Bipolär sjukdom

Symtomen på bipolär sjukdom är att du har olika perioder av mani och depression.

Att vara manisk betyder att vara överdrivet upprymd och energisk medan depression innebär motsatsen, att all lust, glädje och energi har tagit slut. Att humöret svänger kraftigt mellan två motpoler är det som gett namn åt bipolär sjukdom. Mellan perioderna kan du ofta leva som vanligt, med behandling.

Oftast kommer symtomen på mani och depression var för sig i olika perioder. Du kan även ha maniska och depressiva symtom samtidigt. Det kan hända att du enbart får manier, men det är ovanligt.

Manier – överaktiva perioder

Du kan ha en manisk period om du känner igen dig i följande:

• Du är överdrivet energisk och upprymd.
• Du är överaktiv.
• Du har ett extremt stort självförtroende.

När du är manisk har du mycket energi och kan känna dig kreativ eller rastlös. Du kan ha svårt att hindra dina idéer och impulser, och det är vanligt att du behöver mindre sömn än vanligt. 

Manin kan göra att du tappar omdömet och följer impulser utan att tänka på konsekvenserna. Det kan leda till att du exempelvis spenderar för mycket pengar eller utsätter dig själv eller andra för farliga situationer. 

En del kan känna att de mår hur bra som helst när de är maniska, och att det bara är omgivningen som är tråkig som inte förstår. Andra blir lättare irriterade eller arga.

Efter en manisk period kan det upplevas tungt att inse att man sagt och gjort saker som man ångrar.

Hypomani – en lindrigare form av mani

När man har hypomani är de överaktiva symtomen lindrigare, och ditt beteende brukar sällan leda till konflikter eller andra allvarliga följder.

Hypomani kan ge följande symtom: 

• Du har mer energi än vanligt. 
• Du är mer positiv än vanligt.
• Du är mer kreativ än vanligt.

Det första symtomet på hypomani är ofta att du får ett minskat sömnbehov.

Depression

När du som har bipolär sjukdom har en depression kan du känna igen dig i följande symtom:

• Du känner dig mycket nedstämd, arg eller irriterad. Du känner dig inte glad, inte ens när du gör sådant du vanligtvis brukar gilla.
• Din lust och ork att ta itu med saker minskar eller försvinner, och även vardagliga sysslor kan kännas tunga. 
• Du har svårt att somna och sova bra, eller sover alldeles för mycket.
• Din aptit försvinner, eller ökar. Det gör att du antingen minskar eller ökar i vikt.
• Du har låg självkänsla, och känner skam och skuld.
• Du har svårt att koncentrera dig.
• Du har ångest.

Det är också vanligt att ha kroppsliga besvär, som värk i ryggen, magen eller på andra ställen i kroppen. Du kan ha tankar på att skada dig eller få tankar om att avsluta ditt liv.

Du kan ha en depression utan att det handlar om bipolär sjukdom.

Psykotiska symtom

En kraftig mani eller svår depression kan leda till att du uppfattar och tolkar verkligheten annorlunda. Det kallas också för vanföreställningar eller psykos. Psykoser kan utlösas både vid mani och depression.

Symtomen vid en depressiv psykos kan exempelvis vara att du tror att du är förföljd eller utsatt för förtal. Om du i stället har en manisk psykos kan ditt förhöjda humör och stora självförtroende göra att du till exempel tror att du kan lösa världsproblem.

De psykotiska symtomen brukar försvinna när du börjar må bättre.

Viktigt med tidig, förebyggande behandling

Det är viktigt att du får behandling tidigt, eftersom sjukdomen annars kan leda till svåra konsekvenser. Ditt beteende under en manisk period kan förstöra både dina relationer och påverka din sociala situation och din ekonomi negativt.

Vid en svår depression är risken för självmordsförsök och självmord mycket hög.

En sjukdomsperiod kan också ge nedsatt kognitiv förmåga, alltså påverka din hjärnas förmåga att hantera information. Det är därför mycket viktigt att förebygga dem.

Vilka symtom du har av bipolär sjukdom kan vara olika, och kan också förändras genom livet.

En del med bipolär sjukdom är helt utan symtom mellan perioderna. Andra kan ha kvar vissa symtom som bland annat ångest och nedstämdhet. Olika typer av behandling kan vara till hjälp för att lindra det.

