Hjälpmedel vid dövblindhet

Du kan till exempel behöva hjälpmedel för att kunna göra följande:

• Du ska kunna kommunicera.
• Du ska kunna ta till dig information på olika sätt.
• Du ska kunna förflytta dig tryggt och säkert
  

Här är några exempel på hjälpmedel som finns:

• Du kan ha en klocka där du kan känna vad klockan är.
• Du kan använda en termometer som vibrerar.
• Det finns hjälpmedel som förstorar bilden på en dataskärm.
• Med hjälpmedel kan du läsa texten i en mobiltelefon med hjälp av punktskrift.
• Det finns appar som hjälper dig att läsa av ditt blodsocker om du har diabetes. 

Det är viktigt att hjälpmedlen är enkla att använda och ger bra återkoppling via känseln, det taktila sinnet. Du ska enkelt kunna känna om du slagit på eller av en funktion på hjälpmedlet.

Det krävs rätt stöd under tiden du provar ut hjälpmedel. Du kan behöva gott om tid för att lära dig använda ett hjälpmedel. Du kan också behöva tillgång till support när du fått hjälpmedel.

Regionens olika utbud av synhjälpmedel och hörselhjälpmedel kan vara användbara även för dig som har en kombinerad syn- och hörselnedsättning. 

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du uppfattar och förstår den information som du får av förskrivaren. Förskrivaren ska anpassa sin information till dina individuella behov. Du kan också behöva stöd för att själv kunna uttrycka dig.

Det är därför viktigt att du får pröva vilken kommunikationsform som passar dig bäst. Du behöver också få lära dig att använda det. Det kan vara ett eller fler av följande:

• Teckenspråk, men på ett sätt som passar din syn.
• Taktilt teckenspråk. Det innebär att personen med dövblindhet läser av teckenspråket med sina händer istället för med synen.
• Anpassat tal, det kan vara långsamt tal eller tal nära örat.
• Anpassad svartskrift, där färg och storlek är anpassad efter dina behov
• Punktskrift. Texten är uppbyggd av punkter som du kan känna med fingrarna, på papper eller på en särskild punktskriftsdisplay till datorn.

Du kan behöva kombinera flera olika sätt att kommunicera. Du kan också behöva få annan individuell anpassning. Du har rätt att ha en dövblindtolk med på alla möten om din förskrivare inte kan anpassa informationen efter dina behov.

Det är regionerna och kommunerna som ansvarar för hjälpmedel som ska användas i hemmet, närmiljön och skolan för att underlätta det dagliga livet.

Det fungerar olika i olika regioner. I vissa regioner finns det speciella dövblindteam för personer med dövblindhet, i andra regioner sköts förskrivning av hjälpmedel och andra insatser av hör- och syncentralerna i samarbete eller var för sig. I en del regioner kan vissa hjälpmedel skrivas ut av hjälpmedelscentraler eller tolkcentraler.

Du kan behöva en remiss från läkare för att få kontakt med en förskrivare. Kom ihåg att berätta för den som skriver remiss att du har både syn- och hörselnedsättning så att det framgår tydligt i remissen.

Vem kontaktar jag om jag behöver ett hjälpmedel i mitt arbete?

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ansvarar för arbetshjälpmedel. Det är sådana hjälpmedel som gör det möjligt för en person med funktionsnedsättning att kunna arbeta. Din arbetsgivare ansvarar för så kallade arbetstekniska hjälpmedel. Det är hjälpmedel för att underlätta i arbetet. 

Det är vanligt att du har kontakt med många olika verksamheter om du har en kombinerad syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet. Det kan vara hörselvård, syncentral, dövblindteam, habilitering, alternativ telefoni och hjälpmedelscentral. Men också olika kontakter i kommunen. Då är samarbete mellan dessa väldigt viktigt. Annars kan det lätt bli fel.

Det är viktigt med samverkan mellan föräldrar, pedagoger, arbetsterapeuter, tekniker och andra involverade om du är förälder till ett barn med dövblindhet. Det blir lättare att få en samlad bild av behoven om alla samarbetar. Detta är extra viktigt när det handlar om barn med ytterligare funktionsnedsättningar.

I varje region finns en kontaktperson i dövblindfrågor som kan hjälpa till.

Det finns många saker du kan tänka på och göra för att underlätta för en person med dövblindhet om ni ska ha ett möte.

• Det behövs längre tid vid möten eftersom kommunikationen tar längre tid.

• Välj en samtalsvänlig plats. Dämpa eller ta bort störande ljud. Avlägsna onödiga ljudkällor till exempel radio i bakgrunden, flera som pratar i rummet eller ett öppet fönster mot gatan.

• Hälsa genom fysisk kontakt. Annars kanske personen inte är medveten om att du kommit in i rummet.

• Fråga om eventuell assistent eller ledsagare ska vara med i mötet eller vänta utanför.

• Fråga var du bäst ska placera dig i rummet, med tanke på personen syn och hörsel.

• Tänk på att det är viktigt med bra allmänbelysning i rummet.

• Vänd dig alltid mot och tala direkt till personen, inte till tolken.

• Tala tydligt och inte för fort.

• Ta paus vid längre möten. Tänk på att det är energikrävande att ha en kombinerad syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet.

• Sammanfatta mötet och berätta vilka beslut som fattats. 

Det är relativt ovanligt att ha dövblindhet eller nedsatt funktion på både syn och hörsel. Därför kan det vara svårt att hitta information för dig, dina anhöriga och de professionella du möter. Det finns ett Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor med uppgift att samla in och sprida information om detta. På deras hemsida finns det mycket mer information att läsa.

Hos Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor kan även förskrivare få information, råd och stöd kring tekniska anpassningar och särskilda hjälpmedel vid dövblindhet.