Hosta

Skriv ut (ca 7 sidor)

Hosta är ett sätt för luftvägarna att försöka göra sig av med sådant som irriterar. Oftast beror hostan på en förkylning och då går den över av sig själv, även om det kan ta flera veckor. Hosta kan också bero på andra sjukdomar i luftvägarna eller lungorna, eller att luftvägarna irriteras av till exempel rök.

Skriv ut

Den här texten handlar om hosta hos vuxna och barn över 12 år. Är ditt barn yngre än så kan du läsa texten Hosta hos barn

Olika typer av hosta

Olika typer av hosta

Hosta är vanligt och kan ha många orsaker. Virusinfektioner som förkylning och luftrörskatarr är de vanligaste. Lunginflammation, astma och KOL är andra sjukdomar som kan ge hosta.

Beroende på vad som är orsaken kan hostan låta och märkas på olika sätt. Hostan kan till exempel vara torr eller mer slemmig. Du kan också hosta mer vid vissa tillfällen, som på morgonen eller på natten. Vanligtvis hostar du också mer när du ligger ner eller anstränger dig fysiskt. Oftast har du också andra besvär förutom hostan.  

Hosta rensar luftrören

Hosta är en skyddsreflex som utlöses när något irriterar slemhinnorna i luftvägarna. I slemhinnan finns nerver som sänder signaler till hostcentrum i hjärnan. Från detta centrum sänds sedan signaler till olika muskler i bukväggen och mellangärdet och du börjar hosta.

När slemhinnan irriteras bildas mer slem. Genom att hosta upp slemmet gör du dig av med det som irriterar luftvägarna. Att hosta är viktigt för att rensa luftrören och hosta ska därför inte dämpas i onödan. Hosta är inte en sjukdom utan ett symtom.

Att hostan fortsätter ett tag efter det att en förkylning gått över beror på att slemhinnorna fortfarande är känsliga.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det kan vara jobbigt att hosta länge, särskilt om du hostar på natten och får svårt att sova. Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra hostan vid till exempel en förkylning.  

  • Se till att du dricker ordentligt. Dryck gör att slemmet blir mindre segt och lättare att hosta upp. Varm dryck verkar ofta lenande i svalget. Har du rethosta på natten kan det hjälpa att dricka lite vatten när hostan kommer.

  • Hostar du mycket på natten kan det hjälpa att höja huvudändan på sängen. Enklast är att bädda med extra kuddar. Lägg kuddarna under madrassen så glider de inte undan.

  • Om du är täppt i näsan blir luftvägarna extra torra och irriterade eftersom du måste andas genom munnen. Då kan det hjälpa att ta nässprej innan du ska gå och lägga dig. Använd inte vanlig nässprej i mer än tio dagar i sträck.

  • Undvik att vara i rökiga miljöer eftersom rök ofta gör hostan värre. Om du själv röker finns det många fördelar med att sluta röka.

Receptfria läkemedel mot hosta

Det finns inga studier som visar att receptfria hostmediciner har någon tydlig effekt. Men en del tycker att de hjälper. På apoteket finns receptfria hostdämpande och slemlösande läkemedel att köpa.

Att dricka mycket brukar vara lika effektivt som slemlösande läkemedel.  

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har något av följande symtom:

  • Du har haft hosta och feber i mer än fyra dygn.
  • Du har haft hosta i mer än tre veckor som inte verkar avta.
  • Du misstänker att du har kikhosta och umgås nära barn som är yngre än ett år.
  • Du misstänker att du har kikhosta och är gravid efter vecka 27.

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har något av följande symtom:

  • Du har hosta och har tungt att andas eller blir allt mer andfådd.
  • Du hostar och har ont i bröstkorgen när du andas in djupt.
  • Du hostar upp blod.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp med att bedöma dina symtom eller om du vill ha råd om var du kan söka vård.

Ring 112 om något av följande stämmer:

  • Du har fått något i luftstrupen som du inte kan hosta upp.
  • Du har hosta och får samtidigt mycket svårt att andas.

Mer på 1177 Vårdguiden: Vanliga symtom - när ska jag söka vård?

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta närmaste närakut.

