Graviditetsbesvär och sjukdomar

Graviditetsdiabetes – höga blodsockervärden under graviditet

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Kroppen behöver allt mer insulin när du är gravid. Blodsockervärdet kan bli för högt om insulinet inte räcker till. Då kan du få så kallad graviditetsdiabetes. Efter förlossningen blir blodsockervärdet oftast som det ska vara igen.

Diabetes är ett samlingsnamn för några sjukdomar som alla ger för högt blodsockervärde. Förutom graviditetsdiabetes finns typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Symtom

Du märker vanligtvis inte att du har ett förhöjt blodsockervärde eftersom det endast ger lindriga symtom. Ett förhöjt blodsockervärde upptäcks oftast på undersökningarna på barnmorskemottagningen.

Du kan få följande symtom om blodsockervärdet blir väldigt högt:

  • du blir trött
  • du blir törstig
  • du kissar oftare och större mängder.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta din barnmorska om du är gravid och tror att du har för högt blodsockervärde.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Hur kan jag minska risken för graviditetsdiabetes?

Det bästa sättet att minska risken för graviditetsdiabetes är att vara fysiskt aktiv och att inte öka alltför mycket i vikt under graviditeten. Då minskar också risken för typ 2-diabetes efter förlossningen.

Du bör även äta regelbundet och försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen.

Läs mer om bra mat när du är gravid.

Undersökningar och utredningar

Blodprovet P-glukos tas genom ett stick i fingret.
Ett venöst blodprov tas ofta från ett blodkärl i armvecket.

Du besöker en barnmorskemottagning regelbundet när du är gravid. Beroende på var du bor i landet kontrolleras ditt blodsockervärde en eller flera gånger under graviditeten.

Du får lämna blodprov

På barnmorskemottagningen får du lämna ett blodprov som heter P-glukos. Glukos är ett annat ord för blodsocker. Blodprovet tas genom ett stick i fingret och visar vad du har för blodsockervärde när provet tas.

Du får lämna ett så kallat venöst blodprov om provet visar att du har högt blodsockervärde. Ett venöst blodprov tas från ett blodkärl, till exempel i armvecket.

Du får lämna ett venöst blodprov på morgonen när du har fastat, det vill säga när du inte har ätit något på ungefär åtta timmar. Är blodsockervärdet då förhöjt räcker det för att du ska få diagnosen graviditetsdiabetes.

Glukosbelastning

Du kan också få genomgå en så kallad glukosbelastning. Riktlinjerna för om och när du får genomgå en glukosbelastning är olika beroende på var i landet du bor. En glukosbelastning går till så här:

  1. Du ska inte ha ätit något ett visst antal timmar före undersökningen. Det brukar oftast vara åtta timmar.
  2. Du får lämna ett blodprov när du kommer till undersökningen.
  3. Du får dricka en sockerlösning som innehåller vatten och glukos.
  4. Sedan får du vänta i cirka två timmar. Under tiden som du väntar ska du ta det lugnt och du får inte äta eller dricka något.
  5. Du får lämna ett nytt blodprov två timmar efter att du drack sockerlösningen. Ibland får du också lämna ett blodprov en timme efteråt. Blodprovet visar vilket blodsockervärde du har.

Du kommer att få mer information från din barnmorska eller i informationsbrevet som du får hem innan undersökningen.

Behandling

Vilken behandling du får beror på hur högt blodsockervärde du har. Ofta räcker det att äta mat som innehåller mindre socker och att vara fysiskt aktiv.

Behandling med läkemedel

Du kan behöva behandling med läkemedel om bra mat och fysisk aktivitet inte räcker för att sänka blodsockervärdet. Du kan då antingen få läkemedlet metformin som tabletter eller sprutor med insulin. Det vanligaste är att få börja med metformin, som gör att kroppens känslighet för insulin ökar. Då behöver kroppen mindre mängd insulin.

Insulin går inte över till fostret genom moderkakan. Metformin går däremot över till fostret, men har inte någon skadlig inverkan.

