CANCERFORMER

Basalcellscancer – hudcancer

Basalcellscancer kallas också basaliom. Det är en typ av hudcancer som oftast beror på att du har varit mycket i solen. Basalcellscancer sprider sig sällan, till skillnad från andra cancersjukdomar. Det är ändå viktigt att få behandling. Nästan alla som får behandling blir av med sjukdomen.

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Därefter kommer skivepitelcancer och malignt melanom.

Risken för basalcellscancer är liten före 40-årsåldern men ökar när du blir äldre.

Symtom

Det vanligaste symtomet är en ny knuta, en rodnad fläck eller ett sår som inte läker. Oftast sitter förändringen i ansiktet eller på övre delen av bröstet eller ryggen.

Basalcellscaner växer mycket långsamt. Med tiden uppstår ofta sår som läker periodvis och du kan därför tro att problemet är över.

Symtomen har ibland andra orsaker än cancer. Här får du veta mer om godartade hudförändringar.

Det finns också andra sorters hudcancer, till exempel skivepitelcancer och malignt melanom.

Tre olika typer av basalcellscancer

Ytlig basalcellscancer
Knutformad basalcellscancer
Aggressiv basalcellscancer

Det finns olika typer av basalcellscancer. De skiljer sig åt genom sättet att växa, utseendet och hur djupt ner i huden cancern finns.

Ytlig basalcellscancer

Ytlig, eller superficiell, basalcellscancer ser ut som en rodnad fläck. Ibland kan den se ut som en eksemfläck som inte läker fast du smörjer den.

Ytlig basalcellscancer är vanligast på bröstet eller ryggen, men den kan också sitta i ansiktet.

Knutformad basalcellscancer

Knutformad, eller nodulär, basalcellscancer växer djupare ner i huden. Den märks som en tydligt avgränsad knuta. Den kan ha samma färg som den egna huden eller vara svagt röd och lite genomskinlig med små röda blodkärl i.

Hela cancertumören kan bli upphöjd eller så får den en upphöjd kant och sår och skorpor i mitten.

Cancertumören sitter oftast i ansiktet eller på halsen, men kan också sitta på överkroppen.

Aggressiv basalcellscancer

Aggressiv, infiltrativ eller morfeiform basalcellscancer växer djupare och är svårare att avgränsa. Cancertumören kan se ut som en hård, vitskimrande, platt förändring i huden och likna ett ärr. Ibland är det svårt att se cancern eller att avgöra hur stor den är genom att bara titta på den. Ibland bildas ett eller flera sår.

Det är vanligt att cancertumören sitter i ansiktet, runt näsan eller runt ögonen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en hudmottagning om du tror att du har basalcellscancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral så fort som möjligt om du har en förändring som blöder, som växer snabbt eller som växer på höjden, oavsett vilken färg förändringen har. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

På telefonnummer 1177 kan du få råd på arabiska och somaliska klockan 822 och på finska klockan 812.

Undersökningar och utredningar

Du får klä av dig och lägga dig på en brits. Läkaren undersöker alla fläckar och förändringar på huden. På hudkliniker och många vårdcentraler används ett hudmikroskop, som också kallas dermatoskop. Dermatoskopet ger en mer detaljerad bild.

Vana läkare kan ofta se direkt om en förändring är basalcellscancer. Ibland behöver läkaren ta ett vävnadsprov, en så kallad hudbiopsi. Det tar några minuter. Du får lokalbedövning.

Behandling

Det är viktigt att basalcellscancern tas bort eller förstörs så att den inte växer och skadar huden runt omkring. Det finns olika behandlingsmetoder. Vilken typ av behandling som används beror på vilken typ av basalcellscancer du har och var på kroppen den sitter.

Kirurgi

Förändringen skärs bort medan du är lokalbedövad. Oftast går det att sy ihop såret direkt. Hudplastik eller hudtransplantation kan behövas för att täcka såret om en stor bit av huden har tagits bort. Du får åka hem samma dag. Såret läker efter en till två veckor. Det kan ta ytterligare en vecka om du har har fått en hudtransplantation.

Efter operationen undersöks förändringen i mikroskop. Undersökningen ger en säker diagnos och kan visa om allt som behövde opereras har blivit borttaget. 