Bipolär sjukdom typ 1

Bipolär sjukdom typ 1 innebär att du har kraftiga manier och svåra depressioner. Båda tillstånden kan bli så allvarliga att du behöver vård på sjukhus. 

När du får en kraftig mani kan du bli så överaktiv att du får svårt att sova, vilket ökar risken för psykos. Du kan även bli aggressiv och riskera att skada dig själva eller andra.

Svåra symtom på depression kan innebära tankar på att skada sig själv eller tankar på att avsluta sitt liv. Mellan perioderna av sjukdom kan en del personer ha vissa symtom som till exempel ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Andra kan må bra och leva som vanligt, med en fungerande behandling. 

Bipolär sjukdom typ 2

Du som har bipolär sjukdom typ 2 har depressioner varvat med perioder av ökad energi och minskat sömnbehov, så kallad hypomani.

Även om du har lindrigare symtom av mani än den som har bipolär sjukdom typ 1 – och din sjukdom därför är svårare att upptäcka – är det viktigt att du får en diagnos så att du kan få rätt behandling.

Kraftiga pendlingar och blandtillstånd

Du kan också ha en eller flera perioder med blandade tillstånd, så kallade blandepisoder eller blandtillstånd. Då kan du ha maniska och depressiva symtom samtidigt, eller pendla kraftigt mellan tillstånden under samma dag.

Att vara överaktiv och rastlös ena stunden, och i nästa känna hopplöshet och förtvivlan brukar vara extremt jobbigt. Självmordstankar är då vanliga. Du kan få psykotiska symtom under en blandepisod, men de kan även komma i samband med en depressiv eller manisk period.

Vanligt med andra sjukdomar och besvär

Det är vanligt att du som har bipolär sjukdom har andra psykiska besvär eller sjukdomar samtidigt. Det kallas för samsjuklighet.

Vanlig samsjuklighet ihop med bipolär sjukdom är till exempel olika ångestsyndrom, adhd och alkoholberoende.

Viktigt att få diagnos tidigt

Det är viktigt att du får rätt diagnos så tidigt som möjligt så att du kan få rätt behandling, om du har bipolär sjukdom. Orsaken är att man kan bli mycket sjuk utan behandling. Dessutom kan vissa läkemedel som fungerar för personer utan bipolär sjukdom inte fungera på samma sätt för den som är bipolär, utan kan få andra effekter.

Det är vanligt att man börjar få symtom på bipolär sjukdom under tonåren, men det är ovanligt att få en diagnos så tidigt eftersom det är svårt att särskilja bipolär sjukdom från annan psykisk ohälsa då man är ung.

Bipolär sjukdom börjar ofta med en eller flera depressioner. Då kan det vara svårt att veta om det är en sjukdom som präglas av enbart återkommande depressioner, eller om det är bipolär sjukdom.

Att få återkommande depressioner är mycket vanligare än att ha bipolär sjukdom. Om dina depressioner varvas med överaktiva perioder är det viktigt att du utreds för bipolär sjukdom.

Kontakta en vårdcentral om du har symtom på mani eller depression och har svårigheter att klara vardagen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.

Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning. På många psykiatriska mottagningar kan du göra en så kallad egenanmälan. Du kan då antingen få en tid för en första bedömning eller hänvisas till en vårdcentral.

Vänta inte med att söka vård

Det är vanligt att man söker vård när man har mått dåligt länge. Efter att man har sökt vård kan det sedan dröja innan man får rätt diagnos och behandling.

Kontakta därför psykiatrin där du bor och be att få göra en utredning så snart som möjligt, om du tror att du kan ha bipolär sjukdom. Det finns en ökad risk för bipolär sjukdom om du har en nära släkting som har sjukdomen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Om det är bråttom

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning om något av följande stämmer:

• Du har symtom på mani eller depression och mår så dåligt att situationen känns outhärdlig.
• Du är orolig för att du kan skada dig själv eller någon annan.
• Du är orolig för att en närstående mår mycket dåligt eller kan skada sig själv eller någon annan.

Sök vård på en vanlig akutmottagning om det inte finns någon psykiatrisk akutmottagning på din ort.

Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv.

När du kommer till vårdcentralen får du berätta för läkaren hur du mår och vilka symtom du har. Läkaren brukar ställa frågor, ofta utifrån en eller flera mallar. Du kan även få fylla i ett eller flera formulär. 

