ÅNGEST

Ångest – starka känslor av oro

Ångest är rädsla eller oro som känns i kroppen. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest. Det finns olika sätt att hantera ångest, och saker du kan göra själv för att må bättre. Det finns även behandling som hjälper.

Den här artikeln handlar om ångest hos vuxna. Gäller det ångest hos barn och tonåringar kan du som är förälder eller vårdnadshavare läsa mer här.

Du som är 13 till 25 år kan läsa mer om ångest på UMO.se

Symtom på ångest

Ångest är starka känslor av rädsla eller oro, som ofta känns i kroppen. Ångest kan kännas olika för olika människor.

Här är exempel på symtom som du kan få vid ångest:

  • Du kan känna att hjärtat slår hårt eller fortare än vanligt.
  • Du kan få svårt att andas eller känna dig yr.
  • Det kan kännas som en klump i magen eller en tyngd över bröstet.
  • Du kan börja svettas eller känna dig varm eller kall inuti.
  • Du kan bli torr i munnen, kissnödig eller dålig i magen.
  • Du kan känna stickningar eller domningar i händer eller fötter.
  • Du kan känna dig darrig, skakig eller svag i musklerna.

Ibland börjar ångesten svagt och blir sedan starkare och starkare. Ibland kommer den snabbt. Ångest kan ibland kännas så starkt att du tror att du ska svimma, tappa kontrollen eller till och med dö. Men du dör inte av ångest. Reaktionen är inte farlig, och ångesten går över av sig själv.

Långvariga följder av ångest

Den största risken med att leva med ångest en längre tid är att du börjar undvika situationer och platser som riskerar att ge eller öka din ångest. När du börjar undvika sådant som du tror kan ge dig ångest, hindras du från att leva det liv du egentligen vill. Det gör att ångesten förvärras och tar mer plats i din tillvaro.

Långvarig ångest kan göra att du blir känsligare för stress, känner dig rastlös, otålig och lättirriterad. Du kan också få sömnsvårigheter. Om du använder alkohol eller droger för att lindra din ångest finns det en risk att du utvecklar ett beroende. Därför är det viktigt att du lär dig att hantera din ångest på andra sätt.

Panikattack – när ångesten kommer plötsligt

Stark ångest som kommer plötsligt kallas för panikattack. En panikattack känns mycket tydligt i kroppen. Du kan bli yr, och det kan kännas som att du ska svimma. När det känns så starkt i kroppen kan du tro att du är sjuk, till exempel att du har fått ett fel på hjärtat. Du kan känna overklighetskänslor eller rädsla för att dö.

En panikattack kommer ofta oväntat, när du inte är förberedd. Det är inte ovanligt att få en panikattack till exempel när du vilar eller slappnar av. Att få en panikattack känns mycket skrämmande. Men det är inte farligt, och panikattacken går över av sig själv.

Har du återkommande panikattacker under en längre period och är rädd för att få dessa attacker kan du ha det som kallas paniksyndrom. Det finns behandling som hjälper mot paniksyndrom.

Vad är ångest och vad beror den på?

Ångest är reaktioner från nervsystemet som inte går att styra. Det är obehagligt och skrämmande att ha ångest, men det är inte farligt. Oftast går ångesten över av sig själv på några minuter. De flesta människor upplever ångest då och då. En del har stark ångest som kommer tillbaka ofta, eller håller i sig länge. Ju mer du undviker din ångest, desto mer kan den påverka dig.

Varför får jag ångest?

Ångest är inte ett tecken på att det är något fel på dig. Det är en naturlig reaktion på att någonting skrämmer dig.

Symtomen du upplever beror på att hjärnan skickar signaler till kroppen. Kroppen gör sig redo att hantera situationen genom att öka mängden stresshormoner i blodet. Musklerna blir spända och du får snabbare puls och andning.

