Graviditetsbesvär och sjukdomar

Graviditetsillamående

Det är vanligt att må illa när man är gravid. Det är också vanligt att kräkas. Även om det är jobbigt att må illa och kräkas är det inte skadligt, vare sig för dig som är gravid eller för fostret. Fostret får ändå den näring det behöver.

En gravid person vid ett matbord. Fotografi.
Det kan hjälpa att äta lite, men ofta. Till mellanmål kan det vara bra att äta något med kolhydrater.

Några få kräks så mycket att det kallas extremt graviditetsillamående eller hyperemesis gravidarum. Du kan behöva vård på sjukhus om du får extremt graviditetsillamående.

Den här texten finns också på lätt svenska samt översatt till flera språk.

Symtom

Många är illamående vissa stunder, men en del mår illa hela tiden. Det är vanligt att illamåendet blir värre av vissa lukter. Det är även vanligt att kräkas, men illamåendet när du är gravid skiljer sig från en vanlig magsjuka

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som får gravidillamående behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en barnmorskemottagning, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du inte får behålla någon mat eller går ner i vikt. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Vad kan jag göra själv?

Det finns inget som med säkerhet hjälper mot graviditetsillamående.

Det här är exempel på åtgärder som många tycker hjälper:

  • Ta det lugnt och undvik stress.
  • Ät något innan du stiger upp efter att du har sovit.
  • Drick ordentligt med vätska, särskilt om du kräks ofta. Drick inte bara i samband med mat.
  • Ät kokt mat utan starka kryddor.
  • Ät lite men ofta.
  • Undvik alltför fet mat.
  • Ät något med kolhydrater till mellanmål, till exempel frukt eller smörgås.

Behandling

Det finns inget läkemedel speciellt för graviditetsillamående, men det finns läkemedel som kan hjälpa. En del mår till exempel bättre av läkemedel mot åksjuka.

När du är gravid ska du alltid vara försiktig med läkemedel. Prata med en läkare, barnmorska eller apotekspersonal. Här kan du läsa mer om läkemedel vid graviditet och amning.

En del mår bättre av akupunktur.  

Vid extremt graviditetsillamående kan du behöva vård på sjukhus. Du kan få näringslösning via dropp.

Vad händer i kroppen?

Illamåendet brukar komma i början av graviditeten och för många går det över. Oftast går det över någon gång runt graviditetsvecka 20. Det är hormoner som gör att många gravida blir illamående. Hur mycket hormonerna påverkar är olika från person till person.

Det är vanligt med illamående om man väntar mer än ett barn.

Andra saker kan också påverka illamåendet. Du mår ofta sämre om du är trött, stressad eller tom i magen.

Det finns också andra komplikationer under graviditeten som kan ge illamående och kräkningar, till exempel havandeskapsförgiftning.

Extremt graviditetsillamående

Några få gravida får extremt graviditetsillamående. Det kan också kallas hyperemesis gravidarum. Vid extremt graviditetsillamående är du mycket illamående, ofta hela dagen. Du kan kräkas så mycket att du blir uttorkad. Det kan vara svårt att få i sig mat och dryck och du kan gå ner i vikt.

Då kan du behöva sjukhusvård och få näringslösning via dropp.

Det extrema illamåendet brukar bli bättre med tiden. Ofta lättar besvären runt graviditetsvecka 20. Men några mår illa hela graviditeten.

Illamåendet och kräkningarna påverkar inte barnet negativt, men det kan vara väldigt jobbigt för dig som är gravid. För en del kan besvären göra så att graviditeten känns som en plåga. Det kan kännas bättre att prata med någon om besvären, till exempel en barnmorska.

Att vara närstående till någon med graviditetsillamående

Som närstående kan du känna dig maktlös. Det kan vara svårt att förstå hur graviditetsillamående känns och hur det fungerar, vad som hjälper och inte. Prata med den som är gravid och se vad du kan göra för att hjälpa till.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Till toppen av sidan