Magsår

Skriv ut (ca 9 sidor)

Magsår innebär att det har bildats sår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna. De flesta med magsår får ont i magen, oftast i mitten av magens översta del. Magsår orsakas oftast av en bakterie, men även vissa läkemedel kan leda till magsår. De allra flesta blir bra med behandling.

Skriv ut

Symtom

Symtom

  • Magsår

    Magsår kan uppstå både i magsäcken och i tolvfingertarmen.

    Mer information
    Blödande magsår och brustet magsår

    Bild 1: Om ett blodkärl i slemhinnan brister till följd av ett magsår kan man få en blödning i magsäcken eller tolvfingertarmen, så kallat blödande magsår.

    Bild 2: Brustet magsår kallas det om såret går tvärs igenom väggen på magsäcken eller tolvfingertarmen, så att innehållet kan komma ut i bukhålan.

Det är vanligt att ha ett eller flera av följande symtom vid magsår:

  • Du har ont i mitten av magens översta del, den så kallade maggropen.
  • Du mår illa och kan kräkas.
  • Du har ont i perioder, du kan till exempel ha ont några veckor och vara symtomfri däremellan.
  • Du känner att symtomen ändras när du äter, de kan antingen lindras eller försämras.
  • Du kan få ont i magen och smärtan kan upplevas som hungersugningar.

Symtomen vid magsår kan variera mellan olika personer. 

Blödande eller brustet magsår

Ett magsår kan börja blöda eller utvecklas till ett brustet magsår. Ett brustet magsår är när såret går igenom väggen på magsäcken eller tolvfingertarmen, och maginnehållet läcker ut i buken. Både blödande och brustet magsår är allvarliga tillstånd som kan bli livshotande.

Du kan få ett blödande eller brustet magsår även utan att ha känt något av symtomen ovan. Vanliga symtom på blödande eller brustet magsår är annars att ha ett eller flera av följande symtom:

  • Du får plötsligt mycket ont i övre delen av magen.
  • Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.
  • Bajset är svart.
  • Du går ner i vikt.
  • Du har svårt att svälja.

En blödning från magsäcken kan leda till blodbrist, som i sin tur kan göra att du blir trött och andfådd.

Ont i magen kan bero på annat

Många har ont i magen utan att ha magsår. Det kan till exempel vara något av följande:

Symtomen kan likna de symtom som man får vid magsår.

Ett sår i magsäckens slemhinna kan ibland ge samma symtom som magcancer, men risken att det är cancer är liten. Cancer i tolvfingertarmen är mycket ovanligt.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du får besvär från magen som du inte har haft tidigare.
  • Du har tidigare haft magsår och får besvär igen.
  • Du går snabbt ner i vikt eller tappar aptiten.

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du får plötsligt mycket ont i övre delen av magen.
  • Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.
  • Du har svart bajs.
  • Du får symtom från magen och har tidigare opererats för magsår.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Fäll ihop

Så kan du minska risken för magsår

Så kan du minska risken för magsår

Det finns några saker du själv kan göra för att minska risken att få magsår, framför allt om du haft magsår tidigare.

Använd inte vissa läkemedel

Undvik att använda läkemedel mot värk eller feber som är inflammationshämmande eller som innehåller acetylsalicylsyra. Inflammationshämmande läkemedel kallas också för NSAID.

Exempel på NSAID är läkemedel som innehåller något av följande verksamma ämnen:

Acetylsalicylsyra används mot värk och feber och finns bland annat i Aspirin och Treo. Acetylsalicylsyra finns också i låg dos i det blodproppsförebyggande läkemedlet Trombyl.

Använd inte NSAID eller acetylsalicylsyra mot värk och feber, om du har eller har haft magsår som beror på att du använt dem. Använd istället läkemedel som innehåller paracetamol om du har värk eller feber.

Fråga om du är osäker på ditt läkemedel

Fråga personalen på apoteket om du behöver smärtstillande läkemedel och är osäker på vad du kan använda. Undvik också att använda läkemedel med acetylsalicylsyra och olika typer av NSAID samtidigt, det ökar risken för magsår ännu mer.

