Mensvärk

Skriv ut (ca 3 sidor)

Mensvärk innebär att det gör ont i nedre delen av magen, ryggen och ryggslutet i samband med mens. Värken kan också stråla ut i nedre delen av ryggen, ljumskarna och låren.

Skriv ut

Det finns flera saker du kan göra för att minska värken. Testa dig fram till vad som fungerar bäst för dig.

Symtom

Symtom

En del får endast lite värk medan andra får väldigt ont. Värken kan göra att du känner dig yr, blir kallsvettig eller att det känns som att du ska svimma. 

Det är vanligt att få ont någon dag innan mensen kommer. Mensvärken är oftast starkast under första och andra dagen av mensen.

När mensen har börjat kan du också må illa och få diarré. Diarrén beror på att du har höga halter av hormonet prostaglandin i kroppen.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv mot mensvärk?

Vad kan jag göra själv mot mensvärk?

Mot mensvärk kan du använda receptfria smärtstillande läkemedel. Det är bra att ta läkemedlet så snabbt som möjligt när du känner att besvären är på väg. 

Läkemedel som innehåller till exempel ibuprofen eller naproxen lindrar ofta mensvärk bäst. De minskar livmoderns sammandragningar.

Om du inte kan använda den typen av läkemedel kan du testa läkemedel som innehåller paracetamol. Följ alltid den dos som rekommenderas på förpackningen.

Lindra värken med värme

Lägg någonting varmt på magen eller mot ryggen. Det kan vara till exempel en varmvattenflaska eller en uppvärmd vetekudde. Vetekudden värmer du i en ugn eller i en mikrovågsugn. Värmen gör att musklerna slappnar av och då gör det mindre ont.

Du kan också testa att bada eller duscha i varmt vatten.

Lindra värken med rörelse

Det är bra att röra på sig mer, ofta kan man träna innan mensen kommer för att förebygga värk.  Du kan till exempel ta en promenad eller träna, om du klarar av det trots mensvärken.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård för mensvärk?

När och var ska jag söka vård för mensvärk?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Receptfria smärtstillande läkemedel hjälper inte mot din mensvärk.
  • Du får plötsligt mensvärk utan att ha haft det tidigare.

Det är ofta inte bråttom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.

Du kan kontakta de flesta mottagningarna genom att logga in.

Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du kan också kontakta en ungdomsmottagning, dit kan du gå om du är 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år, det är olika på olika mottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

 

 

Mer på 1177 Vårdguiden: Vanliga symtom - när ska jag söka vård?

Fäll ihop

Behandling av mensvärk

Behandling av mensvärk

En läkare kan skriva recept på andra smärtstillande läkemedel eller preventivmedel om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk.

Vissa preventivmedel gör att ägglossningarna försvinner så länge behandlingen pågår. Då slipper du mensvärken. Andra preventivmedel gör slemhinnan i livmodern tunnare, och du blöder lite, sällan eller aldrig. Fråga den som skriver ut receptet vad som passar bäst för dig.

En läkare eller en fysioterapeut kan ge dig behandling med tens. Det är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar, vilket leder till att kroppens arbetar för att minska smärtan. Du får behandlingen när du har värk och effekten sitter i så länge behandlingen pågår.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Värken beror på att livmodern drar ihop sig för att kunna stöta ut slemhinnan.

Det finns mycket nerver runt livmodern som påverkas när livmodern drar ihop sig. Det är därför det kan göra ont även i ryggen, ljumskarna och låren.

Kraftig mensvärk kan ha andra orsaker:

  • Mensvärk kan bero på endometrios som innebär att det finns livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern.
  • Mensvärk kan bero på myom som  är en muskelknuta i livmodern.
  • Mensvärk kan bero på en inflammation i en äggledare eller i livmodern.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Publicerad:
2017-09-15
Redaktör:

Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britt-Marie Landgren, professor  i obstetrik och gynekologi, Karolinska institutet, Stockholm