HJÄRTRYTM

Förändrad hjärtrytm hos barn, arytmi

Om hjärtat slår mycket snabbt, mycket långsamt eller oregelbundet, kallas det för hjärtrytmrubbningar eller arytmi. Det är vanligt med oregelbunden hjärtrytm. Nästan alla människor har extra hjärtslag.

Genomskärning av hjärtat med elektriska urladdningar. Illustration.

Allmänt

Hjärtats funktion är att pumpa runt blodet i kroppen. Det arbetar på egen hand utan att kunna styras av viljan.

Hjärtslagen sätts igång genom att en impuls skickas från en liten del av hjärtat som kallas sinusknutan. Impulsen får hjärtats förmak att dra ihop sig så att blodet strömmar in i de två kamrarna i hjärtat. Sedan går impulsen vidare till den så kallade AV-knutan, och därefter genom den så kallade Hiska bunten som grenar ut sig i kammarväggarna. Det leder till en sammandragning, ett så kallat hjärtslag. Innan nästa hjärtslag kommer måste hjärtat vila lite.

Sinusknutan, AV-knutan och Hiska bunten kallas för hjärtats retledningssystem.

Ibland kan hjärtrytmen förändras så att hjärtat slår snabbare, långsammare eller mer oregelbundet än vanligt. Det händer de flesta någon gång och går oftast över av sig själv. Någon enstaka gång kan det behövas behandling.

Förändrad hjärtrytm kan till exempel bero på medfödda förändringar i hjärtats retledningssystem eller uppstå i samband med en virusinfektion. Efter hjärtoperationer är det vanligt med hjärtrytmrubbningar. De går för det mesta över, men kan ibland finnas kvar under en längre tid.

Symtom

Hjärtat slår alltid fortare än vanligt när man anstränger sig eller är orolig. Ibland kan hjärtats takt plötsligt öka, utan någon yttre orsak, och då kan barnet få obehagskänsla i bröstet, bli yr och svimma.

Om det är störningar i hjärtats retledningssystem, så att impulserna inte går vidare från sinusknutan till AV-knutan, kan hjärtat börja slå långsammare. Även då kan barnet bli yr och svimma.

Behandling

Om barnet ofta får attacker med snabbare hjärtslag kan barnet behöva behandling med läkemedel som minskar hjärtats retbarhet och förhindrar att attackerna uppstår. Om det inte hjälper kan det behöva göras en operation.

När impulsövergången från förmak till kamrarna inte fungerar som den ska kan hjärtat behöva hjälp av en pacemaker.

När ska man söka vård?

Man ska kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning om barnet vid upprepade tillfällen har haft onormal hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm, till exempel om det känns som om hjärtat slår fortare eller långsammare än vanligt.

Man ska söka vård direkt på en akutmottagning om barnet

  • Har en obehagskänsla i bröstet och samtidigt mår dåligt och är blek
  • Har svårt att andas
  • Har hjärtklappning som inte går över
  • Blir yr eller svimmar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Patientversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid arytmi

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur arytmi och en rad andra sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för arytmi.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler samt barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM).

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

 

Till toppen av sidan