Berätta för din läkare att du har eller har haft magsår, och om du behöver använda NSAID eller Trombyl under en längre tid. Du kan då få läkemedel som förebygger magsår. 

Rök inte

Det är bra att sluta röka eller att minska på rökningen, om du röker. Rökning ökar risken för magsår. Dessutom förlängs läkningstiden om du röker.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Du kanske märker att du blir sämre av viss mat eller dryck, till exempel kan stark eller friterad mat ge symtom hos en del. Andra kan bli sämre av kaffe och alkohol.

Vad som ger dig besvär och hur du reagerar kan skilja sig från vad andra får besvär av. Försök lägga märke till om det är något särskilt du blir sämre av, och undvik då att äta eller dricka det.

Förr rekommenderades särskild mat för att inte få magsår igen. Men det gäller inte längre.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du bör alltid bli undersökt om du tror att du har magsår.

Du får berätta

När du kommer till en läkare får du berätta om dina symtom. Det kan vara svårt för läkaren att avgöra om du har magsår eller till exempel känslig mage, eftersom symtomen påminner om varandra.

Du får berätta om du har haft magsår tidigare, och om du då blivit bättre med läkemedel som minskar mängden saltsyra i magen. Du får också berätta om du använder några receptfria eller receptbelagda läkemedel, framför allt smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel.

Gastroskopi

Du kan behöva bli undersökt med gastroskopi, som gör att läkaren eller sjuksköterskan kan se insidan på matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. Med hjälp av gastroskopin kan läkaren eller sjuksköterskan se om det finns ett sår. Hen kan också ta vävnadsprov för att undersöka om det finns cellförändringar i såret eller om du har bakterien Helicobacter pylori i magen. Bakterien kan orsaka magsår.

Du undersöks alltid med gastroskopi efter en behandling om du haft ett sår just i magsäcken. Läkaren behöver kontrollera hur såret har läkt, eftersom det ibland kan vara svårt att skilja magsår från cancer.

Har du haft sår i tolvfingertarmen och blivit symtomfri behöver du däremot inte undersökas efter behandlingen.

Blodprov och andra tester

Bakterien Helicobacter pylori kan också upptäckas med hjälp av ett blodprov. Blodprovet visar om kroppens immunförsvar har reagerat mot bakterien. Blodprovet kan inte säga om du har bakterien vid provtagningstillfället, eller om du haft bakterien tidigare. Däremot kan provet visa om du inte har bakterien.

Du kan också få lämna ett utandningsprov eller ett avföringsprov för att undersöka om du har Helicobacter pylori. Dessa prover är säkrare än blodprov, framför allt för att utesluta om du har bakterien.

Det kan räcka med att läkaren undersöker dig med ett blodprov, utandningsprov eller ett avföringsprov. Provet kan ibland avgöra vad du får för behandling, och du behöver eventuellt inte undersökas med gastroskopi.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Ett magsår kan läka av sig själv, men kommer oftast tillbaks. Därför ska ett magsår alltid behandlas eftersom det annars kan utvecklas till ett blödande eller brustet magsår.

Det finns bra behandling, och de flesta blir friska med hjälp av läkemedel. Vilken behandling du får beror på varför du fått magsåret:

  • Beror magsåret på Helicobacter pylori får du olika typer av antibiotika i kombination med läkemedel som minskar produktionen av saltsyra.
  • Har du använt läkemedel som orsakar magsår kan det räcka med att du slutar använda läkemedlet. Men du får alltid behandling om läkaren har sett att du har ett magsår vid en gastroskopi. Du behandlas olika länge, beroende på om såret sitter i magsäcken eller i tolvfingertarmen.

