Allergi innebär att kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne. Vid matallergi är det ämnet som barnet har ätit eller druckit som hen reagerar på. Barnet måste undvika dem för att inte få olika slags allergiska reaktioner.
Vad händer i kroppen vid matallergi?
Den vanligaste orsaken till matallergi är att immunförsvaret bildar så kallade allergiantikroppar mot ett ämne. Ämnen som stimulerar bildningen av antikroppar kallas allergen och är alltid proteiner.
Första gången barnet kommer i kontakt med proteinet får hen ingen allergisk reaktion, eftersom det ännu inte har bildats några antikroppar. Men för till exempel spädbarn kan den lilla mängd komjölksprotein som kommer över i modersmjölken när barnet ammas vara tillräcklig för att hen ska börja bilda antikroppar. Barnet kan därför reagera allergiskt när hen senare, för första gången, äter eller dricker någon mjölkprodukt.
Vid en allergisk reaktion frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin, i kroppen. Ämnena gör att huden och slemhinnorna i till exempel munnen och tarmarna rodnar och svullnar. Barnet blir svullen och kan få klåda, till exempel i munnen, halsen eller på huden. Hen kan också bilda mer slem i luftrören.
Olika typer av allergi
Det finns olika typer av allergi. Vid en så kallad IgE-förmedlad allergi bildas antikroppar mot protein i maten. IgE betyder immunglobulin E och det är antikroppar av detta slag som ibland kallas för allergiantikroppar. Vid en IgE-förmedlad komjölksallergi kommer de första symtomen oftast inom en timme efter att barnet har fått i sig mjölk av något slag. Det är vanligt att få ont i magen, få diarré, att kräkas eller få hudutslag.
Barnet kan också ha en så kallad icke IgE-förmedlad allergi. Även vid denna form är det vanligast att få symtom från magen och huden. Symtomen kommer oftast först efter flera timmar, eller ibland en till två dagar, efter att barnet har druckit eller ätit något hen inte tål. Det är oklart hur denna typ av reaktion sker. En icke IgE-förmedlad allergi ger inte farliga eller livshotande symtom.
Det är skillnad på allergi och överkänslighet
Allergi och överkänslighet är inte samma sak. Överkänslighet mot olika livsmedel kan ge liknande besvär som allergi, men det är inte immunförsvaret som reagerar. Överkänslighet kan ge besvär från huden och från magen och tarmen. Ett exempel på överkänslighet är laktosintolerans, som innebär att tarmens enzymer inte kan bryta ner mjölksocker. Sockret blir då kvar i tarmarna och orsakar diarré. Ett annat exempel är att du kan reagera på ämnen som finns i tomater eller röda bär. Det beror på att livsmedlet innehåller ämnen som kan reta huden, magen och tarmen och orsaka eller förvärra eksem och andra hudbesvär.
Överkänslighet kan bero på många olika saker och ibland är orsaken oklar.
Varför blir jag allergisk?
Risken att bli allergisk är större om någon av de biologiska föräldrarna eller ett syskon är allergisk. Barn får ibland besvär utan att någon av föräldrarna är allergisk. Miljöfaktorer kan påverka en allergiutveckling.
Korsreaktioner mellan livsmedel och andra allergier
Barn som har andra allergier, till exempel pollenallergi, kan också reagera på frukter, grönsaker och nötter. Hen har då i första hand blivit allergisk mot pollen och sedan även fått besvär av livsmedlen. Det kallas korsreaktion och beror på att vissa ämnen i livsmedlet liknar björkpollen som du är allergisk mot. Korsreaktioner är inte alls lika allvarliga som äkta allergier.
Vid en korsreaktion med björkpollen kliar det oftast i munnen och halsen. Ibland kan läpparna och munnen svullna. Symtomen märks ofta direkt efter att hen har ätit livsmedlet men går över snabbt. Barnet tål grönsakerna och frukterna om du tillagar dem genom upphettning. Det beror på att allergenerna i frukt och grönsaker förstörs av värme. Om barnet däremot har en äkta allergi gäller inte detta.
Barnet behöver inte korsreagera mot flera olika livsmedel och en del får inga korsreaktioner alls. Det finns ingen anledning om hen exempelvis har björkpollenallergi att i förebyggande syfte undvika att äta till exempel stenfrukter, det vill säga frukter som innehåller kärnor.
Växer matallergier bort?
Det går inte att förebygga eller minska risken för att få matallergi.
Allergier eller överkänslighet mot mat är vanligare hos barn än hos vuxna.
Vad kan jag göra som förälder eller närstående?
Det finns inga vetenskapliga belägg för att barnet skyddas från allergier genom att mamman låter bli att äta vissa livsmedel under graviditeten. Det är oklart om amning skyddar barn mot allergier. Studier har visat olika resultat.
Det är bra om du kan undvika tobaksrök under graviditeten och i barnets miljö. Ha även en bra ventilation hemma.
Att leva med matallergi
Det kan bli mycket passning för de vuxna runt ett litet barn med matallergi eftersom behandlingen går ut på att barnet inte ska äta livsmedel som hen inte tål. I vissa sociala situationer, till exempel på kalas, kan det vara särskilt jobbigt för barn som är allergiska mot många olika livsmedel. För barn som går på förskola eller i skolan ska du som vuxen kunna lita på att rätt mat serveras. Därför är det viktigt att du som förälder eller närstående berättar om barnets matallergi.
Lämna ett läkarintyg om barnets allergi till förskola eller skola, särskilt om det är svår allergi. På intyget beskrivs hur barnet tidigare har reagerat på maten hen inte tål, om det finns risk för svåra allergiska reaktioner och vad du ska göra om barnet har reagerat. Ett sådant intyg gör att både barn och föräldrar eller närstående kan känna sig trygga och minskar också risken för missförstånd mellan föräldrar och personal.
Som förälder eller närstående till ett barn med matallergi bör du fråga läkaren om det är något du inte förstår eftersom det är viktigt att veta vad du ska göra i olika situationer.