Skrapning och bränning

Först får du lokalbedövning. Sedan skrapas förändringen bort. Därefter använder hudläkaren ett instrument med elström för att bränna bort eventuella cancerrester. Det som har skrapats bort skickas till laboratorium om det behövs för att bekräfta bekräfta diagnosen. Såret efter behandlingen kan ta fyra till sex veckor att läka.

Frysbehandling

Hudläkaren sprutar flytande kväve på hudförändringen så att cancercellerna dör. Cancertumören kan skrapas först om den är tjock. Då får du lokalbedövning. Såret efter behandlingen kan ta fyra till sex veckor att läka.

Fotodynamisk terapi, PDT

Först får du en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga. Efter tre timmar får du behandling med ett speciellt ljus i cirka åtta till tio minuter så att cancercellerna dör. Det kan göra ont men du kan få hjälp med att lindra smärtan. Behandlingen behöver upprepas igen efter en till två veckor. Efter varje behandling blir hudområdet sårigt och rött. Det läker oftast efter tio till fjorton dagar.

Immunstärkande salva

Behandlingen med salva kan användas om basalcellscancern är ytlig. Salvan stimulerar immunförsvaret så att det stöter bort cancern. Behandlingen pågår cirka sex veckor. De sår som uppstår läker tio till fjorton dagar efter att behandlingen är avslutad.

Strålbehandling

Det är ovanligt, men ibland kan basalcellscancer behandlas med strålning i små doser. Du kan få strålning om det inte går att operera cancern.

Du kan få behandling igen om cancern kommer tillbaka

Det kallas för återfall om sjukdomen kommer tillbaka. Återfall kan också behandlas, antingen med samma metod som första gången eller också väljs en annan metod. Men de flesta blir av med sjukdomen efter den första behandlingen.

Risken för återfall ligger på mellan ett par procent och tio procent.

Behöver jag gå på efterkontroll?

Ibland behöver man gå på efterkontroller. Det beror på vilken typ av cancertumör du har haft, var den satt och vilken behandling du fick. Vid kontrollerna undersöker läkaren ärret och övrig hud.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få.

Vad beror basalcellscancer på?

Basalcellscancer är cancer i ett slags celler i huden som kallas keratinocyter. 

Solens ultravioletta strålar orsakar skador i cellerna som kan leda till cancer. Det är den största yttre riskfaktorn för basalcellscancer.

Däremot är basalcellscancer ovanligt på ovansidan av händerna, som ju utsätts för mycket sol.

En del personer får basalcellscancer på hudområden som inte varit så mycket i solen.

Det kan alltså finnas fler orsaker till basalcellscancer som inte är klarlagda. Ärftliga faktorer kan också ha betydelse.

Hur kan jag minska risken för basalcellscancer?

Skydda dig mot UV-strålning

Skydda dig mot för mycket ultraviolett strålning, UV-strålning.

Var vaksam på hudförändringar

Se till att bli undersökt av läkare om du hittar nya knutor, rodnande förändringar eller sår som inte läker av sig själv.

Du kan behöva vara extra försiktig

Var extra försiktig med solen om en eller flera av följande punkter stämmer in på dig:

  • Du har ljus hy och rött eller ljust hår. Då har du pigment som ger huden ett lägre skydd mot solens ultravioletta strålning.
  • Du använder immunhämmande läkemedel. Då har kroppen en nedsatt förmåga att ta hand om solskadade hudceller. Du får immunhämmande läkemedel om du till exempel har fått en organtransplantation.
  • Du har haft basalcellscancer tidigare.

Det är oklart om risken för basalcellscancer ökar om du solar i solarium, däremot ökar det risken för malignt melanom. Därför är det bra att undvika att sola solarium.

Stockholms län

Att få ett cancerbesked

Basalcellscancer är nästan aldrig livshotande. Att veta att man har cancer kan ändå skapa oro och väcka många frågor. Ta god tid på dig att tala med din läkare och annan vårdpersonal om vad sjukdomen innebär. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Här hittar du kontaktuppgifter till dem och till andra som också ger råd och stöd.

Här kan du läsa mer om att få ett cancerbesked och att vara närstående till någon som får cancer.

Till toppen av sidan