Det här är vanliga symtom vid astma: 

• Du får anfall som gör att det snabbt blir mycket svårare att andas.
• Du andas med ett pipande och väsande ljud.
• Du har långvarig hosta varje gång du är förkyld.
• Du har långvarig hosta som du inte kan hitta någon förklaring till. Hostan kommer ofta på natten.
• Du andas tungt och hostar när du anstränger dig fysiskt, till exempel när du motionerar.

Besvären kommer i perioder

Besvären vid astma kommer i perioder. Ibland kan du känna dig helt frisk och ibland kan du ha stora besvär.

Det är vanligt att förkylningar och andra infektioner i luftvägarna gör att man får mer besvär.

Du kan också få mer besvär när du anstränger dig fysiskt. Det är vanligast om astman inte är tillräckligt behandlad.

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har astma.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om du har astma och plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om du får mycket svårt att andas, trots att du har använt dina läkemedel.

När du träffar läkaren får du berätta om dina besvär och när du brukar märka av dem.

Läkaren gör en kroppsundersökning och undersöker dig på andra sätt. Här är de vanligaste undersökningarna.

Test av hur lungorna fungerar

Genom att blåsa i en mätare går det att se hur lungorna fungerar. Det finns olika sådana test, till exempel spirometri och PEF-mätning. Du kan samtidigt få andas in läkemedel eller så kallat metakolin för att se hur dina luftrör påverkas.

Läs mer om lungfunktionstest.

Du får fylla i ett frågeformulär – AKT

Du får svar på frågor i ett formulär. Det hjälper läkaren att bedöma hur svåra besvär du har. Frågeformuläret kallas Astma Kontroll Test, det förkortas AKT.

Allergitest

Läkare gör också en allergiutredning. Det brukar innebära att man får göra olika test.

Blodprov för att upptäcka vilken sorts astma du har

Det är också vanligt att få lämna blodprov för att se vilken sorts astma du har.

När får jag svar?

Efter undersökningarna får du veta när och hur du ska få reda på resultatet. Du får också veta vem du ska kontakta om du blir sämre.

Här är några exempel på vad du kan göra själv för att minska dina besvär.

Undvik rök och att röka

Du ska inte röka om du har astma. Rökning skadar lungorna så att de fungerar sämre. Astmaläkemedlen fungerar också sämre om du röker.

Prata med din läkare om du röker och vill sluta, det finns mycket hjälp att få.

Försök även att undvika rökiga miljöer. Du andas in röken även om du inte röker själv, genom så kallad passiv rökning. Den passiva rökningen ger dig mer besvär och skadar dina lungor.

Mät själv med PEF-mätare

Skaffa dig gärna en egen PEF-mätare, för att själv kunna mäta din lungfunktion regelbundet. Din läkare eller astmasjuksköterska kan skriva ut en PEF-mätare som ett hjälpmedel.

Kontakta din läkare om du får sämre PEF-värden under en tid. Då kan du behöva öka eller minska doserna av dina läkemedel.

Undvik det du är allergisk mot

Du bör undvika det som du är allergisk mot om du har en allergi.

Läs mer om vad du kan göra om du är allergisk mot något av följande:

• pollen
• kvalster
• viss typ av mat.

Rör på dig

Det är bra med fysisk aktivitet även om du har astma. Rör på dig utifrån dina förutsättningar. Minska och förebygg besvär som den fysiska ansträngningen kan orsaka. Gör så här innan du ska anstränga dig:

• Ta luftrörsvidgande läkemedel.
• Var noga med uppvärmningen.

Minska i vikt om du behöver

Att försöka minska i vikt kan lindra besvären om du har övervikt eller obesitas. Det finns hjälp att få om du behöver.

Fråga om andra läkemedel som kan ge besvär

En del personer kan få mer astmabesvär av vissa läkemedel, till exempel följande:

• antiinflammatoriska läkemedel mot smärta, så kallade NSAID
• så kallade betablockerare mot till exempel hjärtbesvär eller högt blodtryck.

Fråga din läkare, astmasjuksköterska eller på ett apotek om du är osäker på vilka läkemedel du kan ta.

Ta läkemedel med paracetamol om du har feber eller värk.

Fundera över ditt yrke eller din arbetsplats

En del yrken och arbetsplatser ökar risken att få astma eller att få mer astmabesvär. Det gäller om du arbetar i en miljö där du andas in något av följande:

• vissa kemikalier
• starka dofter
• kall luft
• mjöl
• rök.

Stress kan också påverka hur du mår med din astma.

Du kan få råd om du är osäker på hur ditt yrke eller din arbetsplats påverkar din astma eller risk för astma. Kontakta någon av följande:

• din läkare
• företagshälsovården
• en arbets- och miljömedicinsk mottagning.