Ofta genomförs en kroppslig undersökning för att utesluta att det finns andra orsaker till dina symtom, och för att veta hur du mår fysiskt. Ibland kan du få lämna blodprover.

Ta själv upp frågan om utredning

Om du misstänker att du har bipolär sjukdom är det mycket viktigt att du själv tar upp det när du söker vård. Det kan till exempel vara något eller några av följande:

• Du har återkommande depressioner varvat med perioder med överaktivitet.
• Du har perioder då du är uppvarvad och behöver mindre sömn än vanligt.
• Du har känt dig uppvarvad eller manisk och gjort saker som du ångrar efteråt.
• Du har flera personer i släkten som haft, eller som lever med bipolär sjukdom.
• Du har fått psykologisk behandling som inte har fungerat.

Det kan vara bra om du kan ta med dig en närstående till besöket, till exempel om du mår mycket dåligt.

Utredningen görs på en psykiatrisk mottagning

Om läkaren på vårdcentralen bedömer att du kan ha bipolär sjukdom får du en remiss till en mottagning som specialiserar sig på psykiatriska utredningar. Där får du träffa en psykiater, alltså en läkare som är specialiserad i psykiatri, eller en erfaren läkare som utbildar sig till psykiater. 

Du blir intervjuad och får berätta hur du mår nu och hur du har mått under olika perioder i ditt liv. Du får ofta fylla i fler formulär och själv berätta utförligt om dina symtom och besvär. Det är vanligt att du träffar psykiatern några gånger innan du får svar på om du har bipolär sjukdom.

Att få diagnosen bipolär sjukdom kan göra att du känner både lättnad och sorg. Du har kanske länge haft svårigheter med ett humör som snabbt kan förändras och inte vetat varför. Kanske har du fått andra behandlingar som inte har hjälpt. I en sådan situation är det ofta en lättnad att få en diagnos.

Det kan också kännas som att du äntligen blir förstådd och att situationen känns mer hoppfull.

Samtalsstöd kan hjälpa

Men det kan också vara sorgligt att behöva acceptera att du har fått en livslång sjukdom. När du får behandling och blir fri från symtom kan du också känna en sorg över det som kan upplevas som förlorade år. 

Då är det bra att få hjälp, exempelvis samtalsstöd. Prata med vårdpersonalen på mottagningen som behandlar dig om du vill ha samtalsstöd.

Stöd att göra förändringar

Att acceptera att du har en sjukdom som gör dig sårbarare för påfrestningar än andra kan kännas jobbigt, men kan också motivera dig att göra förändringar av dina vanor.

Det kan till exempel handla om att ta dina läkemedel regelbundet, gå och lägga dig i tid på kvällen, eller undvika att dricka alkohol. Förändringarna kan vara det som behövs för att du ska undvika att bli sjuk igen.

Du behandlas oftast på en psykiatrisk specialistmottagning. Syftet med behandlingen är att skydda dig mot återfall i sjukdomen.

Du behöver ofta flera sorters behandling:

• Förebyggande behandling med läkemedel.
• Psykopedagogisk behandling - kunskap om sjukdomen och tidiga tecken.
• Samtalsstöd för dig eller dina närstående.
• Eventuellt ytterligare psykologisk behandling.
• Eventuellt ytterligare behandling med läkemedel.

Utöver det kan du ibland behöva ytterligare former av kompletterande stöd och behandling.

Att få hjälp med tidig sjukskrivning och stöd i sin planering är ofta viktigt om man har bipolär sjukdom. Exempelvis kan det vara mycket viktigt att inte ta på sig för många aktiviteter samtidigt och att fortsätta hålla vanor och rutiner.

Du behöver också gå på regelbundna kontroller av din medicinering. Om du blir sämre kan du behöva vård på sjukhus.

Förebyggande behandling med läkemedel

Du behöver behandlas med läkemedel så fort som möjligt efter att ha fått diagnosen bipolär sjukdom. Detsamma gäller om du har slutat ta din medicin och blivit dålig igen. Viktigast är att du får ett läkemedel som stabiliserar humöret.

Litium är hittills det mest beprövade läkemedlet för att stabilisera humöret vid bipolär sjukdom. I Sverige har läkemedlet produktnamnet Lithionit. 