Syftet med ångest är egentligen överlevnad. Ångesten ger dig extra energi, så att du skulle kunna springa snabbt och försvara dig eller fly undan ett hot. Det är den extra energin som du upplever som ångest.

Hjärnan kan inte skilja på verkligt hot och rädsla

Ibland kan det räcka med en tanke för att ångesten ska komma. Det spelar ingen roll om hotet är verkligt eller inte. Din hjärna kan inte skilja på en rädsla som bygger på tankar och ett verkligt hot. Kroppens reaktioner blir desamma.

Du kan också få ångest av vissa situationer, kanske för att de påminner dig om någonting som har skrämt dig tidigare i livet.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om en eller fler av följande saker gäller för dig:

  • Du har börjat undvika ställen eller situationer av rädsla för att få ångest.
  • Du har haft återkommande panikattacker under minst en månad.
  • Du har fobier, tvångstankar eller tvångsbeteenden som påverkar din vardag. 
  • Du lindrar din ångest med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv.

När du bokar en tid kan du be att få en tillräckligt lång besökstid så att du hinner berätta om hur du har det. 

Du kan också söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Om du arbetar eller studerar kan du ofta kontakta företagshälsovården eller studenthälsan.

Om du är vårdnadshavare till någon som är under 18 år kan du läsa mer här.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177

Om du behöver prata med någon

Du kan ringa en stödlinje eller telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd. Du kan ringa anonymt.

Om det är bråttom

Sök vård på en psykiatrisk akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.

Känner du någon som har tankar eller planer på att ta sitt liv? Hjälp då personen att få kontakt med vården. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.

Sörmland

Hjälp och stöd i Sörmland

Barn och unga

Barn och unga upp till 18 år kan få hjälp och stöd på sin lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, BUP. Ungdomar från 13 år upp till 20 år (tjejer) eller 23 år (killar) kan vända sig till sin lokala ungdomsmottagning.

Vuxna

Vuxna kan vända sig till sin vårdcentral.

Hjälp och stöd från din kommun

Läs mer om vilket stöd just din kommun erbjuder här:

EskilstunaFlenGnestaKatrineholmNyköpingOxelösundSträngnäsTrosaVingåker

Akut hjälp

Om läget är akut, ska du söka hjälp omedelbart. Under dagtid kan du som är under 18 år vända dig direkt till din lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, BUP. Övrig tid kontaktar du din närmaste psykiatriska akutmottagning. Du som vuxen vänder dig alltid direkt till din närmaste psykiatriska akutmottagning.

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns många patient- och anhörigföreningar som du kan ta kontakt med för att få rådgivning, både för barn, unga och vuxna.

Svenska Ångestsyndromsällskapet

Här finner du en lista med fler patient- och anhörigföreningar som kan ge dig råd och stöd vid olika typer av besvär. Det finns också en lista över telefonjourer som du kan ringa för att få rådgivning.

Vad kan jag göra själv?

Det går att lära sig att hantera ångest, men det kan ta lite tid. Även om ångesten är ofarlig, kan den hindra dig från att leva som du vill.

Det finns flera saker du kan göra som kan hjälpa dig i stunden. Det finns även saker som du kan göra för att må bättre på längre sikt, och så att du lättare kan hantera ångest.

Alla människor är olika. Ett råd som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Pröva dig fram och känn efter vad som fungerar för dig. Har du haft ångest tidigare och märkt att något särskilt hjälpte? Pröva att göra samma sak igen.

Det viktigaste är att du försöker leva ditt liv som du vill, samtidigt som du övar dig på att hantera ångesten i stunden.

Tips på hur du kan hantera ångest i stunden

Många som har ångest vill snabbt bli av med de obehagliga känslorna. Men om du stannar kvar i ångesten kommer du att märka att den minskar efter en stund.

