ALLERGIER OCH ÖVERKÄNSLIGHET

Pollenallergi

Pollenallergi, som också kallas för hösnuva, ger besvär som röda, kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Hur svåra besvär du får beror på hur känslig du är och hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften.

Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år.
Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år.

Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst och varierar beroende på var i landet du bor. Receptfria läkemedel kan ofta dämpa besvären, men inte alltid helt ta bort dem.

Du kan följa aktuella pollenprognoser på Pollenrapporten.se.

Symtom vid pollenallergi

Vid pollenallergi är det vanligt att du får ett eller flera symtom:

  • Du har både vattnig snuva och nästäppa.
  • Du nyser mycket.
  • Du har klåda i näsan.
  • Du får röda, kliande ögon som rinner.
  • Du kan känna dig trött.

Pollenallergi kan dessutom påverka luftrören. Du kan få rethosta och andnöd, som brukar vara värst om du anstränger dig.

Besvären börjar under pollensäsongen. På våren är björkpollen vanligast, och på sommaren är gräspollen vanligast. Om du är allergisk mot gråbopollen är det vanligt med besvär under sensommaren.

Pollenallergi liknar besvären vid vanlig förkylning. Men vid förkylning får du ofta också ont i halsen, ibland tjock, gul snuva och någon gång hög feber, vilket du inte får vid pollenallergi. Besvären vid pollenallergi kan dessutom variera från dag till dag och varar under en längre tid än förkylning.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som får pollenallergi behöver inte söka vård eftersom de oftast blir hjälpta av receptfria läkemedel.

Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:

  • Receptfria läkemedel hjälper inte.
  • Ett litet barn har pollenbesvären.
  • Du har astmasymtom med andningsbesvär eller hosta.
  • Du får besvär från luftrören med hosta när du tränar.
  • Du har allergibesvär under hela året.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Pollenallergi eller covid-19 – ska jag stanna hemma?

Har du symtom är det svårt att veta om de beror på pollenallergi eller på att du har fått covid-19. Det eftersom covid-19 kan ge lindriga förkylningssymtom.

Stanna därför hemma om du får snuva, hosta eller halsont även om symtomen är lindriga. Tar du läkemedel för din allergi, så ta dem som vanligt. Om medicineringen mot allergin hjälper beror symtomen troligtvis på allergi. Då behöver du inte stanna hemma.

Får du däremot feber eller nya symtom som du inte tror beror på din allergi, så ska du stanna hemma tills symtomen försvunnit och sedan två dagar till.

Vad kan jag göra själv?

Ofta är det svårt att undvika pollen eftersom de sprids med vinden. Tänk på det här:

  • Vädra sovrummet på natten eller tidigt på morgonen då pollenhalterna är låga.
  • Häng inte ut kläder eller sängkläder på vädring eller tork utomhus.
  • Motionera utomhus på morgonen medan daggen fortfarande binder pollen eller undvik helt att motionera utomhus.
  • Undvik att vara på en nyklippt gräsmatta eller klipp gräset när det är daggvått.
  • Skölj bort pollen ur håret innan du går och lägger dig.
  • Ta inte in växter med pollen inomhus.
  • Undvik kontakt med husdjur som varit ute och fått pollen i pälsen.
  • Ha fönstren stängda under dagen.
  • Byt kläder när du har varit utomhus.
  • Följ pollenprognoserna för att vara förberedd på höga pollenhalter i luften.

Pollenallergi förvärras av tobaksrök. Därför är det bra att inte röka och undvika att vara i rökiga miljöer.

Undersökningar och utredningar

Symtomen på pollenallergi är för det mesta lätta att känna igen. I de flesta fall behöver du inte göra ett allergitest för att veta vad som har orsakat besvären. För att vara säker kan du ibland ändå få göra ett test, antingen ett blodprov eller ett så kallat pricktest. Båda undersökningsmetoderna mäter om du har allergiantikroppar och ger lika säkra resultat.

Behandling vid pollenallergi

Utan behandling kan många uppleva att besvären påverkar vardagen. Barn med pollenallergi kan ha svårare att vara ute och orka leka med sina kompisar. Det kan också vara svårare att klara av skolarbetet under pollensäsongen.

Målet med behandlingen är att du ska vara besvärsfri under hela pollensäsongen. Fråga på apoteket om lämpliga receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Du kan ofta klara behandlingen själv och bli helt symtomfri.

Läs mer om läkemedel vid pollenallergi och om allergen immunterapi.

Vad är pollenallergi?

Allergi innebär att du är överkänslig mot något ämne. Ämnet kallas allergen. Det är ett äggviteämne som är helt ofarligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär.

Hos den som har benägenhet för allergi kan kroppen börja producera allergiantikroppar. De kallas IgE-antikroppar och kan bildas mot många olika ämnen, till exempel mot björk- och kattallergen.