Ofta kan det räcka för att du ska må bättre men det är inte ovanligt att behandlingen behöver kompletteras med andra behandlingar. Det kan till exempel vara ångestdämpande läkemedel eller läkemedel vid depression. Du kan även behöva samtalsstöd.

Viktigt att inte avbryta behandlingen 

Det finns inget säkert sätt att veta i förväg vilken behandling som fungerar bäst för dig, utan du behöver oftast prova flera läkemedel och rådgöra med din läkare innan du hittar rätt sort och dos. När du har väl har hittat en behandling som fungerar är det mycket viktigt att du fortsätter med den.

Det är till exempel mycket viktigt att inte avbryta behandlingen på egen hand, om du känner att du mår så bra att läkemedlen inte känns nödvändiga. Om du vill göra några förändringar av din medicinering är det viktigt att du diskuterar det med din läkare.

Utbildning en viktig del av behandlingen

Du som har bipolär sjukdom behöver lära dig att förstå din sjukdom. Den delen av behandlingen kallas för psykopedagogisk behandling, och är ett slags utbildning som ofta erbjuds i grupp.

Ett av de viktigaste syftena med utbildningen är att man lär sig känna igen sina tidiga tecken, och vet vad man ska göra när man märker att man börjar må dåligt. Det minskar risken för återfall i sjukdomen.

Du kan till exempel upprätta en krisplan tillsammans med dina närstående, där ni kommer överens om vad som gäller om du skulle börja må dåligt igen. Läs mer om att upprätta en krisplan och andra sätt att förebygga återfall längre ner i den här texten.

Du behöver gå på regelbundna kontroller

Dosen bestäms med hjälp av upprepade blodprov för att mäta halten av litium i blodet. Det är viktigt att hitta en nivå där läkemedlet hjälper dig, samtidigt som biverkningarna inte är för kraftiga. 

Med tiden kan dosen behöva anpassas. Det är viktigt att du går på regelbundna kontroller och lämnar blodprov, ungefär tre till fyra gånger per år. Förutom litiumhalten i blodet kontrollerar läkaren också njurarnas och sköldkörtelns funktion.

Tätare kontroller vid graviditet

Om du tar läkemedel mot bipolär sjukdom och blir gravid eller planerar att skaffa barn är det viktigt att du berättar det för din läkare. Det kan då vara viktigt att se över din medicinering. Du som är gravid och tar läkemedel mot bipolär sjukdom behöver också gå på täta läkarkontroller. 

Du kan behöva stödsamtal

Du kan även behöva samtalsstöd under vissa perioder. Prata gärna med din behandlare om det. Du eller dina närstående kan även kontakta kommunen om du behöver stöd från socialtjänsten. Kommunen kan ibland även erbjuda stöd för närstående, så kallat anhörigstöd. Det kan ske individuellt eller i samtalsgrupper. 

Det finns många olika föreningar som erbjuder stöd på nätet när man mår dåligt. Det kan även vara värdefullt att få kontakt med andra som har liknande erfarenheter genom en patientförening.

Psykoterapi eller annan psykologisk behandling

Ett viktigt komplement kan vara psykoterapi eller annan psykologisk behandling. Exempelvis kan kognitiv beteendeterapi, KBT, fungera bra vid bipolär sjukdom. Under terapin kan du lära dig att förstå och förändra ditt beteende. KBT kan också innehålla andra behandlingsmetoder, exempelvis mindfulness.

I terapin kan du få hjälp att öka din förmåga att kommunicera, lösa konflikter och hantera stress. Det kan ha stor betydelse för hur du mår och hur länge du är sjuk. Det kan även hjälpa dig om du har ångest eller sömnsvårigheter.

Läkemedel vid depression

Under en depression kan du behöva antidepressiva läkemedel. Den antidepressiva behandlingen måste alltid kombineras med läkemedel som stabiliserar humöret.

Det beror på att en behandling med enbart antidepressiva läkemedel kan utlösa en mani om du har en depression i samband med bipolär sjukdom. 

Läkemedel vid mani

Behandling vid mani innebär ofta en kombination av lugnande läkemedel, antipsykotisk medicinering och läkemedel som stabiliserar humöret. Du som har flera dygns sömnbrist kan få läkemedel som hjälper dig att sova. Ofta kan du behöva vård på sjukhus.

