Klåda och smärta i underlivet

Provocerad vulvodyni – ont i slidöppningen

Det gör ont i och runt öppningen till slidan om de små ytliga nerverna i slemhinnan har blivit överkänsliga. Det kan till exempel göra ont när du har slidsamlag eller för in något i slidan.

Det kan vara svårt att skilja mellan att ha ont i slidöppningen och vaginism. Vaginism beror på en kramp i slidan. Ibland har du både ont i slidöppningen och kramp i slidan samtidigt.

Den här texten handlar främst om Provocerad vulvodyni hos vuxna. Du som är ung kan läsa om att ha ont i slidöppningen på UMO.se

Provocerad vulvodyni kallades tidigare för vestibulit.

Symtom

Du får ofta ett eller flera av dessa symtom om du har Provocerad vulvodyni.

  • Du känner en intensiv, brännande smärta i slidöppningen när du har eller försöker ha slidsamlag. Det kan göra ont även om du är försiktig.
  • Du kan känna smärta upp till ett par dygn efter att du har haft slidsamlag.
  • Det gör ont när du för in någonting i slidan. Det kan till exempel vara en tampong eller ett finger.
  • Du kan se en rodnad vid slidöppningen.
  • Du har så ont att du inte kan använda trånga byxor, cykla eller rida.

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker som du kan prova själv för att undvika besvär.

  • Tvätta underlivet med olja i stället för tvål. Lägg på oljan och torka av den innan du duschar. På det sättet blir underlivet rent och samtidigt skyddat för vattnet.
  • Du kan pröva att smörja dig med en fet salva eller vitt vaselin. Att smörja sig kan vara att sätt att vänja huden i underlivet vid beröring.
  • Berätta för den du har sex med, att du får ont av slidsamlag. Det kan kännas jobbigt att prata om, men ofta mår du bättre av det än att låtsas som om allt är bra. 
  • Prova andra former av sex. I stället för slidsamlag kan ni ha annat sex som till exempel munsex eller smeksex. Det går bra att ha sex utan att föra in någonting i slidan.
  • Ha bara slidsamlag när du är sexuellt upphetsad. Då är slidan fuktig och svullen och risken att det gör ont är mindre. Glidmedel kan hjälpa om du blir kåt men inte tillräckligt fuktig.
  • Avslappningsövningar, yoga eller massage kan hjälpa dig att känna dig mindre stressad. 

När och var ska jag söka vård?

Det är viktigt att söka hjälp för att besvären inte ska bli värre om du har ont i slidöppningen.

Kontakta en gynekologisk mottagning eller en vårdcentral. De kan hjälpa dig och ibland hänvisa vidare till en så kallad vulvamottagning. Vulvamottagningar finns på flera sjukhus i landet och är specialiserade på samlagsmärta.

Är du ung kan du kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen kan vara olika på olika ungdomsmottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Om du är under 23 år kan du kontakta en ungdomsmottagning.

Här hittar du kontaktuppgifter till

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Undersökningar och utredningar

Du kan undersöka dig själv med hjälp av en spegel om du inte vet hur ditt könsorgan ser ut Lägg en spegel på golvet och sätta dig på huk över den så ser du de yttre könsorganen.

Läkaren ser först om det är rött runt slidöppningen. Efter det undersöker hen var det gör ont genom att försiktigt trycka en bomullspinne mot olika delar av slemhinnorna. Läkaren brukar vara mycket försiktig, men om det gör mycket ont ska du be om att få avbryta undersökningen.

Från slidan tar läkaren också lite sekret, som sedan undersöks för svamp och bakterier.

Läkaren kan ställa diagnosen provocerad vulvodyni om du har symtom i tre månader utan känd orsak.

Behandling

Du kan behöva behandling om råden ovan inte hjälper.

Behandling med läkemedel

En del i behandlingen är att behandla slemhinnan med olja eller mjukgörande kräm som du får utskrivet på recept.

Du kan också använda en bedövande gel som du får utskriven på recept. Gelen bedövar nerverna. Det är dock viktigt att inte använda bedövningsmedel för att kunna ha slidsex.