Ultraljudskontroller

Du undersöks vanligtvis med ultraljud flera gånger under den sista delen av graviditeten om du har graviditetsdiabetes. Det är för att se att fostret växer som det ska. Besöken hos barnmorskan blir också fler.

När barnet är fött

Det första dygnet kontrolleras barnets blodsockervärde med jämna mellanrum.

Barnet kan ha producerat mycket insulin när hen låg i magen om ditt blodsockervärde har varierat mycket under graviditeten. Barnet kan då fortsätta ha en hög produktion av insulin även en tid efter förlossningen. Det kan göra att barnet får ett lågt blodsockervärde. Då kan barnet behöva extra bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. 

Komplikationer och följdsjukdomar

Ett högt blodsocker kan påverka både dig och fostret på följande sätt:

  • Fostrets utveckling och tillväxt kan påverkas.
  • Risken ökar för komplikationer vid förlossningen.
  • Risken ökar för havandeskapsförgiftning, så kallad preeklampsi.
  • Det nyfödda barnet kan ha hög födelsevikt och lågt blodsockervärde om du har haft ett högt blodsockervärde under graviditeten.

Därför är det viktigt att du får behandling och kan sänka blodsockervärdet.

Du kan ha en högre risk att få typ 2-diabetes senare i livet

Efter förlossningen brukar blodsockervärdet bli som det var innan graviditeten. Men det finns en ökad risk att du utvecklar typ 2-diabetes när du blir äldre.

Ditt blodsockervärde bör undersökas med blodprov igen några månader efter förlossningen. Du kan lämna blodprov på en barnmorskemottagning eller på en vårdcentral.

Att bli gravid igen

Du bör ha ett så bra blodsockervärde som möjligt om du har haft graviditetsdiabetes och planerar att bli gravid igen. Kontakta en barnmorskemottagning för mer information.

Vad är graviditetsdiabetes?

Graviditetsdiabetes innebär att kroppen inte klarar att tillverka tillräckligt med insulin när du är gravid. Insulinbristen gör att halten av socker i blodet blir för hög.

Socker behövs för att kroppens celler ska fungera

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet, framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp blodsockret behöver de hormonet insulin.

Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd. Det sparade blodsockret kallas för glykogen.

Insulin bildas i bukspottkörteln

Insulin bildas av särskilda celler i bukspottskörteln som kallas Langerhans öar eller betaceller. Insulinet frisätts hela tiden i små mängder, men ökar snabbt framför allt när du har ätit.

Mer insulin behövs när du är gravid

Kroppens celler blir mindre känsliga för insulin när du är gravid. Därför behövs det mer insulin för att uppnå samma effekt som tidigare. Men eftersom kroppen oftast är större vid graviditet behövs det ännu mer insulin. Vanligtvis tillverkar kroppen då det extra insulin som behövs.

Men om det inte bildas tillräckligt med insulin i bukspottskörteln kan cellerna inte ta upp sockret som har samlats i blodet. Det gör att blodsockervärdet stiger och du får graviditetsdiabetes.

Graviditetsdiabetes går över efter förlossningen

Graviditetsdiabetes går över efter förlossningen. Men hos en del beror det höga blodsockervärdet under graviditeten på att de har fått typ 1-diabetes. Typ 1-diabetes går inte över efter förlossningen, utan kroppen behöver få tillskott av insulin resten av livet.

Vad beror graviditetsdiabetes på?

Graviditetsdiabetes kan till viss del bero på gener som du ärver. Du kan lättare få graviditetsdiabetes om du har vissa gener.

Det finns också en risk att få graviditetsdiabetes om något av det här stämmer på dig:

  • Du har haft graviditetsdiabetes tidigare.
  • Du har övervikt.
  • Du har fött ett barn som har vägt mer än fyra och ett halvt kilo eller bedömts vara stort i förhållande till graviditetslängden.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

 

Till toppen av sidan