Antikropparna sätter sig fast på ytan av en del celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. När det allergiframkallande ämnet kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna och får cellerna att släppa ut de retande ämnena. Dessa ämnen leder till den allergiska reaktionen: rinnsnuva, nysningar, klåda i näsa och ögon, astma.

Pollenallergi är vanligt

Under vår och sommar får ungefär en femtedel av alla tonåringar och vuxna pollenbesvär. De allra flesta reagerar på björk- och gräspollen. Men även pollen från örten gråbo och andra växter kan ge allergi. Antalet personer med pollenallergi har ökat, även om ökningen verkar ha stannat upp något den senaste tiden. Orsaken till ökningen är oklar.

Oftast börjar besvären i skolåldern eller i tidig vuxen ålder och avtar sedan. Efter medelåldern brukar inte pollenallergin vara så besvärlig.

Pollensäsongen varierar

Björkpollensäsongen brukar börja i södra Sverige i början av april. I Mellansverige börjar den i mitten eller i slutet av april och i norra delen lite senare. Det brukar skilja två till tre veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige.

Många som är allergiska mot björkpollen är även allergiska mot al- och hasselpollen, som finns i luften betydligt tidigare. Hasselpollen finns normalt redan från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. I juni avtar halterna av björkpollen, men i stället ökar mängden gräspollen och finns kvar fram till i augusti.

På sensommaren från slutet av juli och hela augusti blommar gråbo. Det är en växt som är vanlig vid diken och vägkanter. Gråboallergi kan ge symtom ända in i september månad. Även om björk- och gräspollenallergi är vanligast har många besvär under hela pollensäsongen, från mars till och med augusti.

I Sverige kommer den största mängden pollen från barrträd. Men pollen från gran och tall är inte allergiframkallande.

Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, medan det blir låga halter under kyliga och regniga dagar. 

Varför blir jag allergisk?

Risken att få pollenallergi ökar om en eller båda föräldrarna har eller har haft allergi, men många får besvär utan att någon nära anhörig har eller har haft allergibesvär.

Varför vissa blir allergiska är inte klarlagt och du kan inte förebygga en pollenallergi. Däremot går det att lindra symtomen med läkemedel och genom att försöka minska kontakten med det du är allergisk mot.

Pollenallergi kan orsaka astma

Ibland kan du få hosta eller andnöd under pollensäsongen. Det kan bero på att allergin orsakar astmabesvär. Typiska symtom för astma som beror på pollen är att du får ihållande hosta, svårt att andas och pipande andning. Vanligast är att du får astmasymtom de dagar när det är mycket pollen i luften. Du kan också få astmabesvär när du tränar ute under pollensäsongen. Det är viktigt att du kontaktar en läkare om du får astma på grund av pollen. Läkaren kan då hjälpa dig med lämplig medicinering.

Vanligt med mat-födoämnesallergi

Två av tre som är allergiska mot björkpollen har en eller flera korsallergier, det vill säga är också överkänsliga mot vissa födoämnen. Korsallergi beror på att det finns ämnen i viss mat som liknar de allergiframkallande ämnena i björkpollen. Även gräspollen och gråbopollen kan ge korsallergi mot födoämnen.

De vanligaste symtomen vid korsallergi brukar vara klåda i munnen. Läpparna kan svullna, liksom slemhinnan i mun och svalg. En del får också besvär med att ögon och näsa kliar och rinner. 

Korsallergi mot björk orsakas av nötter, till exempel hasselnötter, jordnötter, soja, äpplen och så kallade stenfrukter, till exempel körsbär, päron, plommon, persika och aprikoser. Den som har korsallergi kan också få symtom av morötter och av att skala rå potatis.

Det finns korsallergi mellan gräspollen och bland annat vete, ärtor, jordnötter och soja. Men det är ovanligt att du får symtom av dessa födoämnen på grund av att du är korsallergisk mot gräspollen.

Det förekommer också korsallergi mot gråbopollen och då kan du reagera mot till exempel persilja, koriander, selleri och morötter. Även det är betydligt ovanligare än korsallergi av björkpollen.

Det är ovanligt att korsallergi ger allvarliga allergiska reaktioner. Detta beror på att de korsreagerande ämnena är väldigt känsliga och snabbt bryts ned i magsäcken och tarmarna. Stora mängder av korsreagerande födoämnen har undantagsvis orsakat allvarliga reaktioner under en pollensäsong, speciellt om du samtidig ansträngt dig.

Undvik att äta sådant du får besvär av. Du kan oftast äta maten om den är tillagad, eftersom allergiämnen som korsreagerar med björkpollen förstörs av värme. Detta gäller dock inte nötter.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Till toppen av sidan