Om läget är akut och närakuterna har stängt, åk till närmaste akutmottagning. Gäller det ett livshotande tillstånd, ring 112.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Vill du ha råd via telefon, ring nummer 1177. Du kan ringa dygnet runt. 

Råd på andra språk

Klockan 8 - 22 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8 -12 på finska.

 
Fäll ihop

Sjukdomar som kan ge hosta

Sjukdomar som kan ge hosta

Det är oftast infektioner i luftvägarna som ger hosta.

Virusinfektioner

Hosta är ett vanligt symtom vid olika virusinfektioner. Sjukdomar som förkylning och luftrörskatarr orsakas oftast av olika typer av virus. Influensa orsakas alltid av virus. Virusinfektioner är mycket vanliga under framför allt hösten och vinterhalvåret.

En förkylning ger ofta besvär som hosta, ont i halsen och snuva. Du känner dig ofta hängig och har ibland feber. Du känner dig vanligtvis bättre efter fyra till fem dagar. Hostan kan finnas kvar i två veckor till efter att de andra besvären försvunnit, men sällan längre än fyra veckor.  

En luftrörskatarr börjar ofta som en förkylning. Inom några dagar får du också hosta som kan vara slemmig eller torr och retande. Ibland gör det ont bakom bröstbenet, framför allt när du hostar. Bildas det mycket slem, eller om luftrören reagerar med kramp, kan du få svårare att andas och ibland hörs ett pipande ljud från luftrören. Infektionen läker av sig själv, men du kan fortsätta hosta i upp till tre till fyra veckor efter att de övriga symtomen har försvunnit.

En influensa kan ge svårare symtom med hög feber, hosta, huvudvärk och ont i kroppen under flera dagar. En influensa går oftast över på två veckor, och du kan vara trött i flera veckor efteråt. För personer med vissa andra sjukdomar kan influensan bli allvarlig. Personer som ingår i en riskgrupp bör vaccinera sig mot influensa varje år.

Lunginflammation

En lunginflammation orsakas oftast av bakterier. Oftast börjar den som en vanlig förkylning, men besvären förvärras i stället för att bli bättre efter fyra till fem dagar. Slemhosta är vanligt och det gör ofta ont när du andas. Du har nästan alltid feber vid en lunginflammation. 

Kikhosta

Kikhosta förekommer i Sverige även om sjukdomen inte är så vanlig, och vissa år ökar antalet smittade. Vuxna och ungdomar kan få kikhosta trots att de är vaccinerade eller tidigare har haft kikhosta. Symtomen är vanligtvis en långdragen rethosta eller slemhosta.

För barn under ett år kan kikhosta bli allvarligt. Umgås du nära barn som är yngre än ett år är det extra viktigt att du söker vård om du misstänker att du har kikhosta. Då kan du få antibiotika för att minska smittsamheten.

KOL

Lungsjukdomen KOL orsakas till allra största delen av tobaksrökning och är ovanlig hos personer som inte rökt eller är yngre än 40 år. Ett av de vanligaste symtomen vid KOL är slemhosta. Det är också vanligt att bli andfådd, känna sig trött och orka mindre. Besvären vid KOL utvecklas långsamt under flera år. 

Astma och allergi

Långvarig hosta eller att du börjar hosta när du anstränger dig kan tyda på astma. Det vanligaste symtomet vid astma är att det känns tungt att andas. Besvären kan också utlösas av att du kommer i kontakt med något du är allergisk mot, till exempel pollen eller pälsdjur.

Tuberkulos

Det är ovanligt att smittas av tuberkulos i Sverige, men i flera andra länder är tuberkulos mycket vanligt. Tuberkulos påverkar oftast lungorna och slemhosta är vanligt. Slemmet kan vara blodblandat. Du kan också minska i vikt, ha feber och svettas på natten.

Doftöverkänslighet

Har du känsliga luftrör kan olika typer av starka dofter som parfymer, cigarrettrök eller blommor irritera luftrören så du börjar hosta. Andra besvär vid doftöverkänslighet är snuva och rinnande ögon. Hur stora besvären är varierar från person till person.

Gastroesofagal reflux

Vid gastroesofagal reflux läcker innehåll från magen till matstrupen. Det kan ge halsbränna och sura uppstötningar. Hosta är också ett vanligt besvär. Det finns fler saker du kan göra själv för att minska besvären, som att undvika mat som du vet ger besvär och undvika att äta sent. Det finns också receptfria läkemedel som du kan använda tillfälligt.