När du får ångest kan du pröva att göra så här:

  • Sätt dig på en stol och tryck ner fötterna i golvet eller marken och känn efter hur det känns.
  • Beskriv för dig själv vad som händer just nu. Tillåt dina tankar att vara som de är.
  • Andas lugnt. Lägg en hand på magen och känn andningen.
  • Fokusera på något annat ett tag, till exempel ta en promenad, läs en bok, lös korsord, sudoku eller prata med någon.
  • Gör avslappningsövningar eller något annat som får dig att bli lugn.

Fortsätt sedan med det du tänkte göra innan du fick ångest.

Tips på hur du kan hantera ångest på sikt

  • Gör det som är viktigt för dig även när du har ångest.
  • Utmana dig att fortsätta göra sådant som du tycker om, trots rädsla att få ångest. Det ökar din tilltro till dig själv och gör att din ångest minskar på sikt.
  • Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn. Om du har svårt att sova är det bra om du ändå kan försöka ta små vilopauser.
  • Försök att äta bra så att du får den näring du behöver.
  • Rör på dig, till exempel genom att träna, promenera eller dansa. Den fysiska ansträngningen lugnar hjärnan, och hjälper kroppen att producera ämnen som får dig att må bättre. Träning gör det lättare att slappna av och sova bra.
  • Gör sådant som du tycker är skönt och avslappnande. Lyssna på musik, vistas i naturen, syssla med något som intresserar dig eller umgås med människor du trivs med.
  • Fundera på hur du skulle kunna minska stressen om du ofta känner dig stressad. Kan du sänka kraven på dig själv eller förändra din situation på något sätt?

Att hitta en metod för avslappning kan hjälpa dig att må bättre. Det finns många appar och övningar på nätet. Du kan till exempel pröva att göra någon av de här andnings- och avslappningsövningarna. Här finns också övningar i medveten närvaro eller mindfulness.

Alkohol och droger gör ångesten starkare

Försök inte minska ångesten med alkohol eller andra droger. Det kan kännas som att det hjälper för stunden, men det gör ångesten värre på sikt.

Pröva att sluta eller minska om du rökersnusar, dricker mycket kaffe eller energidryck. Nikotin och koffein kan öka ångesten och göra att du får svårare att sova bra.

Lär dig mer om ångest och ta hjälp av andra

Läs om ångest eller ta del av andras erfarenheter, till exempel på nätet. Du kan ta kontakt med Svenska Ångestsyndromsällskapet eller någon annan förening och få stöd, tips och råd av personer som har egen erfarenhet.

Du kan kontakta en stödlinje om du vill prata eller chatta med någon anonymt.

Behandling vid ångest

Behandlingsmetoder som fungerar bra om du har besvär av ångest är:

  • Råd och stöd kring sunda vanor
  • Psykoterapi
  • Eventuell läkemedelsbehandling, om ångestbesvären har pågått under lång tid.

Råd och stöd kring sunda vanor

En del av behandlingen består av att du får information om vad ångest är och vad du kan göra själv för att börja må bättre.

Du kan exempelvis få råd och stöd när det gäller sömn, matvanor, fysisk aktivitet och alkoholvanor.

Genom att ändra på dina dagliga vanor kan du öka din motståndskraft mot stress och ångest. Även små förändringar kan göra stor skillnad.

Psykoterapi

Psykoterapi kan hjälpa dig som har ångest. Den form av terapi som främst rekommenderas när du har besvär med ångest är kognitiv beteendeterapi, KBT. 

I terapin får du hjälp att närma dig och tillåta obehagliga känslor. Det sker stegvis i en metod som kallas exponering. Exponering innebär att du närmar dig sådant som du brukar undvika. Du får också lära dig att hitta nya förhållningssätt till din ångest.

KBT erbjuds även som internetbehandling på många håll i landet. Läs mer om olika terapiformer på 1177.se.

Det som funkar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver. Den du träffar kan hjälpa dig att söka mer specialiserad hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Det är viktigt att det känns bra med den psykolog, kurator eller läkare du träffar. Be att få prata med någon annan, om den du träffar inte känns bra att prata med.

