ÅNGEST

Dysmorfofobi – BDD

Om du upplever att ditt utseende är så fult eller konstigt att det begränsar ditt dagliga liv kan du ha något som kallas dysmorfofobi. Det kan innebära att du ägnar mycket tid varje dag åt att kontrollera eller dölja ditt utseende och att du undviker andra människor. Sök hjälp om du har det så. Det finns behandling som hjälper mot dysmorfofobi.

Person som ser sin spegelbild i ett skyltfönster, omgiven av skyltdockor.
Dysmorfofobi har ingenting med ytlighet att göra. Det handlar i stället om ett tvångsmässigt fokus på utseendet.

Dysmorfofobi kallas även för upplevd fulhet eller BDD, som är en förkortning av engelskans body dysmorphic disorder. Namnet syftar på att man upplever att ens utseende är förvrängt eller konstigt.

Vad är dysmorfofobi?

Det kan kännas svårt att leva upp till kraven på hur man ska se ut. Bilder av till synes perfekta utseenden i reklam och sociala medier kan öka pressen. Många bilder är retuscherade och visar inte verkligheten. Du är inte ensam om att känna den pressen som dessa bilder skapar. Läs mer om kropp och utseende på UMO.se.

Att ha komplex eller störa sig på någon detalj i sitt utseende är vanligt. Men om du mår mycket dåligt över hur du ser ut och det påverkar ditt liv varje dag, kan du ha något som kallas för dysmorfofobi.

Även om dysmorfofobi handlar om utseendet har det ingenting med ytlighet att göra. Det är en psykiatrisk diagnos som har mycket gemensamt med OCD – tvångssyndrom.

Kan leda till att du isolerar dig

Du som har dysmorfofobi ägnar mycket tid och energi åt att kontrollera, dölja eller rätta till detaljer i ditt utseende. Du kan tänka att du ser så ful eller konstig ut att du inte kan visa dig för andra. Du känner skam och ångest.

Det kan leda till att du undviker andra människor och har svårt att sköta ditt arbete eller dina studier. Du kanske slutar att göra saker du tidigare har tyckt om att göra. Ibland kan du ha en ätstörning eller ett ångestsyndrom samtidigt med dysmorfofobi. 

Kosmetiska ingrepp får dig inte att må bättre

Det är också vanligt att personer med dysmorfofobi går igenom kosmetiska ingrepp. Det hjälper inte om du ändrar ditt utseende eftersom du fortfarande har kvar din förvrängda upplevelse av hur du ser ut. Därför kommer du inte bli nöjd, även om ingreppet i sig gick bra.

Däremot finns det behandling som hjälper vid dysmorfofobi.

Hur vet jag att jag har dysmorfofobi?

Du kan känna igen dig i något av det här om du har dysmorfofobi:

  • Du tänker minst en timme om dagen på en eller flera saker som du tycker är fel med ditt utseende.
  • Du känner dig nedstämd, deprimerad eller har ångest över ditt utseende.
  • Du försöker dölja det du tycker är fult eller fel. Till exempel med hjälp av smink eller kläder.
  • Du undviker att se dig i spegeln, eller ser dig i spegeln väldigt ofta för att känna dig lugnare.

Har du haft det så här i sex månader eller längre kan du ha dysmorfofobi.

En eller flera saker som stör

En del upplever att någonting med utseendet är ojämnt eller snett eller bara känns fel. Det kan vara en eller flera saker med utseendet som stör dig, och det kan gälla vilka kroppsdelar som helst.

Det är vanligt att du som har dysmorfofobi oroar dig över något av följande:

  • Hudens ojämnheter, rynkor eller färg.
  • Näsans form eller storlek.
  • Håret, att ha för mycket kroppsbehåring eller att vara tunnhårig.
  • Muskler eller kroppsform, att inte ha tillräckligt mycket muskler.

Oftast tycker inte andra personer att du är ful eller ser konstig ut på något sätt.

Livet kan begränsas

Många med dysmorfofobi undviker sexuella eller intima relationer. En del isolerar sig helt från socialt umgänge.

Att livet begränsas så mycket kan ge allvarliga konsekvenser som depression och självmordstankar.

Sök hjälp i vården om du har det så. Det finns behandling som hjälper.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tror att du eller någon annan har dysmorfofobi. Här kan du hitta vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare eller psykolog för att få hjälp.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.

Hjälp den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.

Vad kan jag få för behandling?

Det finns behandling som hjälper vid dysmorfofobi. Behandlingen består av två delar:

  • Psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi – KBT
  • Behandling med läkemedel.

Psykologisk behandling

I KBT-behandlingen får du först kunskap om vad dysmorfofobi är. Sedan går du och behandlaren igenom hur dysmorfofobin har påverkat sitt beteende och dina tankar, och vad du undviker att göra på grund av oro över ditt utseende.

