.

Barnet behöver få utvecklas i sin egen takt

Barnet behöver göra egna erfarenheter och utvecklas i sin egen takt. Som förälder gäller det att vara följsam för vad barnet faktiskt klarar av. Att ställa lagom höga krav på barnet utifrån hens förmåga och utvecklingsnivå är ett sätt att stärka barnets tilltro till sin egen förmåga. Om du lär barnet att bemästra lagom svåra utmaningar hjälper du till att lägga grunden för en god självkänsla. Barns självkänsla utvecklas på olika plan i olika åldrar. Även om du försöker vara mycket följsam så kan det bli svårare i vissa åldrar än i andra.

Det är bra att som förälder vara uppmärksam på vad barnet gör men samtidigt inte ha för mycket förbud eller vara alltför beskyddande. Det är bra att kunna förmedla att världen är en trygg plats där det finns utrymme för barnet att både lyckas och göra misstag.

Viktigt att reflektera som förälder

Hur du är som förälder beror delvis på egna erfarenheter och förebilder. Därför är det bra att tänka på hur du själv är som person och hur omgivningen ser ut.

Det är lätt att börja oroa sig och tvivla på sig själv som förälder. Det finns så många åsikter om hur du borde vara och det kan kännas viktigt att inte göra fel. Därför kan det vara bra att prata med andra om du behöver råd och stöd. Många kommuner erbjuder idag också gratis föräldrastöd, vilket kan vara till stor hjälp om du känner dig osäker och vill lära dig mer om föräldraskap.

Fäll ihop

Självförtroende

Självförtroende

Att ha bra självförtroende handlar om hur bra du tror att du kan klara av olika saker. Men bra självförtroende behöver inte innebära att du också har en stabil självkänsla. Du kan ha olika bra självförtroende i olika situationer. Men du kan också ha ett allmänt bra självförtroende. När du lyckas med saker växer självförtroendet och du blir säkrare på att det kommer att gå bra även nästa gång.

En stabil självkänsla leder ofta till att du lättare får ett bra självförtroende på olika områden i livet. Men det är också vanligt att kompensera en svag självkänsla med att skaffa dig gott självförtroende. Du kan då ofta fungera bra, ha en stark drivkraft och bli framgångsrik inom olika områden. Det gäller inte minst yrkesmässigt. Däremot finns en risk att annat som relationer till andra, din hälsa eller dina intressen blir lidande.

Om du driver dig själv att prestera för mycket under lång tid utan återhämtning finns risk att du hamnar i ett utmattningssyndrom. När du värderar dig själv utifrån hur väl du lyckas kan det vara svårt att känna ditt värde när du inte får bekräftelse av andra. Det gäller till exempel när du går i pension eller är arbetslös. Det kan göra att du blir extra känslig för till exempel depression, oro och ångest.

Fäll ihop

Självbild

Självbild

Självbilden sammanfattar vem du tycker att du är. Det kan till exempel bero på uppväxt, intressen, värderingar, temperament och utbildning. Självbilden påverkar hur du talar, vad du säger och hur du lyssnar. Den handlar också om hur du tror att du uppfattas av andra.

Självbilden behöver inte vara helt tydlig eller stämma med vad du visar utåt. Men det är ofta lättare att umgås med andra när den självbild du har stämmer med hur du uppfattas av andra. Om inte självbilden bekräftas av andra kan konflikter uppstå både inom dig själv och i förhållande till andra.

Självbilden kan vara olika beroende på vilken situation eller miljö du är i och påverkas även av självkänslan och självförtroendet. Självbilden förändras också genom livet.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-01-25
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Hanna Sahlin, psykolog och psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi. Doktorand vid Karolinska Institutet, Stockholm

Fotograf:

Åsa Grindal, 1177 Vårdguiden