RÅD OM LÄKEMEDEL

Läkemedel vid graviditet och amning

Ibland kan du behöva läkemedel när du är gravid eller ammar. Det är då viktigt att ta reda på om läkemedlet kan påverka det ofödda eller ammade barnet. Vissa läkemedel går bra att använda, men inte alla. Detsamma gäller receptfria läkemedel, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.

Viktigt att fråga och berätta

Prata med din läkare om du tar något läkemedel regelbundet och planerar att bli gravid, är gravid eller ammar. Läkemedelsbehandlingen kan behöva ändras, men du ska aldrig ändra något på egen hand.

Berätta för din läkare eller tandläkare att du planerar att bli gravid, är gravid eller ammar. Om du behöver ett läkemedel kan du få ett som är så lämpligt som möjligt.

Att ett läkemedel är receptfritt innebär inte i sig att det går bra att använda när du är gravid eller ammar. Rådgör med din barnmorska, läkare eller apotekspersonal om du planerar graviditet, är gravid eller ammar och behöver ta receptfria läkemedel. Detsamma gäller naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.

Viktigt att förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Läs mer om tolkning till andra språk och tolktjänster vid funktionsnedsättning.

Läkemedelsbehandling och graviditet

Vid graviditet precis som vid all annan läkemedelsbehandling bör nyttan av ett läkemedel vägas mot den eventuella risk som läkemedlet kan medföra. Läkaren gör den bedömningen och väljer sedan det läkemedel som är mest lämpligt utifrån dina behov och förutsättningar.

Olika faktorer kan påverka

Vilken påverkan ett läkemedel eventuellt kan ha på fostret beror på många olika saker.

Exempel är följande:

  • Läkemedlets egenskaper.
  • Läkemedlets förmåga att passera över moderkakan till barnet.
  • Om du tar läkemedlet i enstaka doser eller varje dag under längre tid.
  • Vilken dos du tar.
  • Vilken graviditetsmånad du är i.
  • Läkemedlets form, till exempel tabletter, sprutor, stolpiller, nässprej och plåster. Kroppen tar upp det verksamma ämnet i olika hög grad beroende på läkemedelsform. Till exempel kan du få en högre halt av det verksamma ämnet i blodet om du sväljer en tablett än om du smörjer samma ämne i form av en kräm på en liten hudyta.

Tidigt, sent eller i slutet av graviditeten

Det spelar stor roll vid vilken tidpunkt under graviditeten du tar ett läkemedel. En del läkemedel går bra att använda en viss period av graviditeten, men inte en annan.

Fostret utvecklas på olika sätt i olika perioder av graviditeten. Risken för missbildningar är störst under de tre första månaderna. En del läkemedel kan under den senare delen av graviditeten vara olämpliga på grund av påverkan på till exempel fostrets tillväxt och utveckling. Läkemedelsbehandling i slutet av graviditeten kan påverka själva förlossningen men även det nyfödda barnet.

Läs mer om graviditeten vecka för vecka.

Om du behandlas för en sjukdom och blir gravid

Vissa sjukdomar gör att du måste ta läkemedel regelbundet under en längre tid. Det gäller till exempel depression, epilepsi eller diabetes.

Det är viktigt att du inte avslutar din behandling eller ändrar dosen på egen hand om du blir gravid, utan tar kontakt med din läkare. Läkaren väger då nyttan av behandlingen mot den eventuella risken. Du kanske kan få byta till ett annat läkemedel.

Ibland kan obehandlad sjukdom innebära en större risk än läkemedelsbehandlingen i sig. Till exempel kan läkemedel mot epilepsi påverka fostret, men ett epileptiskt anfall innebär en större risk både för dig själv och ditt ofödda barn.

Under graviditeten sker stora förändringar i din kropp. Det kan påverka vilken dos av ett läkemedel du kan behöva på grund av att halten av läkemedlet i blodet förändras. För vissa läkemedel kan dosen behöva ökas eller minskas för att få samma effekt som tidigare.

Risk efter avslutad behandling 

Ett fåtal läkemedel stannar kvar i kroppen under lång tid och kan påverka ett foster även efter att behandlingen har avslutats. Det är då viktigt att inte planera graviditet förrän det har gått en viss tid efter avslutad läkemedelsbehandling.

Exempel på sådana läkemedel är de som innehåller de verksamma ämnena isotretinoin mot akne och acitretin mot psoriasis. Det gäller också metotrexat som används vid bland annat ledgångsreumatism. Metotrexat påverkar även spermierna en tid efter avslutad behandling. Det är viktigt att du rådgör med din läkare om du planerar graviditet och har behandlats med något läkemedel som stannar kvar länge i kroppen.