Du får sedan stöd att stegvis minska tiden du lägger på att kontrollera och korrigera ditt utseende. Med stöd av terapeuten får du även börja utsätta dig för situationer du vanligtvis undviker. Behandlingen syftar till att du ska styras mindre av oro över ditt utseende och bli mindre begränsad i livet.

Oavsett var du bor i Sverige kan du få KBT-behandling ledd av en psykolog via internet. Du kan läsa mer och ansöka om behandling här. Här kan du läsa mer om att få KBT via internet.

Behandling med läkemedel

Du kan även ha hjälp av läkemedel som vanligtvis används vid depression, så kallade SSRI-läkemedel.

Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att du tar det på allvar, om du tror att du har dysmorfofobi. Skaffa dig kunskap om dysmorfofobi och hur det behandlas. Att du lär dig om diagnosen kan minska känslor och skam och leda till att du mår bättre och lättare kan hantera olika situationer i vardagen. Det kan också vara en förberedelse för att söka hjälp.

Försök att begränsa den tid du lägger på att dölja, rätta till eller kontrollera utseendet. Det kan minska dina problem på sikt.

Prata med andra

Försök att prata med någon du litar på och berätta att du inte mår bra. Det är särskilt viktigt att våga prata med någon om du har självmordstankar. Du kan också prata med någon anonymt på någon av de stödlinjer som erbjuder stöd och hjälp via telefon, chatt eller mejl.

Genom att prata med andra kan du få nya och bättre perspektiv än om du går ensam med dina funderingar. När du börjar prata med andra hjälper det dig att börja tänka och känna annorlunda, eftersom du inte längre är ensam med dina tankar.

Ta reda på vad du behöver

Du är värd att må bra och känna dig nöjd med den du är. Försök att hitta sammanhang där du får umgås med människor som bidrar till att du uppskattar dig själv. 

Ofta tar tankar på utseende överdrivet mycket plats. Kanske har du glömt vilka andra saker som du tycker om att göra i livet? Vad innebär det för just dig att må bra? Svaren på de frågorna kan hjälpa dig att förstå vad du behöver för att må bra.

Att vara närstående till någon med dysmorfofobi

Att vara närstående till någon med dysmorfofobi kan vara svårt på flera sätt. Det är vanligt att bli påverkad av situationen och känna oro, nedstämdhet, maktlöshet och frustration.

Som närstående kan du berätta att behandling finns och hjälpa den som mår dåligt att söka vård. För att kunna få behandling är det avgörande att den som har de här problemen själv vill ta emot hjälp.

Bekräfta personen på rätt sätt

Det är vanligt att den som har dysmorfofobi ställer liknande frågor om hur hen ser ut om och om igen till vänner och familjemedlemmar. Att svara på sådana frågor kan lindra personens ångest i stunden, men på sikt kan det göra att hen fortsätter att fokusera på och oroa sig över utseendet.

Försök att komma överens med den som har dysmorfofobi om att ni inte ska diskutera hens utseende. Du kan istället bekräfta hen genom att säga: ”Jag hör att du är orolig över ditt utseende, men mitt svar hjälper inte dig i längden”. 

Sök hjälp och stöd för egen del

Vill du komma i kontakt med andra närstående kan du kontakta OCD-förbundet eller Ångestförbundet, ÅSS. Anhörigas riksförbund stödjer anhöriga och anhörigvårdare på olika sätt. De driver bland annat Anhöriglinjen, dit du kan ringa och få stöd och vägledning.

Du kan också kontakta din vårdcentral om du behöver stöd att hantera din oro. I vissa kommuner kan det finnas stöd till dig som är närstående.

Varför får man dysmorfofobi?

Varför vissa personer utvecklar dysmorfofobi är oklart. Många saker påverkar vilken sårbarhet man har, både biologiska, sociala och psykologiska.

Erfarenheter från uppväxten kan påverka risken för att få dysmorfofobi. En del som behandlats för dysmorfofobi beskriver att de fått lära sig hemifrån att utseendet är viktigt. Vissa har erfarenheter av att ha blivit mobbade eller retade för sitt utseende under barndomen. Det är inte så konstigt att sådana erfarenheter kan leda till rädsla för att bli avvisad.

Negativ kroppsuppfattning kan också hänga samman med att ställa väldigt höga krav på sig själv. Många med dysmorfofobi beskriver att de vill att saker och ting ska vara perfekta och har oftast ett starkt fokus på detaljer. Att sträva efter att vara perfekt påverkar ofta kroppsuppfattningen negativt.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Det gäller också om du vill söka vård på öppna specialistmottagningar. Ibland krävs det en remiss. Att kunna påverka och delta i sin vård regleras i patientlagen. För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen. Det är bra att informera vården redan vid första kontakten om du behöver tolkning. Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.

Till toppen av sidan