Det finns ingen behandling som gör att du blir av med astman, i alla fall inte om du är vuxen. Men målet med behandlingen är att du ska få kontroll över sjukdomen. Då ökar möjligheterna att du kan leva som vanligt och märka så lite som möjligt av din astma.

Behandlingen består av följande:

• olika läkemedel vid astma som du alltid ska ha med dig
• att du lär dig mer om astma
• en behandlingsplan
• regelbundna uppföljningar.

Om du har en allergi kan du även behöva allergivaccination. Det är samma sak som allergen immunterapi.

Behandling om du får svåra astmabesvär eller ett akut anfall

Vid en del akuta anfall och vid svåra astmabesvär kan man behöva vård på sjukhus. Då får du stanna där tills anfallet har gått över och du mår bättre. Det kan ta från några timmar upp till några dygn. 

Kontakta din läkare eller astmasjuksköterska efteråt för att ta reda på vad det var som gjorde att du fick astmaanfallet.

Viktigt att du lär dig om astma

Det är viktigt att du vet hur du kan kontrollera din astma. Det kan du få lära dig på en så kallad astmamottagning. Många vårdcentraler har astmamottagningar. Där jobbar specialiserade sjuksköterskor. De kan till exempel göra följande:

• lära dig mer om astma och din behandling
• lära dig hur du tar dina läkemedel som du ska andas in genom munnen
• få tips och råd om att leva med astma.

Du kan få informationen individuellt eller tillsammans med andra i en så kallad astmaskola på mottagningen.

Bra att ha en behandlingsplan

Gör en behandlingsplan tillsammans med din läkare eller astmasjuksköterska. I planen kan det bland annat stå hur du ska ändra dina läkemedel när det behövs. Behandlingsplanen ger dig kontroll över sjukdomen.

Ökat ansvar när barn blir äldre

I takt med att barnet blir äldre behöver hen få ta ett ökat ansvar för sin behandling. Det brukar hjälpa att ha en skriftlig behandlingsplan. Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Det kan till exempel gälla vilka läkemedel barnet ska ha, hur läkemedlen ska tas och om andra behandlingar. Det kan också handla om att välja vad man ska arbeta med senare i livet och andra saker som astma kan påverka.

Ungdomar behöver få prata och ställa frågor

I tonåren kan det kännas extra viktigt att inte vara annorlunda när det gäller hälsan. Tonåringar behöver få ha en egen kontakt med läkaren och sjuksköterskan. De behöver själva få diskutera och ställa frågor om diagnosen och behandlingen.

Många tonåringar ifrågasätter sin sjukdom och kan ibland sluta ta sina läkemedel, kanske utan att berätta det för föräldrarna eller vårdpersonalen.

Läkaren bör vara med och bestämma hur ni gör om tonåringen vill prova att sluta med sina läkemedel. Ni behöver planera in flera återbesök för att upptäcka om tonåringen får mer besvär.

Hur stora besvär du har av din astma varierar. Därför är det bra med regelbundna uppföljningar hos läkaren eller astmasjuksköterskan. Då får du hjälp med till exempel följande:

• avgöra om dina läkemedel eller din dos behöver ändras
• få svar om du har frågor om astman.

Det är vanligt att få fylla i ett frågeformulär om hur man mår.

Du blir undersökt med spirometri om det behövs.

Men du behöver inte göra om alla undersökningar vid varje uppföljning.

Olika när man behöver uppföljning

Hur ofta du behöver uppföljning beror på hur svår din astma är. Något av följande kan gälla för dig:

• en gång om året om du har en god kontroll på din astma och använder läkemedel regelbundet.
• inom sex veckor om du har haft astmaanfall som krävt vård på en vårdcentral eller ett sjukhus.
• vid behov om du mår och inte behöver använda läkemedel regelbundet.

Du får svara på frågor

Här är några exempel på sådant som du kan tänka igenom innan ett återbesök:

• Får du fler astmasymtom när du är förkyld?
• Har du den senaste månaden haft besvär under natten med hosta, pip i bröstet eller andnöd?
• Får du besvär av astman när du skyndar dig eller stressar?
• Får du besvär med hosta eller andnöd när du motionerar?
• Har du behövt ta extra luftrörsvidgande läkemedel på grund av astmabesvär den senaste månaden?
• Måste du avstå från att göra något som du vill göra på grund av astman?
• Vaknar du på natten på grund av astman?

Prata med din läkare eller astmasjuksköterska om du är gravid eller planerar att bli gravid.

En del har mindre besvär av astman under graviditeten. Andra får mer astmabesvär.

Ett astmaanfall kan påverka fostret. Därför är det viktigt att du fortsätter med behandlingen.

Fortsätt med behandlingen även om du ammar.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du kan få en fast vårdkontakt

Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för astma.