Mer ovanliga orsaker till hosta

Det finns fler sjukdomar och tillstånd i lungorna och hjärtat som kan ge hosta. Ofta får du då också andra tydliga symtom. Men inte alltid, och det är därför viktigt att söka vård om du har hostat under flera veckor utan någon tydlig orsak.

Här är några exempel på andra sjukdomar som kan ge hosta:

Fäll ihop

Andra orsaker till hosta

Andra orsaker till hosta

Det kan finnas fler orsaker till hosta förutom sjukdomar.  

Sätta i halsen

Ibland kan hostan orsakas av att en bit av något du har ätit har hamnat i luftstrupen. Oftast klarar du av att hosta upp biten, men det kan hända att den fastnar. Om biten har satt sig så att luften inte kommer ner i lungorna är det ett livshotande tillstånd. 

Försök att hosta upp det som har fastnat i halsen. Ta någon i närheten till hjälp. Du eller någon i din närhet måste ringa 112 om du inte kan hosta upp det som fastnat.

Irritation i luftvägarna

Rök, damm, starka lukter och mycket kall luft är exempel på sådant som kan irritera luftvägarna och ge hosta. Du kan också få hosta av att själv röka.

Du kan få plötslig hosta om du har andats in gas som irriterar luftvägarna eller lättflyktiga kemikalier, till exempel tändvätska eller fotogen. Då kan också en så kallad kemisk lunginflammation utvecklas inom några timmar. Den behandlas på sjukhus.

Läkemedel kan orsaka hosta

Vissa läkemedel kan orsaka torrhosta. Hostan kan komma när du har använt läkemedlet under lång tid, oftast flera månader eller år. Det gäller framför allt om de innehåller så kallade ACE-hämmare, som finns i vissa blodtrycksläkemedel och läkemedel mot hjärtsvikt.

Hostan försvinner när du är färdig med behandlingen. Är hostan besvärande kan du få byta läkemedel.

Hosta av okänd anledning

Ibland går det inte att hitta någon tydlig orsak till hostan. Då får du ofta prova hostmedicin för att se om det kan hjälpa.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

På vårdcentralen tar läkaren reda på mer om din hosta. Du får svara på frågor om hur hostan låter, hur länge du har hostat, om du hostar mer vid någon tidpunkt på dygnet och om du har några andra symtom.

Läkaren tittar i din hals, lyssnar på dina lungor och på hur din andning låter. Ibland lyssnar läkaren även på ditt hjärta.

Prover 

Ibland behövs det svar från blodprover för att läkaren ska kunna bedöma vad som orsakar din hosta. Det är vanligt med hosta om du har en virusinfektion, men ibland kan du även ha en bakterieinfektion. Därför kan det ibland också behövas ett bakterieprov. En läkare eller en sjuksköterska tar provet genom att stryka med en bomullspinne i ditt svalg.

Röntgen 

Ibland behöver dina lungorna röntgas för att läkaren ska kunna se vad hostan beror på. Ibland undersöks du också med skiktröntgen, så kallad datortomografi.

Lungornas funktion kan undersökas 

Om läkaren misstänker att du har till exempel astma eller KOL undersöker hen hur dina lungor fungerar. Det görs genom ett lungfunktionstest. Testen går att göra på flera olika sätt, men de vanligaste metoderna kallas spirometri och PEF-mätning.

Allergiutredning 

Vid en allergiutredning får du svara på frågor om dina besvär. Det räcker ofta för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Ibland kan också ett så kallat pricktest eller ett allergiblodprov behöva tas.

Andra undersökningar

Du behöver oftast undersökas mer om läkaren misstänker att du har till exempel tuberkulos. Detsamma gäller om du har symtom som tyder på en blodpropp, hjärtsvikt eller lungcancer.

Har du svåra besvär under lång tid och läkaren inte har hittat någon orsak kan du behöva göra en bronkoskopi. Då undersöker läkaren dina luftrör och lungor med hjälp av ett särskilt instrument som förs ner i luftrören.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Publicerad:
2017-01-25
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Rikard Viberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-01-31