Du kan behöva få vård på sjukhus

Under en svår mani eller depression kan du behöva få vård på sjukhus. En svår depression kan innebära att du har stora svårigheter att klara vardagen. Det kan exempelvis vara svårt att äta, komma ihåg att tvätta sig och komma ut och röra på sig. Ofta har man då svår ångest och risken för självmord är stor vid en svår depression. 

Om du har en svår depression eller inte blivit bättre trots behandling med flera läkemedel kan du få elbehandling. Elbehandling ges alltid på sjukhus eftersom du blir sövd under behandlingen. Du kan även behöva få vård på en psykiatrisk avdelning om du har en svår mani, med extrem överaktivitet eller aggressivitet.

Ibland kan du som har bipolär sjukdom typ 1 behöva tvångsvård. Det kan bero på att du riskerar att skada dig själv eller någon annan under en manisk eller depressiv period.

Magnetstimulering av hjärnan - rTMS

När psykoterapi och läkemedel inte hjälper eller om du har för mycket biverkningar av dina läkemedel kan du få prova en behandlingsmetod som kallas rTMS. Det är en förkortning av repetitiv transkraniell magnetstimulering.

Metoden används för att behandla medelsvår och svår depression, och har en vetenskapligt bevisad effekt. Behandlingen går ut på att frontalloberna i den främre delen av hjärnan, stimuleras med hjälp av korta, elektromagnetiska pulser.

Behandlingen utförs på en mottagning och du kan gå hem samma dag som behandlingen ges. Du behöver inte bli sövd. Du får sitta i en särskild stol med behandlingsapparatens magnetspole placerad nära huvudet. Varje behandling tar cirka en halvtimme och upprepas fem dagar i veckan under minst två veckor.

Läs mer om rTMS i Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid depression och ångest.

Årlig kontroll hos psykiater

Du behöver träffa en psykiater minst en gång per år, även om du mår bra och behandlingen fungerar. 

Vid den årliga kontrollen får du frågor om:

• Hur du mår.
• Hur läkemedelsbehandlingen fungerar. 
• Eventuella biverkningar.
• Vilka resultat dina blodprov har visat.
• Dina vanor när det gäller mat, sömn och motion ska också diskuteras.

Du brukar även få recept på läkemedel för det närmaste året, och tillsammans med läkaren utarbetar ni en vårdplan för det närmaste året. Om du inte mår bra eller om du har svåra biverkningar av dina läkemedel behöver du komma oftare än en gång per år.

Orsaken till att du utvecklar bipolär sjukdom beror både på arv och miljö.

Gener och livshändelser påverkar

Arvet har större betydelse vid bipolär sjukdom än vid många andra psykiska sjukdomar. Det innebär att det finns en ökad risk för bipolär sjukdom om du har en genetisk släkting som har sjukdomen.

Men det kan också påverkas av sådant som händer dig i livet. Stressande och svåra livshändelser som till exempel ett dödsfall, en separation eller att bli arbetslös kan utlösa sjukdomen.

Men det kan också vara andra förändringar, som att börja på ett nytt jobb, flytta eller bli förälder.

Förändring över tid

När du väl har utvecklat bipolär sjukdom kan dina sjukdomsperioder utlösas utan någon tydlig yttre orsak. Många omständigheter kan påverka sjukdomen på lång sikt. 

Många med psykisk ohälsa återhämtar sig med tiden. Återhämtning handlar bland annat om att kunna hantera sina symtom och ha ett liv som man trivs med.

För dig som har bipolär sjukdom kan det handla om att fortsätta att ta läkemedel även när du mår bra och att vara delaktig i beslut som rör din hälsa och behandling.

Det finns mycket som du själv kan göra för att minska risken att må dåligt igen:

• Ha gärna dagliga rutiner som du försöker hålla.
• Undvik att dricka alkohol.
• Det är bra om du sover på natten och är vaken på dagen.
• Undvik att ha för mycket att göra på en gång.
• Rör på dig varje dag. Gärna i 30 minuter, men även kortare tid kan ge effekt.
• Lär dig metoder som motverkar stress.

Att råka ut för stressande livshändelser och konflikter kan öka risken att bli dålig igen, men är svårt att själv förebygga. Däremot är det bra att lära sig metoder för självhjälp. Mindfulness och avslappningsövningar är exempel på metoder som kan hjälpa dig att bli bättre på att hantera stress.

Om det är möjligt för dig är det bra om du undviker arbeten där du är vaken på nätterna eller ofta kommer i kontakt med alkohol.