Kunskapen är begränsad                        

Effekt och säkerhet för ett läkemedel bedöms i många olika steg innan det blir godkänt. Trots det är kunskapen ofta otillräcklig när det gäller användning under graviditet. För läkemedel som har funnits på marknaden en längre tid har en erfarenhet av användning under graviditet hunnit byggas upp jämfört med nyare läkemedel. Detta är en av de faktorer läkaren tar hänsyn till vid läkemedelsbehandling under graviditet.

Ibland kan ett läkemedel användas trots att det inte står så i bipacksedeln, som är den information som följer med förpackningen. Det kan bero på att läkemedelsföretagen är försiktiga med att ändra sin information alltför snabbt, trots att ny kunskap om läkemedlet har kommit. Det kan också vara så att din läkare gör bedömningen att det är bättre för dig att ta läkemedlet än att vara obehandlad.

En liten procent av alla nyfödda barn föds med missbildningar eller andra skador utan att någon känd orsak kan hittas. Det kan vara svårt att veta om en fosterskada beror på ett läkemedel.

Behandling av vanliga besvär när du är gravid

Vissa besvär är vanliga vid graviditet. Det finns en del du kan göra själv för att lindra besvären. Men ibland kan du behöva ta läkemedel. Här får du råd om receptfria läkemedel du kan använda. Rådgör med sjukvårdspersonal eller apotekspersonal om du känner dig osäker.

Illamående

I början av graviditeten är det vanligt att må illa. Det finns några saker du kan göra själv för att lindra graviditetsillamående. Du kan prova läkemedlet Postafen om besvären inte lindras på något annat sätt. Prata med din barnmorska eller läkare om du mår mycket illa.

Här kan du läsa mer om graviditetsillamående och vad du kan göra själv.

Halsbränna

Många som är gravida har besvär med halsbränna. Halsbränna orsakas av att sur magsaft från magsäcken kommer upp i matstrupen.

För att neutralisera den sura magsaften kan du i första hand prova så kallade antacida, till exempel Novalucol, Novaluzid och Rennie. Det går också bra att använda läkemedel som innehåller alginsyra, till exempel Gaviscon och Galieve. Alginsyra bildar en skummande gel, som lägger sig som ett lock ovanpå innehållet i magsäcken.

Förstoppning

Förstoppning kan vara ett besvär som förekommer under graviditet. Vissa läkemedel som du tar som kan ge förstoppning som biverkan, till exempel järnpreparat. Prata med din läkare eller barnmorska om du tror att det är något läkemedel som gör att du blir förstoppad.

Det finns ett antal olika läkemedel mot förstoppning. De som kan användas vid graviditet är så kallade bulkmedel och osmotiskt verkande medel. Exempel på bulkmedel är Lunelax, Vi-Siblin och Inolaxol, som du ska ta tillsammans med riklig mängd vätska. Exempel på osmotiskt verkande läkemedel är Laktulos och Forlax.

Hemorrojder

Det är vanligt att besväras av hemorrojder i samband med graviditet. Förstoppning kan förvärra besvären.

Du kan prova att lindra besvären med till exempel Alcosanal.

Svampinfektion i underlivet

Svamp i underlivet kan vara lindrig och försvinna av sig själv, men om du får mycket besvär kan du behöva läkemedel. Prata med din läkare eller barnmorska. Du kan få rådet att använda till exempel Canesten för behandling av underlivet.

Värk och feber

Det är bra att undvika smärtstillande läkemedel om du kan. Men ibland kan det behövas. Det kan till exempel vara vid huvudvärk eller feber i samband med en förkylning.

Då kan du ta smärtstillande och febernedsättande läkemedel som endast innehåller paracetamol. Exempel på sådana läkemedel är Alvedon och Panodil.

Rådgör alltid med läkare innan du använder smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel, till exempel sådana som innehåller de verksamma ämnena ibuprofen, diklofenak och acetylsalicylsyra. Dessa läkemedel kan påverka fostret och det nyfödda barnet.

Nästäppa

Det är vanligt att bli täppt i näsan under graviditet. Vid besvärande nästäppa kan du använda avsvällande nässprej, till exempel Nezeril eller Nasin. Använd inte avsvällande nässprej mer än tio dagar i rad. Längre tids användning ökar risken för nästäppa när du slutar med sprejen.

Pollenallergi

Det finns flera receptfria läkemedel du kan använda om du har pollenallergi.

Erfarenheten visar att det går bra att använda antihistamintabletter som innehåller loratadin eller cetirizin när du är gravid. Exempel är Clarityn, Loratadin, Zyrlex och Cetirizin. I bipacksedlarna rekommenderas inte användning under graviditet på grund av begränsad kunskap. Men numera har läkemedlen använts av ett stort antal gravida och inget tyder på att läkemedlet skulle skada ett ofött barn. Rådgör med en läkare eller barnmorska om du känner dig osäker.