Läkemedel som påverkar mängden saltsyra

Det finns olika grupper av läkemedel som minskar mängden saltsyra i magsäcken:

  • Protonpumpshämmare är den grupp läkemedel som är mest effektiv och används oftast. Läkemedlen minskar bildningen av saltsyra i magsäcken.
  • Histamin-2-blockerare minskar också bildningen av saltsyra, men inte lika effektivt som protonpumpshämmare och används därför inte vid behandling av magsår.
  • Antacida kan användas ibland. Antacida neutraliserar den saltsyra som finns i magsäcken, men påverkar inte bildningen av saltsyra.

Protonpumpshämmare går in i cellen som producerar saltsyra och minskar saltsyraproduktionen. Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet omeprazol, esomeprazol, lanzoprazol eller pantoloc är exempel på protonpumpshämmare. Protonpumpshämmare finns som tablett eller kapsel som du sväljer. Vissa läkemedel finns också som sugtabletter. Det kan vara bra om du har svårt att svälja tabletter. 

Du kan få protonpumpshämmare med recept, men det finns också receptfria protonpumpshämmare att köpa. De ska främst användas om du har magsaftsreflux med sura uppstötningar och halsbränna.

Behandla inte ett magsår själv med receptfria läkemedel, utan kontakta en vårdcentral för att bli undersökt. Först därefter kan du rådgöra med läkaren när du ska använda protonpumpshämmare, som du då kan få på recept.

Ett annat namn som används för protonpumpshämmare är förkortningen PPI.

Behandling med antibiotika

Visar det sig att magsåret beror på Helicobacter pylori får du behandling i en vecka med protonpumpshämmare och två olika sorters antibiotika. Att ta bort bakterien med den här kombinationen av läkemedel kallas eradikeringsbehandling.

Sitter såret i magsäcken behöver du fortsätta använda protonpumpshämmare, oftast i tre veckor efter att du slutat med antibiotika.

Nästan alla som har Helicobacter pylori och som behandlas blir friska. Magsår som beror på Helicobacter pylori behandlas alltid med läkemedel, även om magsåret kan läka med bara protonpumpshämmare eller av sig själv. Det beror på att risken är stor att få magsår igen om bakterien finns kvar.

Vissa antibiotika kan ge allergiska besvär. Berätta för din läkare om du tidigare behandlats med antibiotika och fått en allergisk reaktion. Läkaren kan då välja att ge dig en annan sorts antibiotika.

Du kan behöva undersökas igen

Du kontrolleras alltid med gastroskopi tills såret är läkt, om du haft sår i magsäcken. Har du haft Helicobacter pylori kontrolleras du också för att se att bakterien försvunnit.

Har du haft sår i tolvfingertarmen och blir helt besvärsfri behöver inte såret kontrolleras, Men har du fortfarande besvär kan läkaren kontrollera effekten av behandlingen utan att undersöka dig med ny gastroskopi. Du får då antingen göra ett utandningstest eller lämna ett avföringsprov. Utandningstestet heter Urea Breath Test och kan förkortas UBT. När du gör dessa undersökningar ska du inte ha använt protonpumpshämmare i minst en vecka innan undersökningen, annars kan svaret bli felaktigt.

Ibland behövs sjukhusvård

Ett brustet magsår behöver opereras direkt på sjukhus. Vid operationen syr läkaren ihop såret så att magsäcksinnehållet inte kommer ut i bukhålan och skadar de organ som finns där. Läkaren kan också limma eller häfta ihop ett blödande magsår genom ett gastroskop, alltså utan att du behöver opereras genom buken.

Du behöver också vård på sjukhus om du har ett blödande magsår, eller om blodvärdet är så lågt att du behöver en blodtransfusion.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Magsäcken producerar ungefär två liter starkt sur magsaft varje dag. Magsaften består bland annat av slem, saltsyra och enzymet pepsin. Pepsin och saltsyran behövs för att bryta ner protein som finns i maten. Dessutom dör många bakterier i den starka syran.

Saltsyran bildas i magsäckens slemhinna, i särskilda celler som innehåller så kallade protonpumpar. Saltsyran är frätande, men slemhinnan skadas inte eftersom magsäcken också bildar olika skyddande ämnen.