Eventuell läkemedelsbehandling

Du som har stora besvär av ångest under lång tid kan ha hjälp av läkemedel som en del i din behandling. Be att först få prova sådana läkemedel som inte ger beroende.

Det kan till exempel vara antidepressiva läkemedel som tillhör läkemedelsgrupperna SSRI- eller SNRI.  Det är viktigt att veta att det kan ta flera veckor innan dessa läkemedel ger önskad effekt. Under dessa veckor kan du till och med må sämre.

Det finns även andra läkemedel som kan hjälpa vid oro och ångest, utan att ge beroende. Ett exempel är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet hydroxizin.

Prata med din läkare om du har frågor om läkemedel vid ångest.

Om du är närstående till någon med ångest

Det kan kännas svårt att veta vad man ska göra för att stötta någon som har ångest. Ibland kan du behöva vara ett stöd genom att lyssna. Ibland kan du behöva uppmuntra den som mår dåligt att söka professionell hjälp.

Oavsett hur du försöker stötta den som mår dåligt, försök att acceptera att det finns en gräns för hur mycket du kan hjälpa någon annan. Ta det inte personligt om du känner att dina förslag inte tas emot väl. Det viktigaste är att den som mår dåligt vet och känner att du bryr dig om hen.

Hur ska jag hjälpa den som har ångest?

Ett bra sätt att hitta styrka är att lära sig mer om ångest och psykisk ohälsa. Du kan till exempel läsa böcker, se filmer eller lyssna på poddar.

Du kan hjälpa till genom att påminna om att det inte är farligt att ha ångest, även om det känns så. Uppmuntra personen att lära sig mer om vad ångest är och vad man kan göra för att må bättre.

Sök stöd för egen del

För att kunna vara ett bra stöd behöver du ta hand om dig själv. Som närstående kan du söka anhörigstöd och få hjälp från kommunens socialtjänst. Det varierar vilket stöd som finns att få, men vanligt är att du kan få någon form av samtalsstöd.

Det finns anhörigföreningar som kan ge råd och stöd, som till exempel Svenska Ångestförbundet, ÅSS. Det finns även andra föreningar som ger stöd på nätet.

Som ung kan du behöva stöd från vuxna

Om du är ung och har en förälder som har ångest kan du behöva stöd för din egen del. Prata med någon vuxen och ta hjälp, till exempel av en vän, en släkting eller en kurator på skolan. Berätta om hur det blir för dig när din förälder mår dåligt.

Du kan ibland få stöd som kan hjälpa till att avlasta dig, om du känner att du får ta för stort ansvar hemma.

Läs mer på UMO.se om att ha en förälder som mår dåligt eller besök Våga berätta, som riktar sig till barn.

Olika sorters ångest

Paniksyndrom

Om du har återkommande panikattacker under minst under en månad och är rädd för att få dessa attacker kan det kallas paniksyndrom.

Fobier

Om du är så rädd för vissa saker eller situationer att du undviker dem eller har stark ångest i situationen kan det kallas specifik fobi.

Generaliserat ångestsyndrom

Du kan ha vad som kallas generaliserat ångestsyndrom eller GAD om du har en ständig oro eller ångest som påverkar ditt dagliga liv.

Tvångssyndrom

Du kan ha tvångssyndrom om du väldigt starkt känner att du måste tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker för att inte få ångest.  

Ångest efter en skrämmande händelse

Du som har varit med om en särskilt skrämmande händelse kan ibland utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Ångest och fysiska sjukdomar

Du kan uppleva stark ångest om du fått en allvarlig kroppslig sjukdom eller lever med långvarig smärta.

Du kan även utveckla stark oro och rädsla för att drabbas av en allvarlig sjukdom. Det kallas sjukdomsångest eller hälsoångest.

Ångest kan kännas olika

Till toppen av sidan