Vid nästäppa orsakad av allergi kan du använda nässprej, till exempel Livostin eller Livocab. Vid ögonbesvär kan du använda ögondroppar mot allergi, till exempel Lomudal eller Livostin.

Läkemedelsbehandling och amning

Vid amning precis som vid all annan läkemedelsbehandling bör nyttan av ett läkemedel vägas mot den eventuella risken för barnet. Läkaren gör den bedömningen och väljer sedan det läkemedel som är mest lämpligt utifrån dina behov och förutsättningar.

Olika faktorer kan påverka

De flesta läkemedel passerar i någon grad över till bröstmjölken. Risken för att ett läkemedel ska kunna ge biverkningar på barnet som ammas är beroende av flera saker.

Exempel är följande:

  • Läkemedlets egenskaper.
  • Vilken dos du tar.
  • Om du tar läkemedlet i enstaka doser eller varje dag under längre tid.
  • Halten av läkemedel i bröstmjölken.
  • Hur mycket av läkemedlet som tas upp av barnet.
  • Barnets ålder och hälsotillstånd. För tidigt födda barn och sjuka barn är känsligare för läkemedelspåverkan.

Det är viktigt att vara uppmärksam vid läkemedelsbehandling i samband med amning, eftersom eventuella biverkningar hos barnet ofta kan vara otydliga.

Om du behandlas för en sjukdom och vill amma

Vid vissa sjukdomar måste du ta läkemedel regelbundet under en längre tid. Det kan till exempel vara vid depression, epilepsi eller diabetes.

Det är viktigt att du inte avslutar din behandling eller ändrar dosen på egen hand om du ammar, utan tar kontakt med din läkare. Läkaren väger då nyttan av behandlingen mot den eventuella risken. Du kanske kan behöva byta till ett annat läkemedel.

Behandling av vanliga besvär när du ammar

Här får du råd om några receptfria läkemedel som du kan använda när du ammar. Rådgör med sjukvårdspersonal eller apotekspersonal om du känner dig osäker.

Amning och symtom från brösten  

Du kan få besvär från brösten i samband med amning, till exempel såriga bröstvårtor, mjölkstockning, bröstinflammation eller svampinfektion. Det finns en del du kan göra själv för att lindra besvären.

Vid svampinfektion som behöver behandlas kan du behöva smörja bröstvårtorna med en kräm mot svamp, till exempel Daktar. Torka noggrant av krämen innan du ammar för att undvika att barnet får i sig läkemedlet. En svampinfektion på bröstvårtorna innebär ofta att barnet också har svampinfektion i munnen, så kallad torsk.

Värk och feber 

Ibland kan du behöva ta smärtstillande läkemedel under den tid när du ammar. Det kan till exempel vara vid huvudvärk eller feber i samband med en förkylning. Då kan du ta smärtstillande och febernedsättande läkemedel som endast innehåller paracetamol. Exempel på sådana läkemedel är Alvedon och Panodil.

Du kan ta läkemedel som innehåller ibuprofen om du har ont och inflammation. Exempel på läkemedel är Ipren och Ibumetin.

Pollenallergi

Det finns flera receptfria läkemedel du kan använda om du har pollenallergi.

Erfarenheten visar att du kan använda antihistamintabletter som innehåller loratadin när du ammar. I bipacksedlarna rekommenderas inte användning under amning men numera har loratadin använts av ett stort antal ammande kvinnor och inget tyder på att läkemedlet skulle skada barnet. Rådgör med en läkare eller barnmorska om du känner dig osäker.

Vid nästäppa orsakad av allergi kan du använda nässprej, till exempel Livostin eller Livocab. Vid ögonbesvär kan du använda ögondroppar mot allergi, till exempel Lomudal eller Livostin.

Skydd mot graviditet

Amning minskar möjligheten att bli gravid, men det är inget säkert preventivmedel.

Det finns flera preventivmedel som fungerar bra när du ammar. Kondom, minipiller, p-stav, kopparspiral och hormonspiral är preventivmedel som många väljer att använda. Använd inte preventivmedel som innehåller östrogen under de första sex veckorna efter förlossningen, till exempel kombinerade p-piller. Orsaken är att det finns en ökad risk för blodpropp under den perioden.

Mer information på andra webbplatser

Det finns olika källor när det gäller information om läkemedel i samband med graviditet och amning. I bipacksedeln som följer med läkemedelsförpackningen finns information från läkemedelsföretaget om användning vid graviditet och amning.

På webbplatsen Janusinfo finns kommersiellt obunden läkemedelsinformation om läkemedel i samband med graviditet och amning.

I FASS klassificeras läkemedel i olika kategorier utifrån den risk tillverkaren bedömer att de har vid användning i samband med graviditet och amning.

Till toppen av sidan