Läkningen går snabbare om du avstår från slidsamlag. 

För en del hjälper det att ta läkemedel som innehåller amitriptylin. Det är ett behandlingsmedel mot nervsmärta.

Du kan gå i samtalsterapi

Det är inte bara kroppen som behöver slappna av, det spelar också roll hur du tänker. Därför kan det vara bra att gå och prata med någon, till exempel på en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Du kan till exempel få prata om dina tankar och känslor och lära dig olika övningar som hjälper dig att slappna av.

Bäckenbottenträning kan hjälpa

Det kan hjälpa att träna på att kontrollera musklerna i bäckenbotten. Ett enkelt och praktiskt sätt att göra detta på är att du först kniper så hårt och så länge du kan så att musklerna blir alldeles uttröttade, sedan är det lätt att förstå hur det ska kännas när de är avslappade.

Så här kan du träna själv:

  • Prova att smeka dig själv i lugn och ro, gärna med glidmedel eller olja.
  • Du kan prova att föra in ett finger om du tycker att det känns bra.
  • Träna på att knipa och slappna av. För att veta om du kniper för du in ett finger i slidan och ska då känna att du kramar om fingret. Knip så länge du orkar och släpp sedan efter. Då känner du att det blir gott om plats. Öva detta flera gånger.

Du kan få hjälp att lära att knipa rätt

Ibland kan du behöva hjälp av en uroterapeut. En uroterapuet är en fysioterapeut, barnmorska eller sjuksköterska som är specialutbildad på urinorganens sjukdomar och om hur bäckenbottenmusklerna fungerar. Av uroterapueten får du lära dig att knipa rätt, eller att slappna av i knipmusklerna i bäckenbotten.

Vad beror ont i slidöppningen på?

Det är inte helt klarlagt vad ont i slidöppningen beror på. Ibland börjar det med att du gör någonting som gör ont, till exempel om du har slidsamlag samtidigt som du har en svampinfektion. Trots att svampinfektionen går över, så minns kroppen hur det kändes att ha ont.

Vanligtvis är det en kombination av flera olika saker som bidrar till att nerverna i slidöppningen blir överkänsliga.

Här är exempel på saker som kan bidra till att du får ont i slidöppningen:

Det är vanligast att du får ont i slidöppningen när du är mellan 18 och 25 år. 

Stress kan förvärra besvären

Stress påverkar också besvären. När du är stressad är det svårare att slappna av och känna efter vad kroppen behöver.

Ont i slidöppningen och graviditet

Det finns sätt att få till en graviditet utan att ha slidsex. Ett sätt är genom insemination. Kontakta en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik eller en infertilitetsklinik för att få veta mer.

Det går oftast bra att föda vaginalt även om du har eller har haft ont i slidöppningen. 

Råd till närstående

Som närstående kan du göra mycket för att hjälpa till:

  • Tillfredsställ din partner utan slidsamlag.
  • Avbryt det du gör om din partner får ont.
  • Stöd din partner och följ med på vårdbesök om hen vill det.
  • Var med i de övningar ni fått av läkare om det är lämpligt och om det känns okej för dig och din partner.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även den som är ung har rätt att vara delaktig i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Det finns nationella riktlinjer för den här sjukdomen

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna.

Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för provocerad vulvodyni.

Läs mer på 1177.se

Vaginism

Vaginism betyder slidkramp. Det innebär att du får kramp i musklerna runt slidan. Det kan göra ont när du försöker föra in någonting i slidan eller tänker på att göra det. Du kan göra flera saker själv för att må bättre. Det finns även bra hjälp att få genom vården. De allra flesta blir bra efter ett tag.

Stresshantering och sömn

Här kan du läsa mer om stresshantering och sömn. Du som har sömnsvårigheter kan läsa om tips och råd om vad du kan göra själv och hur du kan få hjälp. Du kan också läsa om olika typer av avslappningsövningar och lyssna på avslappningsövningar.

Till toppen av sidan