Viktigt att du får tillräckligt med sömn

Om du märker att du håller på att bli sämre är det bra om du kan minska stressen och sova den tid du behöver. Har du svårt att sova kan du använda avslappningsmetoder eller läkemedel. Blir du inte bättre är det viktigt att söka vård i god tid.

Lär dig känna igen tidiga tecken

Det är viktigt att du lär dig att känna igen tidiga tecken på att du börjar bli sjuk. Tidiga tecken är ofta lindriga symtom på mani eller depression. 

Det är bra om du och dina närstående beskriver vilka de tidiga tecknen är, och diskuterar det tillsammans med din behandlare. Då kan ni hjälpas åt att känna igen symtomen och se till att du får psykiatrisk vård och behandling i ett tidigt skede, innan symtomen blir svåra. 

Tidig sjukskrivning kan ha bra effekt

Det är viktigt att lära sig att känna igen tidiga tecken, och sjukskriva sig i tid. Det kan göra att du kan tillfriskna tidigare och fortare komma tillbaka till arbetsplatsen eller skolan. 

Det är också bra om du tillsammans med din behandlare kan gå igenom din kalender och begränsar antalet aktiviteter, för att undvika risken att du går in i en manisk period.

Upprätta en krisplan

Det är bra att ha en så kallad krisplan. En krisplan handlar om att komma överens med behandlare och läkare om vad som gäller vid tidiga tecken. I krisplanen kan du och dina närstående planera i förväg och bestämma vad som ska hända om du börjar bli sjuk. 

Det kan handla om att en eller flera närstående kan få avgöra när du behöver söka vård. Det kan vara en stor hjälp att påminnas om vad ni kommit överens om i krisplanen den dagen du blir sjuk och kanske har tappat sjukdomsinsikten.

En krisplan kan även innebära att du ber någon närstående att ta hand om din ekonomi så att du inte kan göra alltför stora uttag, till exempel under en manisk period. Detta dokument är inte någon juridisk handling, men kan vara ett bra stöd när det väl gäller.

Stämningsdagbok kan hjälpa

Det kan vara en bra idé att använda en så kallad stämningsdagbok. Där kan du själv skriva ner dina symtom, hur länge du sover och annat som påverkar hur du mår. 

Skrivandet kan hjälpa dig på flera sätt. Genom att regelbundet skriva och fundera över hur du mår kan du lära dig att förstå hur du fungerar och acceptera dina symtom.

Du får också lättare att svara på behandlarens frågor, så att ni tillsammans kan få bättre kontroll över sjukdomen. Det dagliga skrivandet kan även hjälpa dig att känna igen tidiga tecken.

Kontakt med andra

Det kan vara bra att få kontakt med andra som lever med bipolär sjukdom. Att prata med någon som har liknande erfarenheter och som kan hantera sina symtom kan vara mycket värdefullt. Sådana kontakter kan bidra till att du återhämtar dig från sjukdomen.

Att kunna påverka och delta i din vård är en rätt som regleras i patientlagen. För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger.

Fråga om du inte förstår

Ställ frågor om du inte förstår. När du har fått information om behandlingen kan du ge ditt samtycke eller uttrycka ett ja på ett annat sätt. Du kan också tacka nej till en behandling. Någon som inte ger sitt samtycke kan bara behandlas om hen får vård med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Fast vårdkontakt och tolk kan vara ett bra stöd

Du har rätt till en så kallad fast vårdkontakt om du träffar många olika personer i samband med din vård. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen som behandlar dig. Det är bra att informera vården redan vid första kontakten om du behöver tolkning. Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.

Du kan få en vårdplan

En vårdplan är ett dokument där du och din behandlare tillsammans planerar vad som ska ske under din vård på avdelningen eller på mottagningen. Den ska vara utformad efter dina behov och förutsättningar. Det är bra om du visar vårdplan och krisplan för närstående så att de kan hjälpa dig om du behöver.

Viktigt att du deltar i besluten

Det är viktigt att använda ett så kallat delat beslutsfattande för alla beslut som står i vårdplanen. Det innebär att du tillsammans med din läkare eller behandlare beslutar om vad som ska göras. 

Det är viktigt att du känner dig delaktig och motiverad av besluten, och att de känns bra. Det som ingår i din plan ska inte öka din oro och du ska känna att de delmål som ni beslutat om är uppnåeliga för dig. Delmålen i vårdplanen ska vara så små att du kan klara av dem.