Det finns alltså en balans mellan skadliga och skyddande ämnen i magsäck och tolvfingertarm. Om den här balansen rubbas kan en skada i form av ett sår uppstå i slemhinnan. Det är vanligast att få sår i tolvfingertarmen.

Det tar oftast ett par veckor för ett magsår att utvecklas.

Ett annat namn för magsår är det latinska namnet ulcus.

Fäll ihop

Vad beror magsår på?

Vad beror magsår på?

Helicobacter pylori

Den vanligaste orsaken till magsår är bakterien Helicobacter pylori. Sår i tolvfingertarmen beror nästan alltid på bakterien. Men även om du har bakterien i magen är det inte säkert att du får magsår. De flesta personer har bakterien utan att få magsår. Det är oklart varför bakterien orsakar magsår bara hos vissa.

Många smittas redan när de är barn, troligen sprids bakterien inom ens egen familj. Man kan få i sig bakterien med mat eller med vatten, och den sprids troligen sedan vidare via avföring. Att tvätta händerna efter eget toalettbesök minskar förmodligen risken att smitta.

Läkemedel

Du kan få magsår av vissa antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel, samt av läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra.

Läkemedlen minskar bildningen av ett ämne som skyddar magsäcken. Tar du sådana läkemedel ofta kan magsäckens skydd minska så pass mycket att du får magsår.

Okänd orsak

Magsår kan också uppstå utan att det finns en uppenbar orsak. Stress anses inte längre orsaka magsår om du för övrigt är frisk.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Det är ovanligt att få komplikationer vid magsår, men de som kan uppstå är följande:

  • Blödande magsår.
  • Brustet magsår.
  • Ärrbildning som ger förträngning av nedre magmunnen.

Blödande magsår

Ett blödande magsår är när ett blodkärl i slemhinnan brister på grund av magsåret. Det börjar då blöda inuti magsäcken eller tolvfingertarmen. Blödningen kan göra att bajset blir svart, och om du kräks ser maginnehållet ut som kaffesump.

Att bajset blir svart beror på att blodet från magsåret blir mörkt när det kommer i kontakt med saltsyran i magsaften. Du kan också få svart bajs om du tar järntabletter mot lågt blodvärde, men då är det inte tecken på att något är fel.

En blödning som inte behandlas kan leda till blodbrist.

Brustet magsår

Brustet magsår kallas det om såret går tvärs igenom väggen på magsäcken eller tolvfingertarmen så att innehållet i magen kommer ut i bukhålan. Det är ovanligt att ett magsår utvecklas till ett brustet magsår, men om det händer får du oftast mycket ont i magen.

Ett brustet magsår behöver behandlas på sjukhus direkt.

Ärrbildning

Om man får sår runt nedre magmunnen flera gånger bildas det ärr när såren läker. Ärren kan göra att magmunnen blir trängre, och det blir svårare för maginnehållet att passera till tarmen. Symtom på att magmunnen har blivit alltför trång är bland annat att du kräks lätt.

Med en operation kan magmunnen göras större igen. Det är ovanligt att få förträngning av nedre magmunnen.

Besvär efter tidigare operation

Innan bakterien upptäcktes opererades många med magsår. Vid operationen togs en del av magsäcken bort. Det fanns även en metod där en kirurg skar av de nervtrådar som styrde bildningen av magsyra. 

Fäll ihop

Magsår och graviditet

Magsår och graviditet

Berätta för din läkare om du är eller planerar att bli gravid och har magsår.

Du kan använda protonpumpshämmare med det verksamma ämnet omeprazol under graviditen och om du ammar. Men du bör undvika de antibiotika som tar bort Helicobacter pylori. Du får behandling med antibiotika när du har slutat amma, om magsåret beror på bakterien.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-04-18
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Agréus, professor, läkare, specialist i allmänmedicin, Öregrunds Vårdcentral Praktikertjänst AB

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge