GRAVIDITETSBESVÄR OCH SJUKDOMAR

Graviditetsdiabetes – höga blodsockervärden under graviditet

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Kroppen behöver allt mer insulin när du är gravid. Blodsockervärdet kan bli för högt om insulinet inte räcker till. Då kan du få diagnosen graviditetsdiabetes. Efter förlossningen blir blodsockervärdet oftast normalt igen.

Diabetes är ett samlingsnamn för några sjukdomar som alla ger för högt blodsockervärde. Förutom graviditetsdiabetes finns typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Symtom

Du märker inte att du har ett förhöjt blodsockervärde eftersom det inte ger några symtom. Ett förhöjt blodsockervärde upptäcks oftast på kontrollerna på barnmorskemottagningen.

Du kan få följande symtom om blodsockervärdet blir väldigt högt:

  • Du blir trött.
  • Du blir törstig.
  • Du kissar oftare och större mängder.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta din barnmorska om du är gravid och tror att du har för högt blodsockervärde.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Undersökningar och utredningar

Blodprovet P-glukos tas genom ett stick i fingret.
Ett venöst blodprov tas ofta från ett blodkärl i armvecket.

Du besöker en barnmorskemottagning regelbundet när du är gravid. Beroende på var du bor i landet kontrolleras ditt blodsockervärde en eller flera gånger under graviditeten.

Du får lämna blodprov

På barnmorskemottagningen får du lämna ett blodprov som heter P-glukos. Det tas genom ett stick i fingret. Blodprovet visar vad du har för blodsockervärde när provet tas.

Du får lämna ett så kallat venöst blodprov om provet visar att du har högt blodsockervärde. Ett venöst blodprov tas från ett blodkärl, till exempel i armvecket.

Du får lämna ett venöst blodprov på morgonen när du har fastat, det vill säga när du inte har ätit något på ungefär åtta timmar. Är blodsockervärdet då förhöjt räcker det för att du ska få diagnosen graviditetsdiabetes.

Du kan också få göra en så kallad glukosbelastning. Riktlinjerna för om och när i graviditeten du får göra en glukosbelastning kan skilja sig åt, beroende var i landet du bor.

Så här görs en glukosbelastning

Glukosbelastning görs vid ett separat besök. Det går till på följande sätt:

  1. Du ska inte ha ätit något ett antal timmar före undersökningen. Det brukar oftast vara åtta timmar.
  2. Du får lämna ett blodprov när du kommer till undersökningen.
  3. Du får dricka en sockerlösning som innehåller vatten och glukos.
  4. Sedan får du vänta i cirka två timmar. Under tiden som du väntar ska du ta det lugnt och du får inte äta eller dricka något.
  5. Du får lämna ett blodprov två timmar efter att du drack sockerlösningen. Ibland får du också lämna ett blodprov en timme efteråt. Blodprovet mäter blodsockervärdet.

Du kommer att få mer information från din barnmorska eller i informationsbrevet som du får hem innan undersökningen.

Behandling

Vilken behandling du får beror på hur högt blodsockervärde du har. Ofta räcker det att äta mat som innehåller mindre socker, och att vara fysiskt aktiv.

Behandling med läkemedel

Du kan behöva behandling med läkemedel, om bra mat och fysisk aktivitet inte räcker för att sänka blodsockervärdet. Du kan då få antingen insulin eller ett läkemedel som heter metformin.

Metformin gör att kroppens känslighet för insulin ökar. Då behöver kroppen mindre mängd insulin.

Insulin går inte över till barnet via moderkakan och påverkar inte barnet. Metformin går däremot över till barnet, men anses inte ha någon skadlig inverkan.

Ultraljudskontroller

Du undersöks oftast med fler ultraljud under den sista delen av graviditeten om du har graviditetsdiabetes. Det är för att se att fostret växer som det ska. Besöken hos barnmorskan blir också fler.

Vad händer i kroppen vid graviditetsdiabetes?

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet, framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp blodsockret behöver de hormonet insulin.

Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd. Det sparade blodsockret kallas för glykogen. Blodsocker kallas också för glukos.

Insulin bildas i bukspottkörteln

Insulin bildas i bukspottskörteln i små grupper av hormonbildande celler som kallas Langerhans öar eller beta-celler. Insulinet frisätts hela tiden i små doser, men ökar snabbt framför allt när du har ätit.

Mer insulin behövs när du är gravid

Kroppens celler blir mindre känsliga för insulin när du är gravid. Oftast tillverkar kroppen då mer insulin.

Cellerna kan inte ta upp sockret i blodet om bukspottskörteln inte klarar av att bilda tillräckligt med insulin. Det gör att blodsockervärdet stiger.

Graviditetsdiabetes går över efter förlossningen

De flesta som får diagnosen diabetes under graviditeten, får graviditetsdiabetes. Graviditetsdiabetes går över efter förlossningen.

Hos en del som diagnostiseras med graviditetsdiabetes beror det höga blodsockervärdet på att man har fått typ 1-diabetes. Typ 1-diabetes går inte över efter förlossningen, utan du behöver då insulin resten av livet.

Hur kan jag minska risken för graviditetsdiabetes?

Det bästa sättet att minska risken för graviditetsdiabetes är att vara fysiskt aktiv och att inte öka alltför mycket i vikt under graviditeten. Då minskar också risken för typ 2-diabetes efter förlossningen.

Du bör även äta regelbundet och försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen.

Läs mer om bra mat när du är gravid.

När barnet är fött

Det första dygnet kontrolleras barnets blodsockervärde med jämna mellanrum.

Barnet kan ha haft en hög egen tillverkning av insulin när hen låg i magen, om ditt blodsockervärde har varierat mycket mellan höga och låga värden under graviditeten.

Barnet kan fortsätta ha en hög tillverkning av insulin även en tid efter förlossningen. Det kan göra att barnet får ett lågt blodsockervärde. Då kan barnet behöva extra bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Det låga blodsockervärdet brukar försvinna några dagar efter förlossningen.

Att bli gravid igen

Du bör ha ett så bra blodsockervärde som möjligt om du har haft graviditetsdiabetes och planerar att bli gravid igen.

Vad beror graviditetsdiabetes på?

Graviditetsdiabetes kan till viss del bero på gener som du ärver. Du kan lättare få graviditetsdiabetes om du har vissa gener.

Risken för graviditetsdiabetes ökar också av följande:

  • Om du har haft graviditetsdiabetes tidigare.
  • Om du har en övervikt.
  • Om du har fött barn som har vägt mer än fyra och ett halvt kilo, eller ett barn som bedömts vara stort i förhållande till graviditetslängden.

Komplikationer och följdsjukdomar

Ett högt blodsocker kan påverka fostrets utveckling och tillväxt. Därför är det viktigt att du får behandling och kan sänka blodsockervärdet.

Höga blodsockervärden under graviditet ökar också risken för komplikationer vid förlossningen och för havandeskapsförgiftning, så kallad preeklampsi.

Det nyfödda barnet kan ibland ha en hög födelsevikt, lågt blodsockervärde och lättare andningsproblem om du har haft ett högt blodsockervärde under graviditeten.

Du kan ha en högre risk att få typ 2-diabetes senare i livet

Efter förlossningen brukar ditt blodsockervärde bli som det var innan graviditeten. Men det finns en ökad risk att du utvecklar typ 2-diabetes när du blir äldre. Det bästa du kan göra för att undvika att få typ 2-diabetes är följande:

  • Att vara fysiskt aktiv regelbundet.
  • Att försöka minska i vikt efter graviditeten, till den vikt du hade innan du blev gravid.
  • Att undvika övervikt.

Ditt blodsockervärde bör kontrolleras igen några månader efter förlossningen. Du kan göra det på en barnmorskemottagning eller på en vårdcentral.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid graviditetsdiabetes

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur graviditetsdiabetes och en rad andra sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mer rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för graviditetsdiabetes.

Till toppen av sidan