Samordnad individuell plan – SIP

När du behöver hjälp från flera personer inom vården och omsorgen kan det passa bra att få en SIP. Det är en förkortning av samordnad individuell plan. En SIP gör att du och dina närstående kan vara med och bestämma om hur vården eller omsorgen ska planeras, så att det blir så bra som möjligt. En SIP görs för att det ska vara tydligt vem som har ansvaret för att du får den hjälp du behöver.

Läs mer om SIP.

Det kan kännas tungt att stötta någon med bipolär sjukdom. Du kan känna dig orolig, frustrerad och maktlös. Då är det viktigt att du inte bär de känslorna ensam, utan att du tar hjälp och pratar med andra.

Till att börja med är det bra om du och din närstående har en bra kontakt med läkaren. Tillsammans med läkaren kan ni komma överens om när det är tid för att kontakta vården, och veta vem som är kontaktperson på mottagningen.

Ibland kan du och din närstående behöva förbättra kommunikationen med varandra. Sjukvården kan ofta stödja er som behöver sådan hjälp.

Psykopedagogiska möten

En form av möten är så kallade psykopedagogiska familjemöten. Det är din närstående som avgör vilka som ska vara med på dessa möten. Till exempel kan även vänner bjudas in.

Tillsammans kan ni få information om sjukdomen, symtom och behandling, och du får bland annat lära dig vad du kan göra för att stötta den som har blivit sjuk.

Upprätta en krisplan

Att vara med och upprätta en krisplan är värdefullt för både dig och den som är sjuk. Du kommer att få veta vid vilka tecken du till exempel kontakta vården eller påminna om att ta vissa läkemedel.

På mötena kan ni bestämma vad som ska hända om din närstående blir sämre. Du som närstående märker ofta snabbare om sjukdomen kommer tillbaka, än den som är sjuk. Det är viktigt att ni följer det som står i krisplanen vid ett insjuknande.

Ibland kan din närstående behöva läggas på sjukhus även om hen inte vill. Det är en läkare som beslutar om tvångsvård.

Samordning vid insatser från socialtjänsten

Om din närstående får behandling från både psykiatrin och socialtjänsten kan du få inbjudan till en så kallad samordnad individuell planering, som ofta förkortas till SIP. Samordningen sker genom att ni har samordningsmöten, så kallade SIP-möten.

SIP kan vara ett bra stöd för dig genom att det blir tydligt vem som har ansvar för vad. Inom psykiatrin å ena sidan, och inom socialtjänsten å den andra.

Du kan själv ta initiativ till en SIP, men den det gäller måste vara med på det. Du kan också begära att få en så kallad fast vårdkontakt, som kan hjälpa till med att till exempel boka vårdbesök. Läs mer om fast vårdkontakt och SIP här.

Glöm inte bort dig själv

Oro för en närstående kan göra att det känns svårt att prioritera sig själv. Du kanske avstår från viktiga saker i ditt eget liv. I längden är det inte en bra lösning. Du behöver ta hand om dig själv för att må bra. Du kan också behöva stöd och avlastning för att orka i längden.

Se till att få tid till att återhämta dig om du har mycket stress i din vardag. Försök att få tillräckligt mycket sömn, röra på kroppen och att äta hälsosam mat på regelbundna tider. Försök att ta dig tid att göra saker du tycker om och som får dig att må bra.

Be om praktisk hjälp

Be dina vänner eller kommunen om praktisk hjälp. Kommunen kan ha olika former av stöd till närstående, till exempel avlösning, boendestöd eller korttidsboende för den som är sjuk.

Sök vård när du behöver det

Kontakta en vårdcentral om du mår mycket dåligt under en längre tid om du behöver samtalsstöd. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Där kan du även få hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta en anhörigförening eller stödlinje

Det kan vara bra att söka stöd hos andra som har liknande erfarenheter. Det finns föreningar för patienter och närstående, som till exempel Riksförbundet Balans. Genom deras lokala föreningar kan du få kontakt med andra, som kan ge dig råd och stöd.

När du behöver tillfälligt stöd kan du också kontakta någon på en stödlinje. Du som är barn eller tonåring kan påverkas på olika sätt om den vuxne som tar hand om dig mår dåligt